Nummer 8 2002
Välkommen till Tolkiens Arda -- Magasinet nummer 8 - Tolkienmusikspecialen!
Detta nummer går i Tolkienmusikens tecken.
Det börjar redan i Angående
Tolkien där genren introduceras, dessutom filosoferas det kring
orsakerna till dess popularitet. Nyheter
har all information om The Fellowship of the Ring/Sagan om ringen
Special Extended Edition som kommer den 12 november. Sedan gör Robert Östberg comeback i
Tolkiens Arda, när han går igenom Tolkienmusikens celebriteter i sin
artikel "Att
tonsätta en sagovärld". I Recensionen
synar Daniel Andersson
filmmusiken till The Fellowship of the Ring/Sagan om ringen i
sömmarna. Specialen avslutas i Omröstningen
där det är upp till er läsare att bestämma, vem gör egentligen den bästa
Tolkienmusiken? Som vanligt avslutas tidningen med folkbildningens
högborg, insändarsektionen.
Som ni säkert har läst på Förstasidan
så kommer tidningen förändras under vintern. Det nya magasinet kommer
att fokusera på att besvara alla frågor som kommer in, så skicka
på bara! Från och med nu är det helt fritt fram. Tolkiens Arda -- Magasinet
kommer dessutom ha utrymme för artiklar mellan varven, och också någon
omröstning, recension eller nyhetsnotis då och då. Detta magasin kommer
ut med hela ett nummer i veckan, närmare bestämt på lördagar, hela vintern.
Det första numret kommer redan lördagen den 16 november. Samma datum är
det premiär för den nya sidan, det har nämligen varit storstädning på
Tolkiens Arda den senaste tiden, och en helt ny layout har förberetts.
Den nya sidan kommer bland annat innehålla en länksektion och ett diskussionsforum.
På vårkanten kommer
månadsmagasinet Tolkiens Arda tillbaka, bättre än någonsin. Målet är att
tidningen då ska ha fler skribenter som kan göra numren ännu fetare än
tidigare. Gillar du att skriva? Anmäl ditt intresse till tolkien@sfbok.se så kanske du kan
bli en del av redaktionen i vår! Längre fram i tiden ligger projektet att
ge ut delar av materialet som publicerats i en bok. En sådan planeras för
utgivning under hösten 2003, och kommer då bland annat att finnas till
försäljning i SF-Bokhandeln.
Men nu är det hög tid att slå upp
portarna för detta nummer!
Trevlig läsning!
Gustav
INNEHÅLL
ANGÅENDE TOLKIEN
Tolkienmusik: Från hårdrock till klassiskt...
NYHETER
Dvd:n är över oss!
TOLKIENMUSIK
"Att tonsätta en sagovärld", av Robert Östberg
RECENSIONEN
Tolkienmusik: Filmmusiken till Sagan om ringen, av Daniel Andersson
OMRÖSTNINGEN
Tolkienmusik: Vem är bäst?
INSÄNDARE
Tolkien dabbar sig...
GRATIS E-POSTSPRENUMERATION
SKRIV INSÄNDARE!
ANGÅENDE TOLKIEN
Tolkienmusik - En introduktion
Tolkiens sagovärld har alltid varit en stor inspirationskälla för konstnärer. Att läsa Härskarringen kan vara startskottet för en lång rad personliga projekt, någon kanske börjar skriva en bok, någon annan måla en tavla. Det allra vanligaste sättet att tolka böckerna är kanske genom musik, huvudtemat i detta nummer.
Oräkneliga gånger har
Tolkiens verk klätts i toner, världscelebriteter som Led Zeppelin såväl
som okända demoband har använt temat. Inom vissa musikaliska genrer har
företeelsen till och med blivit ett effektivt kommersiellt grepp - vill
man ha lyssnare så klistrar man på en Tolkientext till sin nyskrivna melodi.
På Internet är fenomenet tydligt. Efter lite letande går det att hitta det
mesta i ämnet, även om Tolkienmusik inte förekommer i samma utsträckning
som Tolkienkonsten (se Tolkiens Arda -- Magasinet nummer 6 för
mer om denna). Som vanligt kan Tolkiens Arda göra det lätt för dig, det finns nämligen en sajt som härskar över dem alla även i detta ämne, nämligen The Tolkien Music List. Här har man försökt sig på att samla all musik som tagit inspiration från Tolkiens värld. Sajten innehåller såväl album- och låttitlar som texter och är absolut värd ett besök, även för den mindre insatta. The Tolkien Music List demonstrerar genrens storlek, som verkligen är kolossal. Sajten kan, kompletterad av ett nedladdningsprogram, hålla en intresserad sysselsatt i veckor.
Vad har hårdrock med Midgård att göra?
De stilar som dominerar inom Tolkienmusiken är framför allt hårdrock, folk- och progmusik samt olika former av klassiskt. Det förekommer också andra varianter, något enstaka exempel på hip hop och punk kan noteras, men dessa är originella undantag. Det är lätt att förstå att musik med en symfonisk eller medeltida anstrykning passar böckernas stil, men hårdrock då? Detta är antagligen genren med mest Tolkienmusik, trots att elgitarrer inte direkt skulle platsa i Midgård. Hur kan detta komma sig? Svaret står antagligen att finna i kulturen som musikstilen har. Monster, övernaturliga element och fantasy har varit en del av hårdrocken så länge den existerat och Härskarringen, den ojämförligt populäraste boken inom dessa genrer, får helt naturligt sin beskärda del av uppmärksamheten. Personer som gillar Tolkien gillar vanligtvis även musikstilen, och tvärtom. Personligen har jag uppfattningen av att stilen passar Arda om den vinklas på rätt sätt, det blir faktiskt ofta riktigt, riktigt bra. Frågan är vad Tolkien själv hade sagt.
Musik är ett vanligt inslag även i professorns egna texter, enbart i Härskarringen förekommer ett mycket stort antal verser, och vi får inte glömma diktsamlingen Tom Bombadills äventyr. Ett antal av verserna finns tonsatta av Donald Swann i boken The Road Goes Ever on (nyss utkommen i en nyutgåva, se Tolkiens Arda -- Magasinet nummer 6), detta verk har Tolkien själv godkänt som tonsättningen av hans verser, och det finns även utgivet på skiva. Denna inspelning är dock praktiskt taget omöjlig att få tag på nu för tiden (även om det har pratats om ett nysläpp i år), något som kanske varit en bidragande orsak till att så många band valt att ta fram egna tonsättningar av böckerna verser. Att använda sig av Tolkiens dikter är nästan lika vanligt som att skriva en egen text inom Tolkienmusiken. Det ska inte vara några problem att snabbt hitta en tre-fyra olika versioner av, exempelvis, en klassisk gammal slagdänga som The Road Goes Ever on (sången alltså, känd från Peter Jacksons film) om man letar lite på Internet.
