Tolkiens Arda – Sveriges stora Tolkienforum

Jag har sedan något år tillbaka arbetat på en egen översättning av boken om Bilbo (The Hobbit), helt enkelt för mitt höga nöjes skull.
Målsättningen har varit att så långt det är möjligt följa Erik Anderssons principer, vad gäller namn på platser och folkslag (t ex Riftedal och orker). Jag har dock valt att frångå hans översättning i en del fall; bl a har jag valt att inte översätta precious med dyrgrip, utan med dyraste, som jag anser är en bättre översättning.

Nu har jag dock ramlat på en svår nöt att knäcka. Mot slutet av kapitlet FLIES AND SPIDERS nämns en plats som jag inte hittar benämnd i Anderssons översättning, nämligen "Faerie in the West". Är det någon som vet om platsen har fått en bra översättning på annat håll?

Britt G. Hallqvist väljer "Älvmarken västerut", vilket jag inte tycker är bra. Jag kan naturligtvis använda "Valimar", men bara om det inte finns ett bättre alternativ. Jag utgår ifrån att platserna är synonyma. Skulle jag ha fel här, vore det direkt fel att använda Valimar, förstås. Skulle jag ha rätt, kan det i alla fall vara fel, med tanke på att Faerie är ett ord som Tolkien var mycket förtjust i.

(Ur: "Desirers of Dragons - av Julia R. Piggin" http://www.skiesofrohan.com/desdrag.html, där hon citerar Tolkien ur "On Fairy Stories".)

Kom gärna med förslag alternativt med en redan existerande (av Tolkiens Ardas besökare godkänd ) översättning. Intressant att tänka på är att Färöarna heter Faeroe Islands på engelska, att Faerie ligger nära ordet fairy (jmf fairy tale/saga), samt att fair betyder fager.
("Fagerhult i väster" är nog inget bra förslag .)

Jag skulle översätta det med "alvernas land i väst".

Alvmarken i väst?

Som hobbyöversättare vet jag hur det är...

"Faerie" är ett svåröversatt ord, det håller jag med om, och jag kan faktiskt inte förstå varför Tolkien var så förtjust i det, eftersom det verkligen ger associationer till de Shakespeareinspirerade diminutiva "fairies" som han absolut inte ville förknippa sina alver med.

Ur det perspektivet är inte Hallqvist helt ute och cyklar, eftersom "älva" nog är den term som bäst motsvarar engelskans "fairy", även om "Älvmarken" förstås borde bli "Älvamarken", för att inte läsaren ska tro att det handlar om floder (fast jag tycker inte om "marken").

Nackdelen är förstås att "älva" är en femininform av alv, vilket kan ge lite fel intryck. Det kanske trots allt är bättre att använda det neutrala "alv", även om det inte sticker ut lika mycket som "Faerie". "Alvmarken" gillar jag inte alls (vad då "marken"?), då är "Alvernas land i väst" bättre, men ger inte direkt karaktären av ett namn.

Men inte heller det är bra. "Faerie" ger ju associationer till förtrollning och liknande, och "Alvernas land" låter ju som att alverna äger landet, det är väl snarare så att de bor där på valars "nåder".

Jag har nog inget bra förslag, så här på rak arm.

Marken är ju benämning på ett geografiskt område. Som t.ex. Hedmark som är ett län i Norge.

Mycket intressant projekt, Randalin! Hoppas du återkommer med fler sådana här frågeställningar, jag har saknat de här diskussionerna.

Vad gäller Faerie tycker jag inte att alv (eller för den delen älv-) skall vara med i namnet. Ordet fairy förekommer ju inte i boken (så när som på en gång, lite hobbitskt skvaller alldeles i bokens inledning om att ätten Took har en fairy i släktträdet). Någon direkt koppling mellan elves och Faerie finns därför inte på engelska. Ordet används bara, precis som citatet ur "On Fairy Stories" visar, som beteckning på ett magiskt land. I brist på en lika väletablerad sådan beteckning på svenska skulle jag nog föreslå "det förtrollade landet i väster" eller något ditåt.



Ordet fairy kommer förresten enligt nätexpertisen inte från fair 'fager', utan från latinets fata 'the Fates' (som väl närmast motsvaras av våra nornor).


Hur översätter du goblin?

"Eldamar" i så fall. Men "alvernas land" eller något i stil med Kamelens "det förtrollade landet" är bättre, tycker jag.


Ah, det beror på vilken form av ordet man använder. Poängen är att inte göra som Nokes!

Tolkien kanske ville erövra ordet till sitt eget så att säga, och valde därför ett ord som skulle vara så likt det Shakespeareinspirerade ordet? Han har ju utmanat Shakespeare på andra sätt också.

Tusen sinom tusen tack för allas ert engagemang!
Här sitter man och småhuttrar i sitt hem, barnen är lagda, sambon insomnad, kaffet varmt och klockan mycket. Man ramlar på ett litet ord, som får en att stanna upp, tänka till och sucka en smula.
Vad göra? Kanske slänga iväg en tråd på Tolkiens Arda?...

Ett dygn senare är hela Arda-etablisemanget engagerat. En rad uppslag, förslag, rättelser, lovord och inspirerande tillmälen dräller in på min lilla dammiga och barnfingerkladdiga skärm.
Det känns jätteroligt - näst intill rörande - att få sådan support. Jag tänkte skriva att jag blir stolt. Men det är inte det jag blir. Jag blir glad, tacksam... Överväldigad, kanske.

Tack till Den stegrande kamelen den gången han skrev till mig på annat håll: Du borde hellre besöka Tolkiens Ardas diskussionsforum...
Ack, så rätt du hade i det!

Eldamar förstås, i så fall, och inte Valimar. Tack Olmarxisten för den rättelsen.

