Nummer 2 2002

Hej och välkomna till SF-Bokhandelns Tolkienspalt, Tolkiens Arda! Som synes har det tidigare arbetsnamnet Ainulindalês tidevarv ändrats. Detta har gjorts av hänsyn till nya läsare, det kan kanske kännas olustigt att inte kunna uttala namnet på magasinet man läser. Denna publikation är till för alla som är intresserade och vill veta mer om Tolkiens värld, i alla åldrar och på alla kunskapsnivåer. Tveka inte att skriva till tolkien@sfbok.se och tipsa om förbättringar för att uppnå detta mål kan göras. Tolkiens Arda kommer alltså detta magasin heta i fortsättningen. För er som inte vet så är Arda namnet på Tolkiens fantasivärld, i vilken Midgård är en kontinent.

Det nummer du just nu läser kommer bjuda på en hel del godbitar. Bland annat så ska ett försök göras att bevisa hur Tolkien missade vissa viktiga detaljer i Sagan om ringen. Numret bjuder också på en rejäl recension av den okända guldgruvan The Letters of JRR Tolkien. Desstutom så har nu äntligen information om DVD-släppet av Peter Jacksons succéfilm offentliggjorts, mer under Nyheter. Till detta kommer en rejäl laddning insändare och en hel del annat smått och gott.

Mycket nöje!
Gustav

INNEHÅLL

ANGÅENDE TOLKIEN: Hur tog sig Gollum ut från Moria? Tolkienspalten i bokform

RECENSIONEN: The Letters of JRR Tolkien - Underskattad guldgruva

INSÄNDARE: Hur såg orcherna ut? Vad är skillnaden mellan Quenya och lajvquenya?

GRATIS E-POSTSPRENUMERATION

SKRIV INSÄNDARE!

ANGÅENDE TOLKIEN

Vi är nog alla överens om att perfektionisten Tolkien inte missade särskilt mycket i sina sagor. Sagan om ringen är ett riktigt vattentätt bygge, berättelsen är minst sagt väl genomtänkt vilket gör känslan av djup och realism slående. Detta är kanske inte heller så konstigt då den gamle professorn faktiskt ägnade runt 14 år åt att skiva boken. Dock så finns det vissa små missar, även om de är svåra att upptäcka. En sak som han till exempel aldrig förklarade var frågan om hur Gollum egentligen kunde förfölja Ringens brödraskap ut ur Moria. Som vi alla vet så sniffade ju den lille blekgröne krabaten upp deras spår i gruvornas mörker och förföljde dem genom gångarna. Dessvärre var episoden då sällskapet lämnade Moria ganska livfull, till att börja med så kom ju en balrog mellan Gollum och ringbäraren. Vid detta stycke kan vi läsa följande (SOR s. 393, "Bron vid Khazad-Dûm"):

"I det ögonblicket lyfte Gandalf sin stav, och med ett högt rop slog han den i stenen vid sina fötter. Staven bröts sönder och föll ur hans hand. Ett bländande vitt gnistregn flög upp. Bron knakade och bröts vid balrogens fötter, och stenen den stod på brakade ner i avgrunden, medan resten av bågen stod darrande kvar, likt en tunga av sten, sträckt ut i tomma intet."

Aj då, Gollum. Detta är enligt uppgift den enda vägen ut mot öster, just på denna plats byggde gruvdvärgarna en mycket smal bro för att eventuella inkräktare enbart skulle kunna storma fram en och en. Den stackars Sméagol måste med dessvärre ha varit kvar på fel sida! På något sätt fann han ändå på råd, för redan senare samma dag hörde Frodo hans steg då sällskapet skyndade sig mot Lórien. Detta är något som Tolkien aldrig tänkte på. Ha!
Nåja, möjligheten ska kanske inte undanhållas att det kan ha funnits andra kryphål att ta sig ut igenom. Gollum tog sig ju faktiskt in en gång också och det inte för alltför längesedan. Men då måste vi också fråga oss varför han i så fall inte tog den öppna, då eventuellt obevakade porten. Han kom ju från öster. Eller också kanske han istället nådde Bron vid Khazad-Dûm innan ringbäraren i episoden ovan, och tog sig över på så sätt? Tyvärr för Tolkiens del så motsägs dessa båda alternativ av att brödraskapet sprang för allt vad tygen höll sista biten, hur hann då Sméagol med att leta upp sin hemliga lilla ingång eller, än svårare, komma först till bron? Ha ha, där fick vi dig allt din gamle rackare! Kanske.