Bred genre
En stor del av Tolkienmusiken härrör från den uppsjö av dramatiseringar som producerats genom åren. Howard Shores nya filmusik till The Fellowship of the Ring/Sagan om ringen, gruppen Entelis insatser i den svenska radioteatern, BBC:s bidrag i 1981 års radiodramatisering, diverse omarbetningar av Bilbo och Leonard Rosenmans storstilade soundtrack till Ralph Bakshis filmatisering från 1978, är bara några exempel från denna del av genren. Eftersom musikformen i första hand är anpassad till att komplettera ett annat verk, oftast en film eller en radioteater, kan underhållningsvärdet i vissa fall vara lägre än inom andra delar av Tolkienmusiken.
Ett av de mer lyckade projekten med musik inspirerad av Arda är danska The Tolkien Ensamble. Här tonsätts böckernas verser på ett seriöst och professionellt sätt, och resultatet blir därefter. Musiken har klassisk anstrykning och de flesta spår har sång, som även den är av mycket god kvalitet. The Tolkien Ensamble har kallats det ledande bandet inom Tolkienmusiken, de har till dags dato producerat tre skivor: An Evening in Rivendell, A Night in Rivendell och den nyutkomna At Dawn in Rivendell (det spekulerades bland fansen om skivan skulle heta The Day After in Rivendell). Ett annat fall där sagan tolkas med musik är Music Inspired by JRR Tolkiens The Hobbit (eller Bilbo, som skivan också kallas ) av Pär Lindh och Björn Johansson, som för tillfället går att få tag på i SF-Bokhandeln (artikelnummer 34444, pris: 148:-).
Inom hårdrocken är det kanske mest framträdande Tolkienmusiknamnet power metal-bandet Blind Guardian. Detta är en av de största tyska hårdrocksgrupperna, och de har genom åren legat bakom ett stort antal låtar med Tolkientema. Blind Guardian var ett av de namn som diskuterades för ledmotivet till Peter Jacksons filmer, ett jobb som ju till slut gick till Enya. Bandet kombinerar melodisk storslagen hårdrock med ofta tänkvärda texter, och när dessa behandlar Tolkien blir de ofta såväl intressanta som medryckande. Man vill läsa böckerna efter att ha lyssnat på Blind Guardian, något som måste ses som ett högt betyg. Deras kanske allra bästa skiva är Nightfall in Middle-earth från 1998 (se bild), här används Silmarillion som tema för samtliga låtar. Albumet är ett komplicerat bygge som i slutändan är en av de absolut bästa skivorna undertecknad har hört - alla kategorier inräknade. Se artikeln Tolkienmusik - att sätta toner till en sagovärld nedan för mer om Blind Guardian och Nightfall in Middle-earth. För närvarande arbetar bandet på en "musikal" baserad på Härskarringen, så här beskrev sångaren Hansi Kürsch projektet för specialtidningen Codex i våras:
"Musiken är inte en sammanfattning av själva böckerna, den är mer baserad på de olika karaktärerna. Redan nu under förproduktionen kan man enkelt höra vilken låt som hör till vilken karaktär. När vi hittat rätt människor att förverkliga det här projektet med kommer du att bli hänförd över resultatet. Då är det Sagan om ringen, ur ett musikaliskt perspektiv. Det kvittar om filmmusiken passar bättre till filmen eller inte, för vår grej kommer att bli det ultimata musikstycket till böckerna. Det är stora ord men jag vet att det är så. Det kommer att bli vårt mästerverk!"
Böckerna ger inspiration
Hur man än vänder och vrider på det så är Tolkiens värld inspirerande, inte minst för musiker. Kanske är anledningen till detta den minutiösa detaljrikedom som återfinns i böckerna. Man lockas till att tro att texterna i själva verket är historia, och därför bör kompletteras av musik och andra konstverk. Sagocykeln om Arda genererar kreativitet som ofta tar sig uttryck genom att läsaren själv vill skapa något inom berättelsens ramar.
Att musik är ett vanligt uttrycksmedel för den som fångats av böckerna är kanske inte helt opassande, detta var ju från början medlet som användes då Arda själv skapades. Ainurs sång, Ainulindalë, var nämligen det som enligt legendariumet frambringade den fysiska världen och formade dess historia. Denna sång genomsyrar allt som Tolkien beskriver i sina böcker, så det är kanske inte så konstigt att de inspirerar till musik. Tolkien skulle utan tvekan själv glatts åt den stora flora av musik baserad på han böcker som finns idag. Innan Härskarringen publicerats skrev han i ett brev, en aning bittert, följande om sin dröm med att skapa en uttömmande sagovärld:
"Jag skulle skapa några av de storslagna berättelserna i sin helhet, andra skulle jag bara visa glimtar av, skisser. Cyklerna skulle vara sammanlänkade till en majestätisk helhet, men fortfarande lämna öppningar för andra sinnen och händer att bidra med tavlor och musik och drama... En absurd idé."
---------------
Rättelse!
I förra numret stod det att läsa i svaret till insändaren "Gollums irrfärder och sju andra frågor", fråga G, att Aragorn och Arwen bara fick ett barn, Eldarion. Detta stämmer inte, något som flera läsare uppmärksammat. En av dessa är Angelina Aftonstjärna, hon skriver:
- Någon skrev in och frågade hur många barn Aragorn och Arwen fick, du svarade att deras enda barn var Eldarion, men enligt Ringens värld hade de döttrar också. Följande står att läsa på sidan 57, om Arwen:
"Därefter sade hon farväl till Eldarion och till sina döttrar och till alla hon hållit av."
Angelinas påpekande är helt riktigt, det är bara att tacka henne och alla ni andra som har skrivit in för uppmärksamheten.
Ett ytterligare fel har smugit sig in i Angående Tolkien i samma nummer. Här står att Túrin Turambar ska uttalas "Toorin Toorambar" vilket inte stämmer. Det korrekta uttalet är "Toorin Turambar", då u:et i "Turambar" inte bär accent.