Jag lutar nog åt kamelens tankegångar. Jag har också varit inne på att hitta något i stil med det förtrollade landet eller sagolandet i väster. Just nu är jag inne och söker i etymologiens underbara värld. Det vore kul att hitta ett ord som både associerar till alver, skönhet, förtrollning och sagor. Den som ändå kunde finna ett sådant ord på svenska...!

Ett annat sätt att gå till väga är att luta åt Olmarxistens förslag Eldamar. Tolkien använder inte ett Quenya-ord, utan ett engelskt. Men det syftar (nog) på Eldamar, trots allt. Om man då går baklänges kan man anta att Faerie är en mycket fri engelsk översättning av Eldamar som betyder Alvhem (Elf home alt. Fairy home).
Man kan då göra en E. Andersson och skriva Alvhem.
Man kan göra en Å. Ohlmarks och skriva Alfheim.
Man kan kolla med etymologi och hitta en uppsjö "fria" tolkningar av orden Alv/Älva och hem:
Alvhem/Alfheim/Alvvist/Alfviste/Alfwesti/Elfvist.
En lika fri och vacker(?) tolkning kunde vara Alfvist(-e).
Jag har tänkt för länge och för mycket nu för att orka/kunna bedöma alla dessa ord.
Något i stil med "det sägenomspunna Alvhem i väster" om man vill få in det mytiska i ordet Faerie.
Ja, nej, jag vet inte, jag vet inte...
Men tack för ert engagemang i alla fall!

Det var ett ypperligt förslag! Det känns som om det var något åt det hållet som Tolkien menade när du beskriver det såhär. Och det är ju faktiskt också så som Valinor uppenbarar sig i sinnet. Som ett gyllene land i väster ouppnåeligt för vanliga dödliga och fyllt av magi och underverk.

Man kan väl säga att Tolkien gärna ville återupprätta ordet. I Smith of Wootton Major har Tolkien låtit sig influeras av äldre former av ordet och skapat sin egen variant av ordet: "Faery". Det är bara den okänslige Nokes som håller sig till "Fairy".


… som i sin tur går tillbaka på det latinska verbet "fari" som betyder "tala/säga". Så "Sagolandet" (som Ohlmarks för övrigt översatte "Faërie" till i "Om sagor") är ju perfekt! Och Kamelen, jag kan ge mig den på att det väströna ordet som Tolkien översatte till "Faerie" hade något med "tala/säga" att göra. "Sagolandet" kan ju tyckas lite barnsligt, men kom ihåg att Bilbo är en (charmerande men stundtals ganska larvig) barnbok.


En nackdel med "det förtrollade landet" är att det lätt ger lite bibliska associationer till "det förlovade landet". Eller det kanske är en fördel? Det är ju på sätt och vis vad det handlar om. Hmm, vad har egentligen frasen "det förlovade landet" för etymologi?

Den associationen hade jag inte gjort. Det är väl ändå ett ganska stort steg, en association som man kanske kan göra om man råkar tänka i de banorna, men inget som är så närbeläget att det stör. "Det förlovade landet" betyder väl från början "det utlovade landet", landet som Gud lovade israelerna. Jämför engelskans "the promised land".

Underbar etymologisk koppling mellan "faerie" och "saga"! Men jag tycker nog ändå inte att "sagolandet" hade funkat i det här sammanhanget. Det får det ju att låta lite som om landet inte finns utan bara är uppdiktat.

Detta att Faerie kopplas till "saga" är ju både vackert och intressant. Där emot anser jag inte att Sagolandet är perfekt. Det blir för påtalat då. Och det är just det som jag tycker skiljer Bilbo från "ganska larviga barnböcker". Tolkien förhöjer det traditionella sagoberättandet till vetenskapliga höjder, bl a genom att ha mystiska och personliga, mensamtidigt etymologiskt försvarbara ord och namn på allt i sin värld.

Det förtrollade landet har samma problem som Sagolandet. Det är för platt i min smak, när det gäller att översätta ett så kittlande och fantasieggande ord som Faerie. Snarare tycker jag att Den oändliga historiens Fantasien kommer närmare det jag eftersträvar; något som är eget och låter som ett land (även om jag naturligtvis inte tänker använda just Fantasien).

Jag är rätt svag för ordet sägen, som för tanken till både sagor och myter, samt klingar lite äldre och "sägenomspunnet" s.a.s. En sägen behöver heller inte vara uppdiktad i samma utsträckning som en saga. En sägen kan ha sin grund i sanningen. Så Sägnernas land i väst är en möjlighet.
Med hänvisning till Tolkiencitatet i mitt inledande inlägg på tråden skulle kanske även Drömmarnas land i väst fungera... Men, det låter lite väl mycket som en utvandraromskrivning av Amerika .

Nu kom jag plötsligt att tänka på en sak. I Eddan finns en dikt som i orginal heter Rigstula d.v.s. ungefär Förtäljt om Rig. Att tala och tula hör ihop förstår/antar jag, men hur är det med Thule? Jag har inte för avsikt att använda Thule, men kanske något liknande som ändå (i Tolkiensk anda) klingar lite välbekant.

Hittat på nätet:

Thule är det latiniserade grekiska ordet Thoule (tu:´-), vilket betyder "utpost".
Från http://www.tullesbo.com/gard/index.html

Nja,


Formen har kanske även viss betydelse. "Alvernas sagoland" låter mindre uppdiktat än "Sagolandet" (men mer uppdiktat än Randalins "Sägnernas land"), tycker jag. Sedan träffar ju denna kritik även Tolkiens "Faerie", och det är nog ingen slump att ordet inte förekommer i LotR. Men jag måste ju erkänna att mitt inlägg mest var orsakat av att jag tyckte kopplingen var kul.