Tolkiens Arda – Sveriges stora Tolkienforum

Synd att man missade det, som sagt.

Håller med om att Gamgi (Gamgee) i originalet förmodligen låter finare än Baggins. Gamgee har, som Tolkien säger i sin Guide, ingen engelsk betydelse som Tolkien förstod, men var i alla fall namnet på en framstående kirurg som uppfunnit "Gamgee tissue" (någon slags bomullsvadd). Men Baggins kan näppeligen låta det minsta fint på engelska. Det är ju ett namn som Tolkien själv tydligen skapat bara för att det ska associera till bag. Alternativt, som nämndes i en annan tråd, kan det möjligen ha varit ett slangord för någonting man slänger i sig som mellanmål, men det lär ju i så fall knappast ge det en finare klang.

Bra poäng av Kata om kontrasten i finhet mellan det förnäma Sackville å ena sidan och Baggins å den andra.

Över huvud taget har nog hobbitar knappast några särskilt fint klingande namn, utom i några undantagsfall som Tolkien verkar ha valt just för den komiska kontrasteffekten (Sackville-Baggins samt de högtravande förnamnen på Tookar och Bolgrar). Det är också en av anledningarna till att jag inte gillar den tillkrånglade varianten Secker i stället för det rakare Säcker.
________________________________________

Men jag håller också med Danne om att Säcker (även med ä) också i mina öron har en lite borgerlig klang, vilket som sagt i så fall inte är bra. (Tänker t.ex. på Becker och Sacher och andra tyskklingande namn.)

Spontant tror jag att jag lutar åt att Säcking kan vara lite bättre. Men jag skulle egentligen vilja ha bättre underlag om svenskt namnbruk. Någon som vet om det någonstans går att söka svenska efternamn på deras ändelse?

Gamgee är en produkt som länge använts bland hästfolk. Gamgee är helt enkelt ett förband på rulle som består av bomull med gasbinda på båda sidor. Det är lättanvänt om man till exempel vill bandagera ett ben eller förbinda ett sår. Gasbindan håller ihop bomullen.

Gamgee har varit (är fortfarande?) ett annat namn för bomull i Birminghamområdet. Antagligen för att det var där Gamgee verkade under större delen av sitt liv.

Håller helt med Kata här. Det som gör att jag ställer mig frågande till Secker/Säcker är just att det blir svårt att få fram den så typiskt engelska blandningen av högadligt och "bonnigt" i Sackville-Baggins. Säcksta-Säcker klingar inte så "upper class"-släktingar i mina öron...

Sackville kommer förmodligen inte översättas till Säcksta, dock...

Nej, det är nog sant... men jag hoppas att poängen gick hem. Det är bland engelsk "upper class" ganska vanligt med ett tvådelat efternamn med ett högtravande namn (typ Winterbottom) och ett enklare (typ Jones). Detta är, vill jag påstå, den känsla som Tolkien vill ha fram med Sackville-Baggins. Alltså blir frågan: Vad kommer Sackville att översättas till om Baggins översätts till Säcker/Secker?

Kassenheim?

Då låter det ju som någon tysk pansargeneral.

Ja, kanske det. Feldmarschall Kassenheims Zweite Panzerdivision, det har en viss klang...

Men grejen är ju att översättningen av Sackville skall låta lite adlig, och en ganska stor del av de svenska adelsätterna har tyskklingande namn. Just "heim" är till exempel en ganska vanlig ändelse. (I England har adeln snarare franskklingande namn, vilket ju Sackville är ett exempel på.)

Problemet med tyskklingande namn på hober tycker jag är att dessa inte passar in på hoberna simpla och hemmysiga attityd tycker jag.

Det känns så jobbigt att vänja om sig från Ohlmarks namn... Han gjorde ett rätt bra jobb, trots felen och trots att surgubben Tolkien gnällde på allt (Jag menar... jag beundrar honom nästan lik amycket som jag beundrar Gandhi och Mandela, men när man läser "Letters" så är han rätt gnällig, eller hur?)

OK, det SKA bli spännande med nyöversättning, men visst känns det lite jobbigt också?

Tolkien hade ju dock all anledning i världen att vara gnällig med tanke på hur mycket Ohlmarks ändrade och lade till efter eget tycke. Hade jag skrivit en bok som gavs ut och ett lands befolkning fick läsa en helt annan bok än vad jag skrivit så hade jag också "gnällt".

Jag förstår verkligen inte för allt i världen varför det skulle kännas jobbigt. Jag har sagt det hundra gånger, men det tåls tydligen att upprepas in i det oändliga: Ohlmarks översättning finns ju kvar för de som nu föredrar den! Det är ju inte så att den kommer attgå upp i rök bara för att det kommer en ny översättning. De som gillar Ohlmarks tolkning får fortsätta läsa den, och de som vill läsa böckerna så som de var tänkt att läsas för tillfälle till det, så vad är det som känna jobbigt???

Det är nog att bryta vanans makt som är jobbigast. Ska bli spännande att läsa nyöversättningen trots "Seckel" och Riftedal (som känns mer som en skidort ju mer jag tänker på det).

Nej, det ska bli kul och det ska bli kul att läsa om dem igen för tjugonde gången eller nåt och ända ha känslan av den första.

Det är allt tur att man har forumet. Här har jag hört de nya namnen (i alla fall några av dem) så många gånger att jag mer eller mindre lyckats vänja mig, till och med vid Secker... Tänk vilken schock det skulle ha blivit annars första gången man läste nyöversättningen!

Inte det minsta. Man har ju haft Bilbo i översättning av en annan person, och åtminstone jag har aldrig haft några problem att ställa om.

När jag läser Letters tycker jag att Tolkien är fullt berättigad i sitt "gnäll" -- framför allt vad gäller det där horribla förordet till den första svenska utgåvan, där ÅO hittade på efter eget huvud saker om Tolkiens eget liv.

Vad beträffar "rätt bra jobb" -- en översättare som slarvar så mycket att "He stopped dead" blir "Han hade hejdat döden" och "hours" blir "springare" har sannerligen inte gjort ett bra jobb.[/i]

Martinus,

du får mig nästan till att försöka leta reda på mina gamla Ohlmarksöversättningar som ligger i någon låda och samlar damm. He stopped dead osv var ju riktigt roligt! Förutsatt att man ser den humoristiska biten och inte tager det alltför seriöst. Det är ju nästan så att man borde göra en omröstning för att utnämna de värsta och roligaste översättningarna. Självklart borde även andra Tolkienöversättare få sin chans de med.

Annars instämmer jag i att det bara är trevligt med flera översättningar att välja mellan. De som uppskattar Ohlmarks språk blir inte av med något och de som inte uppskattar Ohlmarks blir förhoppningsvis nöjda med den nya översättningen. Det skall bli intressant att se vilken som kommer att uppskattas mest i framtiden av den ordinäre bokköparen. Det kanske till och med blir på engelska som folk vill läsa i framtiden?