Visste du att "ä" i Tolkiens språk uttalas "a", och "ö" uttalas "o"?
 |
NYHETER
Det
stora dvd-släppet är här!Nu är det äntligen dags! Alla vi som av snålhet snyltat på våra vänners dvd-utgåvor sedan augusti ska få vår belöning. Alla som otåligt väntat på den långa versionen av filmen kan börja firandet, den 12 november är det dags! Då släpps äntligen The Fellowship of the Ring/Sagan om ringen Special Extended Edition på video och dvd. Videon innehåller den förlängda versionen av filmen, detta är vad vi kan förvänta oss av dvd:n:
Skiva 1 och 2: Här finns den förlängda versionen av filmen tillsammans med inte mindre än fyra olika kommentarspår. Regissör, författare, design- och produktionsteam samt skådespelare får på dessa göra sina röster hörda. 30 minuter av nytt material har inkluderats i filmen tillsammans med ny musik. Förhandsrapporter skvallrar om att de nya scenerna inkorporerats på ett bra sätt, det kommer inte att kännas konstgjort. Tilläggen kommer inte ändra särskilt mycket av själva handlingen, de subtilt infogade scenerna bidrar i första hand till estetiken. Exakt var nyheterna finns framgår av scenvalsskärmen, där man direkt kan hoppa till godbitarna. Så vad kommer vi då få se för fantastiska nyheter? Tolkiens Arda har listan, vad sägs om följande?:
En förlängd inledning i Hobsala där vi får se Bilbo skriva på sin
bok.Nya sångnummer med hoberna.En scen i vildmarkerna
utanför Bri där Aragorn sjunger på alviska medan hoberna sover. En utökad
scen i Vattnadal där Aragorn och Boromir möts vid Narsils skärvor.Aragorn
besöker sin mors grav i Vattnadal.Ett längre rådslag, där
Gandalf talar på svarta språket.Brödraskapet tar längre tid
på sig vid sitt avsked från Vattnadal.Gandalf ger Frodo råd innan
de försöker ta sig över bergen.En längre resa genom Moria
innan sällskapet når Balins gravkammare.Ankomsten till Lothlórien är
utdrygad, med mer dialog mellan Gimli och Legolas.Vi får se scenen med
Galadriels gåvor i sin helhet, inklusive Gimlis förälskelse i
Galadriel.Efter Lothlórien får vi se Gollum följa efter
båtarna.Skiva 3: Här börjar extramaterialet. Denna skiva har temat "Från bok till vision", och innehåller bland annat följande:
Överföringen från bok till filmmanus och planeringen av filmen.
Designandet och byggandet av Midgård. Vägen från storyboards till
det första visuella gestaltandet.Ett besök på
specialeffektföretaget Weta Workshop. Här förklaras hur man gjort vapen,
utrustning, varelser och miniatyrer. En karta över Midgård där
Brödraskapets resor spåras.. En interaktiv karta över Nya
Zeeland som visar hur platserna för filmandet hittades. Gallerier med
teckningar och förproduktionsbilder, nästan 2000 totalt, med kommentarer
från konstnärerna. En guidad tur genom kostymavdelningen. Filmsnuttar från de
första planeringsmötena, rörliga storyboards och provfilmer.
Skiva 4: Skivan försöker kasta ljus över ämnet "Från vision till verklighet", här följer ett axplock ur innehållet:
Hur rollpersonerna
levandegjordes. En dag i en hobs liv. Hur inspelningen gick till:
berättelser från de medverkande. Trickfilmningen: hur man
skapade storleksskillnaderna. Massor av stillbilder från
filmandet, de medverkandes egna foton samt porträtt på skådespelarna.
Hur redigeringen och specialeffekterna gjordes, avdelningen
innehåller sekvenser med specialeffekter som kan ses ur olika
vinklar.Hur ljudet designades. Totalt uppgår extramaterialet till hela 6 timmar. Blir du också sugen? Kolla in SF-Bokhandelns ordersida för beställningsinformation!
Fotnot: Omslagets utseende kan komma att variera något jämfört med bilden.
Nu kommer filmböckerna!
De officiella
filmböckerna, Härskarringen - Den stora filmguiden (av Brian
Sibley, album, 120 sidor, Norstedts, artikelnummer: 38238, pris:
199:-) och Sagan om ringen - En bildberättelse (av Jude
Fisher, kartonnage, 72 sidor, Norstedts, artikelnummer: 46110, pris:
198:-) var storsäljare i fjol. Nu kommer uppföljarna. Kan man egentligen
vara utan den officiella guiden till Peter Jacksons nya film?
Kanske kan man det, men den är i alla fall rolig att ha. Den 6 november
kom den engelska utgåvan av böckerna och precis som i fjol är det Brian
Sibley och Jude Fisher som står för textmaterialet. Guiderna
till The Two Towers/Sagan om de två tornen är större och mer
innehållsrika än föregångarna.Nya spel
Under hösten har en hel uppsjö av nya Tolkienrelaterade spel tagits fram. En av de mer intressanta är kanske det nya rollspelet The Lord of the Rings RPG. Än så länge har bara grundboken, The Lord of the Rings Core Rules (inbunden, 304 sidor, 2002, artikelnummer: 30808, pris: 398:-), utkommit, men denna ser mycket lovande ut. En ännu färskare produkt är dataspelet Sagan om de två tornen från Electronic Arts, som för första gången fanns i butik den 7 november. Utöver detta kan fans av elektroniska spel se fram emot The Fellowship of the Ring, spelet som baserats på boken, samt The Hobbit, en titel under utveckling som kommer släppas någon gång under 2003. Gillar man brädspel ska det också gå att få sitt lystmäte tillfredsställt, den senaste i raden av produkter inom området är Sagan om ringen RISK, ett spel som faktiskt påstås vara bättre än sin förlaga.
Tolkienbilaga med Expressen
Tidningen
Expressen tillhandahöll den 4 och 5 november en 40-sidig
Tolkienbilaga till sina läsare. Bilagan producerades med anledning av den
annalkande premiären av The Two Towers/Sagan om de två tornen, och
innehöll en hel del filmmaterial samt även information om Tolkien själv,
en frågesport och lite annat smått och gott. Tolkiens Arda assisterade i
framtagandet av bilagan, bland annat genom att granska
faktamaterial.---------------
Lika som bär-extra:
Boromir och Rolf Lassgård.