Flera har hört av sig med idéer om hur denna spalt kan utvecklas. Jimmy, som också frågar om Unfinished Tales längre ner, har ett smickrande förslag:
- När jag bläddrade igenom er Tolkienkatalog bland alla små sammanställda häften slog det mig att det skulle vara kul om du sammanställde FAQ:en, frågorna och inläggen i en liten bok eller ett häfte, när du har fått ihop så pass mycket att det är värt det. Det tycker jag skulle vara kul, jag skulle köpa den i alla fall.
En rolig idé, jag ska tänka på saken. Om bokförlagen inte skulle vara intresserade så går det ju eventuellt att göra slag i saken själv. Jag kan om inte annat slänga in alla frågespalter och nummer av Tolkiens Arda i ett tjockt fanzine någon gång, som sedan skulle kunna gå att köpa i SF-Bokhandeln. Någon mer som skulle vara intresserad? Skriv och tala om!

En annan som har en intressant fundering är Eldöga:
- En grej vore att kunna söka bland dina frågor och svar så att man hittar det man letar efter. Tänk om du redan svarat på frågan jag skickade nyss, *pinsamt*. Men jag har lusläst nästan alla frågor, i stort sett i alla fall. Tack för en jättebra sida!
Kul att du tycker om sidan, Eldöga! Du behöver inte vara rädd för att du frågar något som någon annan redan undrat om. Jag irriterar mig inte på sådant, det som är intressant är att se vad folk vill veta. Din idé är bra men jag är osäker på om vi i SF-Bokhandeln kan ha en utrymmeskrävande sökmotor på våra sidor. Vad vi däremot skulle kunna ha är en sorts jätte-FAQ där man kan klicka sig fram till svaren via kategorier. Det är definitivt något att fundera på, kanske det kan vara aktuellt till jul då frågespalten kör igång igen. Håll utkik då!

Vi avslutar med ett länktips från Robert Östberg som håller i fantasysidan Kortirion, nu aktuell som papperstidning. Han hälsar till alla tolkienister:
- Välkommen in på www.kortirion.net eller kom och häng på #sor på IRC (dalnet-server) om du känner för det någon gång.
Kortirion håller en utmärkt nyhetsrapportering kring SOR och här finns alltså dessutom något så ovanligt som en svensk Tolkien-chat.

NYHETER

Fyra Oscars!
Peter Jacksons Sagan om ringen blev belönad med fyra utnämningar på Oscarsgalan den 24 mars, flest av alla filmer tillsammans med A Beautiful Mind. Vissa såg ändå detta som en besvikelse då Sagan om ringen hade inte mindre än 13 nomineringar att gå på inför galan. De kategorier filmen vann i var Bästa soundtrack, Bästa specialeffekter, Bästa smink och Bästa foto.

DVD:n släpps i augusti!
Många väntar på att Peter Jacksons filmatisering ska släppas på DVD och video. Rickard är en av dessa, han hörde av sig till Tolkiens Arda för att dela med sig av följande information:
- Jag har hört något om att Sagan om ringen ska komma ut i en special edition med 4 DVD-skivor, med ska bland annat en directors cut-version finnas som ska vara en hel timme längre än originalet. Stämmer detta och när kommer den i så fall?
Jovisst Rickard, det stämmer nästan precis! New Line Cinema offentliggjorde nämligen sitt upplägg för DVD- och videosläppet på en stor gala i Burbank, Kalifornien den 26 mars. Videoversionen kommer den 6 augusti, samtidigt släpps den första DVD-varianten. I detta format kommer Sagan om ringen att ges ut i fyra versioner:

