Tolkiens Arda – Sveriges stora Tolkienforum

Till nämnda erratalista samlas material in från många källor, men Ohlmarxistens omistliga fellista är den största enskilda bidragsgivaren.

Tinúviel rescued Beren from the dungeons of Sauron, and together they passed through great dangers, and cast down even the Great Enemy from his throne, and took from his iron crown one of the three Silmarils, brightest of all jewels, to be the bride-price of Lúthien to Thingol her father.

Tinúviel räddade Beren från Saurons fängelsehålor, och tillsammans utstod de många faror och störtade till och med Den väldige fienden från hans tron, och från hans järnkrona tog de en av de tre silmarillerna, fagrast av alla ädla stenar, som blev Lúthiens brudpris till fadern Thingol.

Det är Beren som ger silmarillen till Thingol som brudpris för Lúthien. Kanske ett missförstått "of"?

brudpris, förr även kallat brudköp, betalning, oftast i form av boskap eller pengar, från en man (eller hans familj) till den blivande hustruns släktgrupp.

Tja, eftersom Erik inte hade läst The Silmarillion så visste han ju inte vad det var han översatte här.

Men översättningen och originalet går att missförstå på samma sätt.

Känner man till vad "brudpris" betyder -- som vad jag kan hitta är entydigt -- undanröjs dock problematiken [...]

Det var väl därför de anlitade dig.

Men de går inte att förstå rätt på samma sätt.

Du menar som med "jokertecken"?

Nej, de anlitade mig för att undvika fel. Anmärkningar på den här typen av textställen bemöttes inte alltid med öppna armar. Men det tror jag att du redan visste.

Om en översättning är optimal eller inte går alltid att diskutera.

Ja, du är en riktig lustigkurre.

Uppriktigt talat -- om du vågade vara rak och seriös i stället för att räddhågset försöka driva med andra skulle du göra ett mindre osympatiskt intryck.

They stood for a while silent on the hill-top, near its southward edge. In that lonely place Frodo for the first time fully realized his homelessness and danger. He wished bitterly that his fortune had left him in the quiet and beloved Shire. He stared down at the hateful Road, leading back westward – to his home. Suddenly he was aware that two black specks were moving slowly along it, going westward; and looking again he saw that three others were creeping eastward to meet them. He gave a cry and clutched Strider's arm.
'Look,' he said, pointing downwards.

De stod en stund tysta på klintens krön, nära den södra kanten. Det var på denna ensliga plats som Frodo för första gången på allvar förstod vidden av sin hemlöshet och utsatthet. Bittert önskade han att ödet låtit honom vara kvar i det ljuvligt rofyllda Fylke. Han blickade ner på den förhatliga landsvägen, som ledde tillbaka västerut – till hans hem. Plötsligt lade han märke till två svarta prickar som långsamt färdades på den, på väg västerut; och när han tittade igen såg han tre andra som kom dem till mötes från öster. Han hov upp ett rop och grep Vidstige i armen.
»Titta«, sade han och pekade nedåt.

Even in the daylight they would try to keep them out, I think, at any rate until they got a message through to the Master of the Hall — for they would not like the look of the Riders, and would certainly be frightened by them.

Även i dagsljus tror jag de skulle försöka hejda dem, åtminstone tills de fick besked från herren till Holm — för de skulle inte gilla ryttarnas uppsyn, och säkerligen bli rädda.

Svaret från hallmästern måste nog sägas vara underförstått även i originalet, för vad vore annars vitsen med att skicka bud?

It was hard to say of what colour they were: grey with the hue of twilight under the trees they seemed to be; and yet if they were moved, or set in another light, they were green as shadowed leaves, or brown as fallow fields by night, dusk-silver as water under the stars.

Det var svårt att säga vilken färg de hade: under träden verkade de vara grå som skymningen; men om man rörde på dem eller höll dem i ljuset så var de gröna som löv i skugga, eller bruna som höstängar på kvällen eller silvermatta som vatten under stjärnorna.

Det ligger nära till hands att tro att Andersson läst "fallow fields" som "fall fields"; Tolkien föredrog för övrigt "autumn" framför "fall".

Sedan tycker jag Andersson missar en till sak, men det har kanske mer med formen att göra.

Originalet säger väl att mantlarna är lika grå som skymningsljuset är under träden, medan Andersson säger att mantlarna här under träden är lika grå som skymningsljuset. Var det det du tänkte på?

"Fall" i betydelsen höst används dessutom främst i amerikansk engelska, gör det inte det?

2. (In early use also more fully fall of the leaf.) That part of the year when leaves fall from the trees; autumn. In N. Amer. the ordinary name for autumn; in England now rare in literary use, though found in some dialects; spring and fall, the fall of the year, are, however, in fairly common use.

Jag tänkte på något betydligt mindre subtilt. I originalet har alla de beskrivna färgnyanserna någon skuggingrediens: "twilight", "shadowed", "night", "dusk". Den poängen försvinner i Anderssons matta översättning.

Frodo låg i halvslummer och såg framför sig hur oändligt breda mörka vingar svävade ovanför honom, och på vingarna red hans förföljare som sökte honom i varje vrå av kullarna.

Frodo lay half in a dream, imagining that endless dark wings were sweeping by above him, and that on the wings rode pursuers that sought him in all the hollows of the hills.