Tillbaka till Innehåll
TOLKIENMUSIK
Att tonsätta en sagovärld
Av: Robert Östberg
robert@kortirion.net
Vad betyder ordet "Tolkienmusik" för mig? Tja, det skulle kunna betyda tonsättning av Tolkiens egna texter och verser (som Donald Swann har gjort i sin The Road Goes Ever on); det skulle kunna betyda egenkomponerad musik inspirerad av böckerna, men utan ren koppling till texten (exempelvis Bo Hanssons Sagan om ringen och Johan de Meijs koncertsvit The Lord of the Rings); ett annat sätt att tolka det är som Blind Guardian valt att göra i sin Nightfall in Middle-earth: att skapa en sammanhängande skiva med berättelseteman, i detta fall från Silmarillion. Ytterligare varianter av Tolkienmusik är filmmusiken till Bakshis tecknade version, samt naturligtvis Howard Shores musik till Peter Jacksons aktuella filmer. Jag har ännu inte hört Donald Swanns skiva, så i detta kåseri tänker jag mest fokusera på de övriga exemplen ovan.
Blip-blop från 70-talet
Bo
Hansson är först ut på plan. Hans skiva gjordes 1970 (se bild) och jag
fick nys om den via tidningen Kamratposten, som hade recenserat
den. Jag lyckades beställa skivan från min lokala skivhandlare och sprang
spänt hem för att lyssna. Jag kan inte säga annat än att jag blev djupt
besviken. Eftersom jag inte var bekant med 70-talssoundet med elorglar och
annat, så tyckte jag det helt enkelt lät konstigt och obegripligt. Jag
kunde för mitt liv inte koppla musiken till boken. Skivan har stått i min
hylla och samlat damm i snart 15 år, men nu när jag skulle skriva den här
artikeln så tänkte jag att: "vad tusan, jag måste lyssna igenom den igen
och se om jag fortfarande tycker att den är konstig". Och det tyckte jag
fortfarande. Låtarna är helt okej som bakgrundsmusik, men de ger mig inga
som helst Tolkienassociationer. Men visst, jag tycker fortfarande att det
är kul att ha den i skivsamlingen.Johan de Meijs koncertsvit består av fem huvudstycken: Gandalf, Lothlórien, Gollum, Journey in the Dark (uppdelad i The Mines of Moria och The Bridge of Khazad-dûm) samt Hobbits. Jag fick den här skivan kopierad till kassettband av en kompis i Tolkiensällskapet för kanske 10 år sedan, och lyssnar på den då och då. Det är alltså en symfonisvit, långt ifrån Bo Hanssons blip-blop med elorgel. Mitt favoritspår är Journey in the Dark som börjar så tyst att man måste spetsa öronen till det yttersta för att uppfatta hur Brödraskapet vandrar genom Morias mörker och tystnad. Långsamt stegras musiken och når sitt crescendo i The Bridge of Khazad-dûm, när balrogen uppenbarar sig i all sin förfärlighet och i slutändan drar ner Gandalf från bron. Sviten i sin helhet är örongodis, och nog kan man leva sig in i de olika styckenas teman. En mycket trevlig skiva helt enkelt.
Blind Guardian kan sin Tolkien
Nightfall in Middle-earth av tyska Blind Guardian är en ganska välkänd skiva bland Tolkien- och hårdrockfans. Vi förs direkt in i slutet av vredens krig, när Morgoth ser sina trupper vika för valars härar, och bistert ser tillbaka på kriget om Silmarillerna. Sedan förflyttas vi tillbaka i tiden till Morgoths stöld av Silmarillerna, och fortsätter vidare till bland annat Fëanors ed, noldors vandring över isen, Fingolfins envig med Morgoth, Finrod Felagunds död, Húrins fångenskap och slutligen noldors och edains nederlag i femte slaget.
Detta är en bra skiva! Jag är inte något direkt fan av hårdrock/metal (förutom lite Metallica och Rammstein då och då), men denna skiva griper tag. Det är symfoniskt, storslaget och adrenalinfyllt! Idén att varva sångerna med korta berättande passager är strålande och ger en sammanhållande känsla som är väldigt bra. Mina favoriter är Noldor (Dead Winter Reigns) och Time Stands Still (at the Iron Hill). Den sistnämnda handlar om Fingolfins duell mot Morgoth, och man känner ända ner i tåspetsarna alvkonungens lysande vrede: "I stand alone. Noone's [sic] by my side. I'll dare you. Come out! You coward. Now it's me or you." Man måste nog höra det för att förstå hur mäktigt det är. Det märks att BG-killarna kan och älskar sin Tolkien, och det är bara att tacka och ta emot. En given skiva i varje Tolkienälskares cd-ställ.
Som en parantes vill jag bara nämna den enorma uppsjö av hårdrocksband som gjort skivor och låtar med Tolkieninspirerade titlar och texter. Jag har inte hört särskilt många av dem, men det är ett intressant fenomen att Tolkien (och fantasy i stort) är så populärt bland långhåriga nitarmbandsbärare med elgitarrer (se Angående Tolkien för mer om detta). Två exempel på grupper som har gjort versioner av Ringversen är Morgana LeFay och Crown of Thorns. Det förstnämnda bandets tappning är riktigt skön, det senares mest skrattretande. Men båda är kul att ha i sin samling av Tolkienmusik.
Symfoniskt och storslaget
Bakshis animerade film The Lord of the Rings från 1978 är både hatad och älskad. Filmens största brist var tveklöst att den, utan förvarning, avbröts mitt i berättelsen och lämnades där. Men nu är det musiken vi ska prata om. Leonard Rosenman komponerade och dirigerade, och vad man än tycker om filmen så är musiken fullkomligt acceptabel. Symfoniskt och storslaget återigen, men givetvis mer utvecklat än hos de Meij. Ett av de mäktigaste styckena är när orcharmén tågar mot Hornborgen och brister ut i en månghövdad kör. Även om ni inte gillar filmen - köp musiken och lyssna på till er egen "film" inne i huvudet. För det är den värd.
Jag avslutar med Howard Shores musik till Peter Jacksons The Fellowship of the Ring/Sagan om ringen. Ja, vad kan man säga? Det går knappast att göra bättre musik i mitt tycke. Från hobernas lättsamma liv i Fylke till farorna i mörkret utanför; Sarumans förräderi i Isengård; Brödraskapets bombastiska vandring genom Midgård; fasorna i Moria; den hjärtslitande klagosången efter Gandalfs fall; mystiken i Lóriens skogar samt striderna mot uruk-haierna och Ringbärarens flykt med Sam mot Mordor. Efter att ha lyssnat igenom skivan är jag psykiskt utmattad. Jag kanske är extremt känslosam, men det tror jag inte. Shores musik rycker tag i en och drar med en djupt in i Midgård, och där hålls man kvar ända tills Enyas sköna stämma klingar bort i slutet. Greppet att låta Enya göra två spår på skivan tycker jag för övrigt fungerar mycket bra: jag gillar hennes musik, men hade innan skivan släpptes varit mycket kritisk till om hon passade att sjunga "Tolkienmusik". Det ska bli intressant att se om samma koncept används för de kommande två filmerna, om Enya återkommer, eller om det kanske blir någon annan artist. Rykten har ju gått som pekar ut både Aerosmith (kanske inte så seriösa rykten i detta fall) och Axl Rose som möjliga val (vi får verkligen hoppas att det bara är rykten). Själv skulle jag gärna höra Loreena McKennitt sjunga ett eller ett par spår, hon har en mer säregen röst än Enya, men minst lika vacker. Nu är det mindre än två månader kvar, så vi får veta snart nog! Se Recensionen för mer om filmmusiken.