1. En vanlig standard-DVD kommer ges ut innehållande 2 skivor. Denna kommer i USA att kosta cirka 29.95 $. På den första skivan finns filmen, när det gäller innehållet i den andra blir det riktigt intressant, hör här bara:
* Tre djupgående dokumentärer: Welcome to Middle-earth, The Quest for the Ring och A Passage to Middle-earth.
* 15 kortfilmer som ursprungligen gjorts för lordoftherings.net.
* En 10 minuter lång förhandstitt från bakom kulisserna på Sagan om de två tornen.
* Musikvideon till Enyas May It Be.
* En presentation av den utökade DVD-versionen av Sagan om ringen (se nummer 3).
* Förhandstitt på Electronic Arts kommande spel The Two Towers.
* Trailers och reklamfilmer för Sagan om ringen.
* Exklusivt online-material för DVD-ROM-användare.
2. Samma som ovan men i widescreen-format.
3. Nu hettar det till än mer, den 12 november släpps en ytterligare utvidgad version med över sex timmar av extramaterial (någon som anar strategisk marknadsföring inför Sagan om de två tornen här?)! Detta kommer vara en box omfattande inte mindre än fyra skivor, där filmen ligger på de två första. Men varför nu två skivor när det räckte med en i den vanliga versionen? Jo, här kommer vi till svaret på Rickards fråga och det de flesta har talat om i samband med dessa DVD-skivor: denna version inkluderar mer än 30 minuter tidigare ovisat material till Sagan om ringen! Efter att detta lagts på kommer filmen vara nästan fyra timmar lång! Exakt vad detta nya material innehåller har inte angivits, det enda som sagts är att det innehåller ganska våldsamma scener, så skivorna kommer ha en förhöjd åldersgräns. Det är ännu inte känt om bonusmaterialet på skiva tre och fyra kommer inkludera det till de ordinarie skivorna, versionen sägs fortfarande vara under utveckling.
4. Sist men inte minst så planeras det för en lyxutgåva av fyraskivors-versionen. I denna slänger man också med National Geographics DVD-dokumentär Beyond the Movie, två ovanliga statyer samt flera samlingsbara kort från Decipher Games.
Här har verkligen alla Tolkienälskare något att gotta sig åt; dessa DVD-släpp omtalas redan som årets, om inte historiens, hetaste. SF-Bokhandeln kommer självklart ha skivorna när de kommer.

Vet du några Tolkienrelaterade nyheter som du skulle vilja se här? Har en tidigare outgiven skrift på Quenya av "Den stora professorns" hand offentliggjorts? Händer det intressanta saker inför nästa film? Ska du arrangera ett rollspelsäventyr i Midgård? Skriv till tolkien@sfbok.se och tipsa!

RECENSIONEN:
The Letters of JRR Tolkien

Denna gång ägnar jag uppmärksamheten åt den superba men bland tolkienister otroligt förbisedda boken The Letters of JRR Tolkien. Detta är precis som namnet antyder Tolkiens samlade brev, eller rättare sagt ett intressant urval bland dem. Boken gavs ut 1981 och har mig veterligen aldrig översatts till svenska, den går inte att få tag på i biblioteken på annat än originalspråk. Det har visserligen angivits på vissa ställen att en svensk utgåva faktiskt skulle existera, mest sannolikt är dock att detta inte är annat än en utbredd irrlära.

Urvalet bland Tolkiens brev står författaren till den auktoriserade biografin; Humphrey Carpenter för. Han har under arbetet assisterats av huvudpersonens son Christopher Tolkien, som själv ofta figurerar breven. Dessa båda har gjort ett enormt jobb med att läsa igenom och granska den kolossala mängd brev JRRT efterlämnade, och jag skulle säga att de i boken gjort ett bra urval bland dessa. Det är dock väldigt många sidor man måste ta sig igenom för att komma till godbitarna, kanske hade en tunnare bok gjort det hela mer lättillgängligt?

