Tolkiens Arda – Sveriges stora Tolkienforum

Här kommer en lite annorlunda dikt av Mig. Jag skrev den för några månader sedan. Till skillnad från Beledhel så skyller Jag inte resultatet på feber. Inte den sortens feber iallafall.

Den heter Nästan-villanelle för Min vackre Lavendelgosse. Det var meningen att det skulle vara en villanelle, men en väninna påpekade att det inte var en regelrätt sådan då, i en korrekt villanelle, den sista raden i strof 2-6 måste vara identisk med rad 1 eller 3 i strof 1. Detta visste Jag ej när Jag skrev dikten. Därav "Nästan-villanelle".¨

Nästan-villanelle för Min vackre Lavendelgosse

Dedikerad till Simon.

Jag träffade en ung och skön charmör
På en liten sjabbig bar en kväll.
Han var en riktigt grandios flanör.

Omkring honom stod en ljuvelig odör,
Av mjuk lavendelblom så ren och säll.
Han tycktes Mig ofantligt god och mör.

Så Jag slog honom i skallen med ett rör,
Och släpade honom hem till Mitt hotell.
Jag var på ett ofantligt gott humör!

Där smorde Jag sedan in honom med smör,
Och gav honom även en och annan smäll,
Och knullade honom sedan som sig bör.

Så Jag blev den vackre gossens instruktör,
I kärlek, denna konst så ljuv och säll!
Men Min vackre gosse var på tok för skör.

Ty ack och ve, allting organiskt dör!
Min vackre gosse dog i förrgår kväll.
Men än så lever kvar så ren och skör,
Hans ljuvliga lavendelblomsodör.

Hm, jag tänker inte kommentera innehållet i den där dikten;

(fast jag antar att man inte ska ta det så allvarligt) men jag beundrar din förmåga att rimma, det gör jag verkligen!

Fëanor: ho ho ho! jag hoppas att jag gjorde rätt som skrattade gott åt dikten din. själv satt jag på tunnelbanan och funderade på dikter och "fina" och "fula" ord. jag kom fram till att om man gör för stor sak av det hela så blir det bara postmodernism av hela skiten, och eftersom postmodernismen har ett namn så är den redan förbi. alltså kan man antingen använda vilka ord man vill så länge man förblir cool, eller så ska man hålla sig til old old skool. om man inte vill vara retro det vill säga, för då lämpar sig postmodernismen utmärkt.

nu vet jag inte hur det är med herr Fëanor, men vi kan ju hoppas att han är cool.

Skrattade också men jag har faktiskt lite svårt för fula ord. Särskilt efter att ha läst Unni Drougges Jag Jag Jag. Annars så beundrar jag också förmågan till bra rim. Sånt är svårt.

Beledhel: Namsar? Det var ett skönt ord.

Trodde såklart att det var en dikt så jag googlade den... Men det var ju en bok!

Ja. Om punkens begynnelse i Sverige i slutet av sjuttiotalet.

Är den bra?

Som sagt. Den kryllar av fula ord och det stör mig men som studie om hur det var bland unga punkare då så är den nog läsvärd. Hon erkände senare att det var en självbiografi.

Jaha. Det låter inte som något man skulle behöva bry sig om att läsa, så länge det finns andra alternativ.

Ingen fantasy bara rå verklighet. Ingen större behållning i allafall. Verkligheten ser man ju varje dag.

Det var ett tag sedan någon publicerade en dikt här så Jag tänker publicera en dikt som Min väninna Anna har skrivit och som Jag finner makalöst bra.

Stranger Song

Bright stranger on the midnight shore,
what madness brings you here?
Did you not hear the tales of yore?
- a shadow's wandering near.

When night falls on the desert land
a voice comes creeping forth,
a harp caressed by hollow hand
sings coldly in the North.

You are not moving, stranger pale,
why, am I frightening you?
My ghostly silhouette is frail,
what could this weak man do?

I could enchant you with my song
and drown you in the sea!
But why? I would still walk along
the shores of memory.

I have been singing of revenge
for ages out of mind,
my ancient fire none can quench
my hate no chain can bind.

But where are those that tortured me;
the gems of holy light?
Deep in the earth, deep in the sea,
and high above the night.

Yes, Maglor son of Fëanor
they called me way back when
the Earth had not yet suffered for
the foolishness of Men.

My brothers? Oh, they're gone, they're gone!
The oath has slain them all!
I'm left beneath the scorching sun
to mourn the Eldar's fall.

My harp is made of broken glass
the strings are made of blood,
and when the silent west winds pass
it's singing like a god.

Bright stranger on the midnight shore,
this madness is my fate.
I am not praying anymore,
I know it is too late.

Jösses vad bra! Otroligt vacker. Hon överträffar nästan dig i att kunna dikta, Fëanor.

Nästan!? Hur vågar du jämföra Mig och Mina undermåliga alster med Henne och Hennes Poesi, den enda drägliga som författats sedan Stefan George dog?!

Det blir Infernos Sjunde Krets för dig, ty du har hädat!

http://www.4degreez.com/misc/dante-inferno-test.mv

Nädå, det blev bara 6:e graden...

Den var väldigt bra tycker jag! Man är avundsjuk på ordförrådet!