Jaha, vad har jag egentligen kommit fram till med det här kåseriet? Kanske att Tolkienmusik är (eller åtminstone borde vara) musik som väcker Tolkiens värld till liv i mitt huvud när jag hör den. Som får mig att minnas böckerna och förflyttas till Midgård igen. Men vilken sorts Tolkienmusik som gör detta för dig, det vet bara du själv. Smaken är ju som baken, men Tolkienmusik finns dessbättre i en mängd former. Utan tvekan kan du hitta en som passar just ditt öra.
---------------
Robert Östberg är skribent och Tolkienexpert, hans alster går bland annat att läsa i spalten "Robert Resonerar" på http://www.kortirion.net/index.htm.
"The Lord of the Rings, is one of those things; if you like it you do; if you don't, then you boo!"
- När den först kom ut möttes boken av, å ena sidan, överväldigande beröm och, å andra sidan, hänsynslös kritik. Tolkien själv, som var mestadels road av ståhejet, skrev den här lilla dikten.
Tillbaka till Innehåll
RECENSIONEN:
The Fellowship of the Ring soundtrack
Musiken till Peter Jacksons Sagan om ringen
Av: Daniel Andersson
haldir@home.se
Förväntningarna var höga när soundtracket till The Fellowship of the Ring/Sagan om ringen kom, och många köpte skivan direkt. Jag var själv tveksam i början. Enya kan sitt, och Howard Shore är ingen nybörjare, men ändå? Andra som köpt den sa dock att den skulle vara så bra som namnen indikerade, och efter några dagars beslutsångest tog jag mig slutligen ner till butiken och köpte skivan. Och blir man inte överraskad? Den var ju bra! Inte bara för att vissa av styckena var musikaliskt tilltalande (jag är ett fan av klassisk musik i allmänhet), utan man kände också verkligen igen sig i olika delar av Midgård när man hörde den. Stycket The Breaking of the Fellowship, spår 17, får mig att tänka på berättelsen om Túrin och Nienor i Silmarillion. Concerning Hobbits, spår 2, är nog min favorit på skivan. Den känns "Fylkeaktig", men mina tankar sveper också iväg mot vår glade, gulskodde vän utanför Gamla skogen. Detta stycke anser jag har fångat bokens känsla bäst. Övriga spår skär sig ofta mot Tolkiens alster på grund av att Peter Jackson gjort filmen mer skräckorienterad än förlagan, andan i boken går inte alltid ihop med musiken. Men mitt favoritstycke är, självklart, May It Be.
Det var ett tag tal
om att Blind
Guardian skulle få äran att göra filmmusiken. Och nog är de vana
vid att göra Tolkieninspirerade texter, på åtminstone fem av deras skivor
finns spår inspirerade av Arda. Många av deras låtar är väldigt bra, men
jag är ändå glad att projektet hamnade hos Shore och Enya
istället för hos Blind Guardian. Alltför många medeltidsfilmer har den
senaste tiden gjorts där resultatet av modern musik förstört atmosfären.
Det är hos filmerna med tidstypisk musik som känslan legat kvar bäst.
Inget ont om Blind Guardian, men jag är glad att det blev som det blev.
Något som gladde mig var att man tagit med sång på Tolkiens egna språk! Det var något som kändes speciellt. I stycket Lothlórien, spår 14, kan man höra Lament for Gandalf, vars text finns med i cd:ns häfte. Texten framförs på både quenya och sindarin. Jag tycker att den musikaliska kvalitén generellt sett är hög, det märks tydligt att det inte är en nybörjare som står för materialet. Skivan är en till filmen perfekt matchade stämningshöjare och ett musikaliskt mästerverk som kan stå på egna ben, man behöver inte ha boken uppslagen framför sig för att kunna njuta av musiken. Den har stått på i stereon nästan oavbrutet (undantaget några få timmars sömn) de senaste dygnen, och man tröttnar aldrig. Hela tiden upptäcker man något nytt, en ny atmosfär på ett visst ställe, eller en intressant stämma hos något av stråkinstrumenten.
Vem är då kompositören? Howard Shore är 56 år gammal, och kommer från Toronto i södra Kanada. Sin musikutbildning fick han på Berklee School of Music i Boston (jag vet, jag har inte heller en aning om vad det är, men visst låter det fint?), och spelade sedan i ett band i Toronto där han framförallt skrev musik, men även spelade blåsinstrument. I slutet av 70-talet blev han musikproducent för Saturday Night Live och skrev även titelmelodin. Där fick han troligtvis lära sig en del om hur man passar ihop musik med bilder. 1979 skrev han för första gången musik till en film. Sedan dess har han fått flera priser, bland annat Kanadas motsvarighet till en Oscar, och nu senast blev det en riktig Oscar för just The Fellowship of the Ring/Sagan om ringen. Andra storfilmer han skrivit musiken till är BIG (Tom Hanks), När lammen tystnar (Jodie Foster, Anthony Hopkins) och Panic Room (Jodie Foster). Med andra ord ingen direkt nybörjare...
Ska jag sätta betyg på Shores prestation blir det 5 av 5 möjliga som musik till filmen, jag tycker verkligen att den passar perfekt för sitt ändamål, känslan förstärks. Den 10 december släpps soundtracket till The Two Towers/Sagan om de två tornen. Jag vet att jag inte är ensam om att längta efter det, och jag vet att jag inte är den enda som kommer hänga på butiksdörrarna den tisdagen.
Vad anser ni läsare om musiken? Håller ni med mig? Maila gärna era tankar och åsikter till mig och berätta.
---------------
Daniel Andersson, på Internet känd som Haldir, spelar flera olika sorters klassisk musik. Han är också ett känt ansikte på många Tolkiendiskussionsforum.
 |
OMRÖSTNINGEN
Nu är det upp till er läsare att avgöra, domen ska falla - vem gör egentligen den bästa Tolkienmusiken? Om du har någon annan än just dessa namn som din personliga favorit så får du gärna maila in ditt svar till Tolkiens Arda.