Bokens 453 sidor ger ändå mycket tillbaka till läsaren. För alla som går och funderar på saker som "hade hoberna spetsiga öron?", eller "hur funkade egentligen det här med alvernas odödlighet?" kommer den här boken antagligen vara en av de mest läsvärda på länge. Det formligen kryllar av diskussioner kring Arda, från det mest triviala till de största filosofiska frågorna. På köpet får man en svårslagen inblick i Tolkiens samtid, det var först när jag läste den här boken som jag verkligen kunde sätta mig in i hur det var att leva under världskrigen.

Det måste dock sägas att engelskan som Tolkien brukar i sina brev är riktigt svår. Det är heller inte alltid helt lätt att hänga med i vad han för närvarande behandlar, förklaringarna som illustrerar brevens sammanhang kunde gjorts utförligare. Viss hjälp med detta får man dock om man läst någon biografi om Tolkien, med fördel Humphrey Carpenters JRR Tolkien: a Biography. Dessa svårigheter kompenseras också till viss del av det faktum att man ständigt möts av nya ämnen, det finns alltid ett nytt brev på ett nytt tema. Till saken hör också att Tolkien var en mycket god brevskrivare.

The Letters of JRR Tolkien är troligen den mest givande publikation som går att hitta för den som vill veta mer om Arda och dess skapare. För den late finns ett fullkomligt lysande index längst bak som listar det allra mesta man kan tänkas vilja veta. Det är värt att köpa Letters enbart på grund av detta. Boken är helt enkelt ett fantastiskt bra läsval för den som är nyfiken på Midgård. Gissa varför jag hänvisar till den så ofta här...

The Letters of JRR Tolkien
Pris: 158:-
Brittisk storpocket. Art.nr: 8727

I förra numret recenserades boken Unfinished Tales (Sagor från Midgård). Detta väckte funderingar som det kan vara värt att titta närmare på redan innan vi kör igång med de ordinarie insändarna, Jimmy Blomqvist har hört av sig:

Hej!
Jag läste din recension av Unfinished Tales och blev väldigt sugen på att köpa den, men jag vågar inte. Jag har nämligen dåliga erfarenheter av engelskspråkig litteratur, jag har läst en engelskspråkig novell i hela mitt liv och jag tyckte att jag missade mycket för att det var många ord och formuleringar som jag inte förstod. Jag är hyfsat bra på engelska, men inte jättebra. Köper jag den boken så vill jag verkligen förstå allt, eftersom jag älskar Tolkiens verk. Därför undrar jag om den här boken är svårläst, om det krävs bra engelskakunskaper eller om man klarar sig med "basic" engelska. Själv tycker jag detta är ganska viktigt att få reda på eftersom det finns en hel del Tolkienböcker som inte är utgivna på svenska (tyvärr!). Du skrev ju att denna bok översatts till svenska, men att den inte säljs längre. Jag hoppas att den ges ut på nytt någon gång.

En annan sak som jag funderar över är att du för ett tag sen skrev, att det inte är samma inlevelse i den svenska versionen av trilogin som i den engelska. Jag har den svenska trilogin (den nyaste utgåvan från Norstedts). Tycker du att det är så pass stor skillnad att det är värt att köpa den engelska om man redan har den svenska? Hur som helst så är jag mycket tacksam för de eventuella svar jag kan få på ovanstående funderingar.

Med vänliga hälsningar
Jimmy

Svar: Om jag börjar med Unfinished Tales: visst är frågan viktig, det finns många Tolkienfans som inte är vana vid att läsa på engelska och därför drar sig inför att köpa sådana böcker. Det enda råd jag kan ge är att inte ge upp. Läs böckerna och bry dig inte så mycket om ifall du skulle misslyckas med att förstå ett stycke, ju mer du läser desto mer förstår du. Och man behöver inte heller sitta med en ordbok hela tiden, man lär sig orden av sammanhanget de uppträder i. Snart är du van vid att läsa på engelska och har inga problem alls med det, läs bara på!

Just Unfinished Tales är skriven på vad jag skulle kalla medelsvår engelska, det finns betydligt besvärligare skrifter av Tolkien men språket är de facto något krångligare än i LOTR. Jag tror dock att det räcker med "basic"-kunskaper i engelska för att få ut tillräckligt mycket av den. I värsta fall får du leta reda på Sagor från Midgård, den borde inte vara alltför svår att få tag på genom en rundringning till antikvariaten du hittar i Gula sidorna. Det är mycket synd att Norstedts inte tagit den i tryck igen, det man kan göra åt saken är att låta dem få veta att det finns en marknad för boken. Skriv ett mail till info@norstedts.se och tala om vad du tycker, eller ännu bättre: ring på telefon 08- 769 88 50.

Man har dock en enorm nytta av att kunna läsa böcker på engelska. Det öppnar sig en helt ny värld, jämför bara storleksskillnaden i SF-Bokhandeln mellan avdelningarna för svensk- och engelskspråkig litteratur. Det allra bästa inom fantasy och science fiction översätts ofta inte, dessutom är det något visst med att läsa ett verk på originalspråk. Här är The Lord of the Rings som du undrade över ett lysande exempel, jag skulle inte vilja säga att Sagan om ringen till någon hög grad saknar originalets inlevelse, översättaren Åke Ohlmarks var lika förtjust i Midgård som alla vi andra. Dock så är det faktiskt en helt annan bok på engelska, Ohlmarks gjorde en kulturell översättning (det vill säga att han ändrade namn och känsla för att de skulle passa en svensk publik) och han gjorde också saker som att skriva till hela meningar efter eget tycke. Det är på det hela taget en helt annan stämning i Tolkiens egen version av boken. Det råder delade meningar om vilken variant som är bäst, men om du undrar om det är värt att läsa LOTR om du redan läst SOR så är svaret definitivt "ja".

INSÄNDARE

Snabb FAQ:
Alviska språk: Se fråga 14 i FAQ:en och specialen i nummer 1.
Tolkiens liv och de böcker han skrev: Se fråga 1, 2 och 3 i FAQ:en, eller kolla in en biografi eller en bibliografi.
Var hittar jag FAQ:en?: På Tolkiensidan.

Inga tomater?

Hej!
Angående majs och tomater som du skrev om i förra numret. Du sa att majs och tomater omöjligen kan ha funnits i Midgård, men det fanns ju både potatis och tobak. Kan inte till exempel alverna som ju återvände till Midgård från västern ha haft med sig både majs och tomater?

Med vänliga hälsningar
Kurre

Svar: Hejsan! I förra numrets "Angående Tolkien" skrev jag att både majs och tomater förekommer i filmen, trots att detta är grödor som kommit till Europa i modern tid. Midgård ska ju föreställa Europa för en sisådär 6000 år sedan, se fråga 13 i FAQ:en. Vi ser alltså här ett misstag av Peter Jackson. Men detta med att alverna återvände från västern då? Ja, först och främst så måste vi göra klart att den kontinent de återvände från, Aman, inte är avsedd att motsvara Amerika. Aman blev nämligen bortflyttad från världens cirklar när jorden gjordes rund, Amerika är en kontinent som antagligen placerades där i dess ställe. De växter som fanns i Aman har alltså ingenting att göra med de som utvecklats på den amerikanska kontinenten. Sedan så gick det ju inte heller någon direkt skytteltrafik mellan Aman och Midgård.