I förra numret efterfrågades Tolkienläsarnas favoritförfattare, Tolkien själv exkluderad. Omröstningen kommer vara öppen ytterligare en tid, men det kan ändå vara intressant att analysera läget. När detta skrivs leder alternativet "Annan", strax före Robert Jordan. Att författaren till Sagan om drakens återkomst hamnade i topp kommer väl knappast som någon överraskning, Jordan har ju producerat bästsäljare i många år. Genrens bredd understryks i och med att de allra flesta föredrar någon helt annan än de nio största namnen som fanns som alternativ. Läsaren Tobias Ahlgren har uppmärksammat detta, han skriver:
- Hej Gustav! Du har missat en massa stora namn. Stephen Donaldson, Robert E Howard, Ursula K LeGuin, Michael Moorcock och Bertil Mårtensson för att nämna några. Men det är klart att det alltid finns någon glömd, och det går ju inte att göra listan hur lång som helst. Personligen är jag mest förtjust i Ursula K LeGuin. J K Rowling har troligtvis inspirerats en del av henne.
Faktum är att de flesta av dessa namn övervägdes, men som sagt, listan kan inte göras hur lång som helst. Med facit i hand kanske ändå LeGuin skulle varit med, ett antal av rösterna på "Annan" lär vara ämnade för henne. Jag tackar för synpunkterna Tobias!
Näst populäraste författare är när detta skrivs något överraskande Katharine Kerr. Hennes Deverry-serie har utan tvekan gjort intryck, och många är de som gläder sig nu när Bonnier ånyo tar den i tryck. Tätt efter Kerr följer, något mindre överraskande, J K Rowling, Harry Potters mamma. David Eddings och Terry Pratchett följer sedan i angiven ordning och efter dessa kommer Neil Gaiman, Robin Hobb och jokern, Astrid Lindgren, när detta skrivs på samma poäng. Astrid har ju bara skrivit ett fåtal böcker som kan kallas fantasy, så trots att hon mellan varven varit fantasyförfattare så deltar hon kanske inte i omröstningen på samma villkor som övriga. På jumboplatsen hittar vi George R R Martin, min personliga favorit. En anledning till bottenplaceringen kan vara att han inte skrivit så många fantasyböcker, en annan att hans briljanta A Song of Ice and Fire ännu inte utkommit på svenska i någon större omfattning.
Tidigare fortfarande öppna omröstningar:
Tolkiens Arda -- Magasinet nummer 6, "vem är det bästa Tolkienkonstnären?"
Tolkiens Arda -- Magasinet nummer 7, "vilken fantasyförfattare läser du helst bortsett från Tolkien?"
Tillbaka till Innehåll
INSÄNDARE
Snabb-faq:
Vad betyder "Arda"? Arda är det alviska ordet för "världen", platsen för Tolkiens sagor.
Om alviska språk: Se fråga 14 i faq:en på Förstasidan och specialen i nummer 1.
Om Tolkiens liv och de böcker han skrev: Se fråga 1, 2 och 3 i FAQ:en, eller kolla in en biografi eller en bibliografi.
Vad betyder SOR, LOTR, HOME och alla andra förkortningar? Se avdelningen "Förkortningar" på Förstasidan.
Miss av Tolkien
Tolkien har gjort en miss vad gäller Morias västra portar. Där står ju som bekant följande:
"Ennyn Durin Aran Moria: pedo mellon a minno. Im Narvi hain echant: Celebrimbor o Eregion teithant i thiw hin."
("The Doors of Durin, Lord of Moria. Speak, friend, and enter. I, Narvi, made them. Celebrimbor of Eregion drew these signs.")
Celebrimbor dräptes år 1697 i andra åldern, alltså bör han ha gjort inskriptionen någon gång före dess. Att han kallade Khazad-dûm för Moria (ett ord som togs i användning först år 1980 i tredje åldern, när dvärgarna övergav Moria efter att balrogen släppts loss och dräpt Durin VI) på portarna är besynnerligt med tanke på ordets betydelse, "black chasm"/"svart avgrund".
Fredrik Thunarf
Svar: Jag är mycket imponerad av din uppmärksamhet, Fredrik. Det är dock inte säkert att du har rätt. "Moria" kan nämligen vara ett namn som användes även på Celebrimbors tid, flera passager i LOTR tyder på detta, se exempelvis sidan 234, "The Council of Elrond":
"'[Gloin:] Words began to be whispered in secret: it was said that we were hemmed in a narrow place, and that greater wealth and splendour would be found in a wider world. Some spoke of Moria: the mighty works of our fathers that are called in our own tongue Khazad-dûm [...]. Moria, Moria! Wonder of the Northern world!'"
Ett annat prov på hur ordet används finns på sidan 295 i samma bok, "A Journey in the Dark":
"[Gandalf:] 'Here the Elven-way from Hollin ended. Holly was the token of the people of that land, and they planted it here to mark the end of their domain; for the West-door was made chiefly for their use in their traffic with the Lords of Moria.'"
Det verkar vid första intrycket som om "Moria" är det alviska ordet för Khazad-dûm snarare än en sen etikiett beserad på rikets rådande tillstånd. I The Silmarillion nämns dock vid upprepade tillfällen ett annat namn, Hadhodrond, som användes innan ordet "Moria" togs i bruk. Frågan klarnar om vi läser sidan 91 i boken:
"Greatest of all the mansions of the Dwarves was Khazad-dûm, the Dwarrowdelf, Hadhodrond in the Elvish tongue, that was afterwards in the days of its darkness called Moria..."
Liknande meningar förekommer på flera ställen i boken, vilket skingrar alla tvivel. Visserligen använder Tolkien även "Moria" som benämning på riket innan dess fall, men detta måste betraktas med meningen "som senare skulle komma att kallas..." underförstådd. Det verkar dock som att han vid några tillfällen fått sitt sinne fördunklat av "Moria", "Hadhodrond" förekommer ju inte alls i LOTR, och helt enkelt glömt bort dess ursprung, se citaten ovan. Detta blev ödesdigert när han skulle teckna västporten. Du har med andra ord helt rätt! Tolkien måste ha gjort en miss här. Detta är givetvis anmärkningsvärt på flera sätt, men låt oss inte gå in på det nu.
The Lord of the Rings...
Tjenare!