Skillnaden mot potatis och tobak (det senare upptäcktes faktiskt ursprungligen av hoberna) är att Tolkien nämner dessa i sina böcker, det gjorde han inte med majs och tomater vilket leder oss till att anta att de inte fanns, något som de enligt alla konstens regler inte heller borde göra. Jag håller dock med om att detta med potatis och tobak är minst sagt underligt, de är ju båda amerikaimporter som inte funnits i Europa förrän för ett par 100 år sedan. Kanske har Kurre här hittat ytterligare en sak som Tolkien inte tänkte på, trots 14 år av skrivande, vi har ju redan exemplet med Gollum i Moria från Angående Tolkien. Även frågan vi ser här går ju att förklara bort genom att exempelvis hävda att grödorna senare blev utrotade för att bara leva kvar på andra platser fram till modern tid. Det intressanta är dock huruvida Tolkien var medveten om frågan, kanske ser vi helt enkelt ett litet klavertramp här.

Tolkien själv skulle antagligen mena att man inte ska börja rota allt för djupt i länkarna mellan Arda och Tellus. Man ska acceptera och ta till sig sagan så som den är, så det är väl det vi får göra. Men håll med om att man blir nyfiken.

Tolkiens språk

Hej!
För det första vill jag tacka för informationen du gav mig i förra numret, det var jättebra sidor. Men jag undrar var jag kan hitta fråga 14 i Tolkien-FAQ:en någonstans? Jag förstod inte riktigt.
På http://www.alver.nu/ har de lektioner i Quenya, är det Tolkienquenya?
Eftersom qu uttalas w och y som j, så måste Quenya uttalas "wenja", eller?
Det var en sak till jag tänkte på: På Ardalambion som du hänvisat till så är ju kurserna på engelska, men jag är ingen expert på engelska. Jag tar mig säkert igenom det, men det skulle ta väldigt lång tid. Finns det ingen kurs på svenska? Det skulle underlätta mycket.
För övrigt så vore det intressant att veta om det är mest Quenya eller Sindarin som används av alverna? Pratar Arwen och Elrond Sindarin?
Hoppas du kan hjälpa mig!

Alexandra Angerd

Svar: Hej! Kul att du hade användning av informationen. Tolkien FAQ:en ligger på SF-Bokhandelns Tolkiensida, under länkarna till gamla Frågor och svar, se snabb-FAQ:en ovan.
Den Quenya du hittar på www.alver.nu är inte helt identisk med den som Tolkien själv skapade. Anledningen är att de byggt på och modifierat Tolkiens språk för att det ska kunna användas smidigare i lajvsammanhang, detta kallas för "lajvquenya".
På exempelvis Ardalambion finns det som sagt mycket bra kurser i "riktig" Quenya. Om du föredrar svenska kan du istället använda dig av materialet på http://www.kortirion.net/, sidan som Robert tipsar om i Angående Tolkien.
Quenya uttalas "kwenja", qu = kw.
Alverna talar vanligen Sindarin, eller sindarinska som det också går bra att säga. Noldor, högalver, använder dock emellanåt Quenya. Quenyan anses under Tredje åldern vanligen som det något finare av de båda, det är en sorts alv-latin med sina gamla anor. Elrond och Arwen talar oftast Sindarin, det är detta språk som mest frekvent brukas i filmen.
När vi ändå är inne på ämnet språk så ska jag passa på att tipsa om en alldeles utmärkt sida om Tengwar, Tolkiens skriftspråk: Dan Smiths Tengwar.
Välkommen att skriva till spalten igen!

Besvärjare?

Hej Gustav!
Trevlig spalt du har, mycket intressant läsning. Men nu till min fråga: I Bilbo talas det om "Besvärjaren", en mycket mäktig trollkarl. Vem är detta? Är det Sauron som menas eller är det ett konstigt översättningsfel? Vem är denna "Besvärjare"?
För övrigt tycker jag att det ordet låter för jäkligt, ibland föredrar man originalspråk...