I din Tolkien-faq på SF-Bokhandelns Tolkiens Arda-sidor svarar du på frågan om vem som är "The Lord of the Rings" i böckerna. Du hävdar bestämt att det är Sauron men jag kan inte hålla med dig till 100 procent. "The Lord of the Rings" syftar på Ringen i sig, som ju är herre över de andra ringarna ("one Ring to rule them all..."). Därav den svenska översättningen Härskarringen.
Men: Ringen är ju en del av Sauron så jag kan ju inte säga att du har helt fel ("they are one... the Ring and the dark lord", från filmen, minns inte exakt hur det står i boken, shame on me...).
Trevlig spalt annars. Synd att jag inte kan låta bli att klaga bara...
Rickard
Svar: Hej Rickard! Denna sort av klagomål är alltid välkomna, så blygs inte. Trogna läsare känner säkert igen denna frågeställning, som kommit upp ett flertal gånger under tidningens historia. Jag tycker dock att det kan vara på sin plats att ordentligt besvara detta en gång för alla.
Sauron är den som åsyftas med begreppet "The Lord of the Rings". Den kanske allra mest tillgängliga bevisformen är texten i boken med samma namn. Här följer några tydliga exempel:
"'Hurray!' cried Pipping, springing up. 'Here is our noble cousin! Make way for Frodo, Lord of the Ring!" "Hush!" said Gandalf from the shadows at the back of the porch. 'Evil things do not come into this valley; but all the same we should not name them. The Lord of the Ring is not Frodo, but the master of the Dark Tower of Mordor, whose power is again stretching out over the world! We are sitting in a fortress. Outside it is getting dark.'"
LOTR sidan 220. Okej, men "The Lord of the Ring" kanske inte är samma sak som "The Lord of the Rings", tänker ni. Lugn, det finns fler exempel:
"[Gandalf:] 'Yes, I knew of them. Indeed I spoke of them once to you; for the Black Riders are the Ringwraiths, the Nine Servants of The Lord of the Rings.'"
LOTR, s. 214. Finns det fortfarande tvivel? I så fall ska jag be om att få hänvisa till samma boks index, där det står svart på vitt att "The Lord of the Rings" är Sauron (och att begreppet har samma innebörd som "The Lord of the Ring"). Följande text återfinns där:
"Lord of the Ring(s), 214ff. See also Sauron"
Den som kan hitta ett enda ställe där Ringen klart och tydligt refereras till med detta namn ska få en gratis helårsprenumeration på Tolkiens Arda (vilket visserligen från början är gratis, men ändå). Det som förvirrat många är kanske att Ringen kan anses passa bättre ihop med detta namn. Det är nämligen sant att Mörkrets herre inte kan ha direkt kontroll över De nio och De sju utan Den enda, men då han var med och smidde dessa kan han ändå ha en indirekt påverkan genom att korrumpera deras bärare. I människornas fall lyckades han med detta. Dvärgarna blev däremot bara påverkade genom ökad girighet, vilket inte direkt gynnade hans syften. Jag anser att titeln "The Lord of the Rings" passar i princip lika bra som benämning på Ringen som Sauron, men det är bara det ena alternativet som är "rätt".
Ringarna
Vilka är det som har ringarna?
Mats Svensson
Svar: I slutet av Härskarringen är Den enda förstörd. Gandalf har Narya, Elrond har Vilya och Galadriel har Nenya (de tre alvringarna) och färdas över havet. Av de sju dvärgringarna är fyra förstörda av drakar, tre var tagna av Sauron. Vad som sedan hände med dessa tre är oklart, kanske försvann de i ruinerna efter Barad-dûr. Människornas nio ringar förstördes troligen när Mordor störtade samman.
Hur lång är en tidsålder?
Hej Gustav!
Hur lång är en tidsålder?
Med vänliga hälsningar,
Christian
Svar: Hej Christian! En tidsålder i Arda är ungefär 3000 år, men det varierar kraftigt. Första åldern var ungefär 600 år lång, andra 3441 år, tredje 3021 år. Senare tidsåldrar har troligen varit kortare än den sistnämnda. Det som definierar en tidsålders slut är oftast en viktig historisk händelse som får en fundamental betydelse för Ardas invånare, inte sällan har Illúvatar ("gud") ett finger med i spelet...
Karta över Midgård
Hej hej!
Måste först bara säga att du gör ett jättebra jobb med dom här sidorna! Nu till mina frågor:
A: Vad är skillnaden på Arda och Midgård? Är Midgård ungefär som Europa och Arda ungefär som jorden, världen?
B: Man ser alltid bara en liten del av Midgård på kartorna i de svenska böckerna, till exempel i Härskarringen, Silmarillion med flera. Var finns det en karta över hela Midgård?
C: Vad är skillnaden på Lórien och Lothlórien?
D: När Frodo och de andra kommer till Lórien i filmen och Frodo erbjuder Galadriel Ringen så händer det någonting med henne och hon säger (bland annat):
"...you will have a queen, not dark but beautiful..." och sedan: "Ringen kommer att vandra söderut och jag kommer att förbli Galadriel." Vad är det som händer där egentligen? Det är det enda som är lite otydligt i filmen tycker jag.
Hoppas du kan svara!
Hälsningar,
Genowa
Svar: Hej Genowa! Kul att du gillar Tolkiens Arda! Visst ska jag svara på dina frågor:
A: Du har nästan helt rätt. Arda är världsalltet, se snabb-faq:en ovan, och Midgård (på alviska "Endor") är en kontinent inom världsalltet. Midgård kan sägas motsvara Europa, Afrika och Asien på vår världskarta, även i storlek. På grund av okunnighet används "Midgård" ofta med referens till hela Tolkiens sagovärld, vilket egentligen är fel. Dock så förekommer uttrycket även från auktoritärt håll, Christopher Tolkien kallar exempelvis sin bokserie för "The History of Middle-earth", så man kan inte helt vifta bort det som en möjlig benämning på världsalltet. Jag är dock emot detta användande. Se fråga 1 i Tolkiens Arda - Frågespalten nummer 1 2001 för mer information.
B: Bland annat författaren David Day och rollspelsföretaget Iron Crown Enterprises har producerat kartor över hela kontinenten Midgård (bådas versioner är dock helt felaktiga). Tolkien har bara gjort en vag skiss över området, denna återfinns i HOME 4 på sidan 251. En bra återgivning av denna finns i Karen Wynn Fonstads The Atlas of Tolkiens Middle-earth (artikelnummer 9468, pris: 253:-).
C: Det är två namn på samma land.
D: Det som händer är helt enkelt att Galadriel blir frestad av Ringens korrumperande kraft, samma sak händer vid flera andra tillfällen i Härskarringen. Ringen frestar de som är i dess närhet med makt. Galadriel skulle ha blivit mycket mäktig om hon tagit den, men den hade också förstört henne, och gjort henne ond.
Tolkien med tengwar
Hej!
I förra Tolkiens Arda -- Magasinet, nummer 7, så stod det en hel del om Tolkiens språk, dessutom med ett textstycke på tengwar. Enligt dig stod det skrivet "John Ronald Reuel Tolkien", men enligt mig står där att läsa "Jhon Ronald Ruuel Tolkien". Jag har lärt mig en del alvspråk genom Magiska klubben i Aftonbladet (vet ej hur bra det stämmer, men jag tror på det). Tänkte bara påpeka detta.
Häxan med läderstövlar!
P.S. Tack för din kommentar angående min dikt i nummer 6... D.S.
Svar: Hej! Din översättning av tengwar-texten i Angående Tolkien i senaste numret är helt korrekt. Allting är dock i sin ordning, Tolkien använde nämligen tengwar som en "fonematisk" skrift, varför det inte finns ett 1:1-förhållande till hur ord skrivs på engelska. En direkt transkribering av förlagan blir som du utläste det: "jhon ronald ruuel tolkien". I detta fall så vet vi att texten är korrekt, den är nämligen hämtad från titelbladet i LOTR, där det som du kanske känner till förekommer en hel del tengwar-text.
Din dikt (som ligger kvar under insändaren "Balins grav, halvalver och en sak till..." i nummer 6) tycker jag var riktigt bra. Kunde dock inte hålla fingrarna i styr när det gällde några smådetaljer, därav de utförliga kommentarerna...
Baskunskaper om Arda
Hej!
Jag har precis köpt det nya LOTR-rollspelet från Decipher Games och har lite svårt att komma på idéer till äventyr. Det beror på att jag har alldeles för dålig koll på Midgård. Därför undrar jag om det finns någon ganska allmän guide till Midgård där det står lite om de olika platserna, en grov summering av världshistorien (dock inte bara en tidslinje), lite om de olika raserna etcetera. Om den är på runt 400 sidor vore det perfekt. Gärna också med några schysta kartor till. Jag ska precis börja läsa Silmarillion men skulle gärna också ha en något enklare bok.
Med vänliga hälsningar,
Jacob Hamilton
Svar: Hejsan! Kul att du också köpt det nya rollspelet, jag som anser att Midgård är den bästa världen att rollspela i måste ju tycka att det är ett bra val. Som referenslitteratur skulle jag faktiskt rekommendera Robert Fosters The Complete Guide to Middle-earth (artikelnummer: 10892, pris: 168:-). Detta är det bästa uppslagsverket, där kan du få information om precis allt du behöver. Lite mer lättsmält kunskap finns i David Days A Tolkien Bestiary (artikelnummer: 9347, pris: 295:-) som dock inte kan rekommenderas. Day har nämligen bara hittat på stora delar av informationen i boken, mycket är helt felaktigt eftersom han inte är någon större fena på Tolkienkunskap. Vid behov av detaljerad bakgrundsinformation så finns alla böckerna till det gamla rollspelet MERP att tillgå (som dock inte trycks längre), de bör gå att få tag på antikvariskt. Det finns självklart också mycket information på Internet... Lycka till med spelandet!
Tack!!!
Jag vill bara säga att det nya numret var jättebra och fortsätt med De hemliga dagböckerna från Sagan om ringen, de är jättekuliga!!!
Jag undrar också i vilken ordning Tolkien skrev sina böcker, alltså inte när de fanns till försäljning utan när han skrev dem.
Tack på förhand!
Lisa the Fantasy Fan!!!
Svar: Jag tackar och bockar för berömmet! Det är inte säkert att De hemliga dagböckerna återkommer, men omöjligt är det inte. I Tolkiens Arda -- Magasinet nummer 6 fanns en omröstning där ni läsare kunde avgöra saken. Om antalet "Ja"-röster blir tillräckligt högt där kan jag självklart inte stå emot trycket...
Man kan säga att Tolkien skrev Silmarillion mellan 1913 och 1973, Härskarringen mellan 1936 och 1949 och Bilbo under första hälften av 30-talet. Han gav ut en hel del andra böcker också, se JRR Tolkien - En biografi av Humphrey Carpenter för detaljer.
Tolkienreferenser i Sverige
Har du sett att Bilbo har ett eget lag?
Kolla in http://www.bilbolaget.com/
Almgren Christian
Svar: Ah, se där! Jag tackar för tipset. En ytterligare Tolkienreferens att skjuta till är innebandyföreningen Balrog IK, de har till och med en av Morgoths eldandar på klubbmärket...
Tillbaka till Innehåll
GRATIS E-POSTSPRENUMERATION
Välj att prenumerera på Tolkiens Arda så riskerar du inte att missa något. Skicka bara ett mail med ordet "prenumeration" i textfältet till tolkien@sfbok.se så informeras du varje gång det hänt något, det är viktigt att du också skriver in din mailadress. Självklart kommer du som prenumerant inte behöva drabbas av diverse obskyra nyhetsbrev eller direktreklam till din mailbox, du får bara det du bett om. Prenumerationen kan lika lätt avbrytas genom att skicka ett meddelande med texten "avbryt prenumeration" till ovan angivna adress. Att prenumerera på denna tidning är givetvis helt gratis.
Tillbaka till Innehåll
SKRIV INSÄNDARE!
Från och med nu så kommer det att finnas större utrymme än någonsin för insändare och frågor. Nog har väl även du en fundering kring Tolkiens värld? Få svar! Blir publicerad! Skicka in den till tolkien@sfbok.se. Allt insänt material besvaras och publiceras! Det första numret kommer redan lördagen den 16 november. Du meddelas alltid via mail när insändaren besvarats, det är viktigt att du också skriver in din mailadress för att detta ska fungera. Ett annat välkommet bidrag är tips om nyheter. Vet du några Tolkienrelaterade aktualiteter som du skulle vilja se här? Har en tidigare outgiven skrift på Quenya av "den store professorns" hand offentliggjorts? Händer det intressanta saker inför nästa film? Ska du arrangera ett rollspelsäventyr i Midgård? Tipsa samtidigt som du skriver din insändare!
Tillbaka till Innehåll
Om utbudet av artiklar någon gång under vintern skulle kännas för skralt, så glöm inte att det finns gott om gammalt material på Förstasidan. Och fortsätt att skriva in!
På återseende,
Gustav Dahlander
tolkien@sfbok.se
Bilder: "Glamdring" © The Encyclopedia of Arda 2002