Med vänliga hälsningar
Henrik

Svar: Hej Henrik, jag ber att få tacka för komplimangerna för spalten. Det stämmer mycket riktigt att Besvärjaren i Bilbo är Sauron. Då Gandalf lämnar sällskapet utanför Mörkmården ger han sig iväg för att samman med Vita rådet driva ut Mörkrets herre från sitt fäste. Det är vid detta tillfälle som Sauron låtsas bli besegrad och falla tillbaka men i hemlighet återvänder till Mordor. Jag är inte så säker på att jag föredrar originalet i just denna fråga, här kallas han nämligen för "The Necromancer". Visst är Sauron duktig på att skapa vålnader men någon riktig nekromantiker har han väl aldrig varit? Hur som helst så skulle den direkta översättningen av detta bli "Dödbesvärjaren", något som bland andra Åke Ohlmarks föredrog. Personligen är jag tacksam för att översättaren Britt G. Hallqvist inte använde detta, men vi kan nog vara ganska överens om att inga av namnen vi ser här egentligen passar Sauron...

Orcher och alver

Goddag
Jag har funderat lite på två saker. För det första: finns det någon grund för hur orcherna vanligtvis avbildas? I Silmarillion står det ju att alverna när orcherna kom till Beleriand gissade att dessa var Avari som förvildats och blivit onda. Det låter inte så troligt att de hade antagit detta om orcherna var så groteska som de är i filmen och på de flesta andra bilder. Jag kan faktiskt inte komma ihåg om Tolkien givit någon närmare beskrivning av hur de ser ut i böckerna förutom att de är fula.

Min andra fråga gäller alverna. Hur många av de ursprungliga alverna lever kvar i Midgård? När Tolkien skriver om alvernas uppvaknande och tiden innan Valar upptäckte dem är det enda som är känt vad som berättas i de allra äldsta sångerna. Det verkar alltså ligga många generationer bak i tiden även för alverna. Har det verkligen gått så våldsamt till i Midgård att alla de första alverna dödats?

Mr Qrygg

Svar: Hej! Tolkien har flera gånger beskrivit orchernas utseende, bland annat i ovan recenserade Letters på sidan 274:

"The Orcs are definitely stated to be corruptions of the 'human' form seen in Elves and Men. They are (or were) squat, broad, flat-nosed, sallow-skinned, with wide mouths and slant eyes..."

Jag skulle inte riktigt hålla med om att alverna baserade sina farhågor om orchernas ursprung på deras utseende. Så här beskrivs folkets anländande i The Silmarillion på sidan 94:

"Whence they came, or what they were, the Elves knew not then, thinking them perhaps to be Avari who had become evil and savage in the wild; in which they guessed all too near, it is said."

Av detta skulle jag dra slutsatsen att alverna tog orcherna för Avari enbart på grund av att alver var det enda folk de kände till, detta var innan människornas uppvaknande. En varelse som kommer gående i skogen och inte är ett djur måste ju i så fall vara en alv. Det fanns också en förgrening av släktet som de visste levt länge utan kontakt med dem själva: Avari. I detta sammanhang tycker jag att Peter Jacksons orcher fungerar, de är inte särskilt lika alverna men de går i alla fall på två ben, något som torde räcka för att i detta sammanhang kunna avlägga en tes om deras ursprung. Visserligen fanns det också dvärgar vid tiden då orcherna först sågs, men alverna ansåg tydligen inte dessa vara det troligaste ursprunget, kanske på grund av skäggen...

Vad gäller din andra fråga så är det mycket svårt att svara på den saken. Det finns tre alver som namngivits bland de som först vaknade vid Cúivenen, nämligen inga mindre än Ingwë, Finwë och Elwë (även känd som Thingol). Ingwë är den ende av dessa som överlevt, och han dväljs numera i Aman så det är ganska svårt att få tag på honom. I Midgård är det inte rimligt att tro att det skulle finnas särskilt många som levt ända sedan uppvaknandet vid Cúivenen. Personligen tror jag inte att det finns någon Avari som klarat sig, deras kultur och organisation har antagligen varit alltför lågtstående för att kunna skydda gamlingarna från faror. Bland övriga stammar lär de flesta, om inte alla, antingen ha dukat under eller seglat över havet. Antagligen var inte antalet på de allra första alverna särskilt stort. Jag tror inte att någon fanns kvar i Midgård under Tredje åldern.
Vi kan dock inte vara helt säkra på Círdan, han var med redan innan alverna nådde Beleriand men hans exakta födelsetid är inte närmare redogjord för. Kanske var han till och med en av de som vaknade i Cúivenen.

Trollkarlarnas färger

Hej!
Jag vet inte om andra frågat tidigare eller om man skulle kunna dra någon logisk förklaring utifrån dina svar på redan ställda frågor. Det jag undrar är varför Saruman är vit och Gandalf grå? Sen blir Gandalf vit efter mötet med Balrogen i Morias mörka djup. Vad indikerar vit i det här sammanhanget? Är det en beteckning på makt?

Eldöga

Svar: Trollkarlarnas färger har ingen särskild vikt. De är bara relevanta som tecken på att bärarna ingår i samma orden. Ledaren i denna orden har av tradition vit som sin färg, de övriga som förekom var grå, brun och blå. Då Gandalf dog färdades hans ande åter till Aman. Valar ansåg där att hans uppgift ännu inte var fullgjord och sände tillbaka honom till Midgård, nu än mäktigare. Tanken var att han skulle överta platsen som trollkarlsordens ledare efter den korrumperade Saruman, som därigenom misslyckats med sin mission som Istari. Gandalfs vita klädsel är alltså bara ett tecken på hans rang, den har inget värde i sig. Se också fråga 10 i FAQ:en.

GRATIS E-POSTSPRENUMERATION

Välj att prenumerera på spalten så riskerar du inte att missa något. Skicka bara ett mail med ordet "prenumeration" i textfältet till tolkien@sfbok.se så informeras du varje gång det hänt något. Självklart kommer du som prenumerant inte behöva drabbas av diverse obskyra nyhetsbrev eller direktreklam till din mailbox, du får bara det du bett om. Prenumerationen kan lika lätt avbrytas genom att skicka ett meddelande med texten "avbryt prenumeration". Det hela är givetvis helt gratis.

SKRIV INSÄNDARE!

Var med och skapa nästa nummer! Tonvikten ligger på material med ämnen som tål att diskuteras utförligt, kanske men inte nödvändigtvis utformade som frågor. Denna tidning har en bred dörr öppen mot läsarna, skickar du in en ordentlig och intressant insändare, vare sig det är en fråga eller inte, så kommer andra få möjlighet att läsa den. I Tolkiens Arda finns det större utrymme för att få sina åsikter publicerade och sina frågor besvarade än på de flesta andra ställen, så passa på och skriv till tolkien@sfbok.se. Du meddelas alltid via mail om du kom med eller inte.

Du kanske rent av skulle vara intresserad av att skriva för tidningen? Ha en egen kolumn eller rapportera om nyheter? Tveka inte att ta kontakt, all hjälp är välkommen!

Avslutningsvis kan vi konstatera att Tolkiens Arda förmodas ha blivit utsatt för ett synnerligen elakt aprilskämt. Följande damp ner i hos Bokhandeln den 1 april:

One ring to....

hello how is the start in the lords of the rings i now then it starts whit "one ring to...." but i dont now the hole poet!
pleas tell me!

Mattias Malmberg

Jag antar att alla vet :)

Nu dröjer det något längre än vanligt innan nästa spalt publiceras, denna når Internet om en dryg månad, den 18 maj. Tiden fram tills dess kan ägnas åt att studera tidigare Tolkienskriverier på SF-Bokhandelns sidor. I väntan på Sagan om de två tornen och alla de frågor som kommer publiceras då filmen börjar närma sig, finns det nämligen gott om gamla Frågor och svar att läsa igenom på Tolkiensidan. Fortsätt att skriva in!

På återseende,
Gustav Dahlander
tolkien@sfbok.se