Tolkiens Arda – Sveriges stora Tolkienforum

Det håller jag inte med om. Det får du nog argumentera för. Googla "välutrustat kök" och se vad du får!

Ett "välutrustat kök" tolkar jag personligen som ett matlagningsrum väl försett med grytor och pannor, knivar och slevar, och kanske också med råvaror; och alltså inte i närheten av samma sak som att "hålla frikostigt bord", som Ohlmarks uttryckte det. Jag är nog böjd att, om inte motsatsen kan visas, vilja ta upp det här under rubriken "Fel i Ringens brödraskap".

Är det förresten Ohlmarks eller Ohlmarxisten som har döpt om gamle Gorbadoc till Gordadoc?

Så mycket trams på så få ord; ursäkta om jag är oförskämd, men hur kan man tolka dessa fadäser på ditt sätt?!

Hur kan du prata om dialekt när det handar om Björnavad och vadstället vid Bruinen? Bruinen är alviska och betyder (typ) "dånande vatten". Det ska inte översättas.

Och varför översätter han det en gång, men inte nästa? Bruinen har inget med björnar att göra, hur mycket du än skulle önska det.

Dessutom ska det vara "vadstället över Bruinen", eller något sådant. Vadstället ligger inte gärna vid vid floden...

Mitt fel. Ohlmarks döper visserligen om, men till Gorbadock. Och Ohlmarks är här till och med konsekvent. När man tänker på det så är Gorbadock faktiskt bättre än Gorbadoc.

Jo, det är sant, men här rör det sig om två olika namnformer i SAMMA stycke. Man frågar sig hur kort minne stackars ÅO hade, om han inte kunde komma ihåg från början av stycket till slutet vilket namn han hade använt?

De tycker den är snackig, omständlig och obegriplig, svårläst, förmodligen spelar det roll för många också om de är ovana att läsa fantasy, för många är (sett många skriva om hur de absolut inte orkat med att läsa SoR på ett boksnack) Tolkien är det första och enda de gett sig på. (Nu går jag inte ens in på de rena felen som rör till det och kan förvirra en rätt duktigt).
(En del stupar för all del också redan på första 50 sidorna med konstiga förklaringar om rökandet av blad, folken i Midgård osv).

Jag tycker ÅO-översättningen har stor likhet med stilen i "Röde Orm", jag älskar den boken, men det gör inte alla, har en kompis som inte alls gillar den, utan lät den vara efter första kapitlet för hon tycker språket är jobbigt; hon plöjde Härskarringen på svenska först, javisst, men sedan på engelska (långt före mig) och var helt lyrisk över det enkla, klara, fina språket som Tolkien använder.


[Tillägg: Randalin har mkt väl uttryckt vad jag menar. Jag har sagt det förr, men alla de presumtiva tolkienläsare, tolkienofiler som ÅO:s översättning helt stött bort, de lär inte vara här, det stämmer ju.]

ÅO översättning borde DEFINITIVT korrketurlästs ...*många* gånger ... innan den kom i tryck - mina (visserligen ÄLDRE) versioner är FULL av Tohan och likande ... vilket för mej alltid bromsat läshastigheten ... men så har jag sedan länge övergått till det engelska originalet

edit: fast jag tänker nog fortfarande INTE ge mej på att läsa nyöversättningen, för jag gillade rytmen och sånt i verser och annat ...

Jag måste bara be om ursäkt för mitt förra inlägg. Det var onödigt spydigt och ilsket. Argumenten kvarstår, men jag borde uttryckt mig bättre.

Frågan är om det är översättningen som är problemet? Ohlmarks själv noterade i sitt tolkienlexikon (1976) en förekomst av "Tohan". Vad han utgick från då var pocketuplagan från 1967 (dvs. den andra svenska upplagan). I senare upplagor har de uppstått en mängd ytterligare fel av detta slag. Martinus har beklagat sig ett flertal gånger. Men detta har inget med översättningen att göra! Engelsmännen har precis samma problem (vet inte om det är just "Tohan") med sina olika upplagor av originaltexten. Fel har introducerats långt efter Tolkiens död.

Om du ger mig explicita exempel på "Tohan", så kollar jag gärna om de finns i de upplagor som Ohlmarks var inblandad i.

Förklara för mig. Jag har missat detta. Vadå Tohan?

Tydligen har "Rohan" blivit "Tohan" på en mängd ställen. Oklart i vilken upplaga. Jag har själv inget minne av det, så jag kan inte hjälpa dig mer. Men Ioreth kanske kan.

Skulle vilja göra några tillägg till Ohlmarksdiskusionen...

Vad många här kanske inte vet, eller valt att fötränga...är att Ohlmarks, förutom hans översättarsyssla, även var en av sin tids största auktoritet inom området fornnordisk mytologi och historia. Lägg därtill hans kunskaper inom fornsvenska, runor, även fornengelska och fornengelsk kultur m.m. m.m.
Han har skrivit flera böcker inom dessa ämnen.
Utifrån detta är det lättare att förstå Ohlmarks översättning och agerande gentemot Tolkien. Vissa här menar tydligen att Ohlmarks på flera sätt "skymfat" Tolkien genom sin översättning. Det är en missuppfattning. Tvärtom vill jag mena. Då Ohlmarks och Tolkien delade samma intresseområden ( i synnderhet språk), blev väl deras "relation" lite speciell. Vilket inte hade hänt om översättaren (som Eric Andersson) inte visste ett jota om fornnordisk tid. De kunde alltså tala mer som jämlikar. Och Ohlmarks själv tyckte nog, tror jag, att han på sätt och vis var Tolkiens "jämlike", vilket förklarar hans iver att ändra, eller hellre, förbättra, det Tolkien skrivit. Ohlmarks var alltså väldigt kunnig i både fornengelska och fornsvenska, och eftersom han minst sagt var en väldigt kreativ människa, tog sig säkert an detta med stor enusiasm. I all välvillighet måste poängteras.
Hans dialektpåfund vad gäller Björnälven som tidigare anförsts är en typisk sådan sak. Ohlmarks språkintresse lyser här igenom och det får ju boken att verka mer autentisk tviselsutan i alla fall. Kanske hade Tolkien också velat göra så, men inte tänkt på det...

Gjorde Ohlmarks "fel" i att han översatte boken mer fritt. Kanske, kanske inte (förlaget tyckte iaf inte det). Hans syfte har ju dock hela tiden varit att förbättra, att göra den så bra som möjligt på svenska. Jag menar INTE att Tolkiens text inte "duger". Han kunde helt enkelt inte riktigt låta bli att komma med lite egna inventioner här och var, såsom den expert på detta ämne han var!
Fel eller inte , det blev så, och de som säger att Sagan om Ringen skulle ha nått fler läsare med annrlunda översättning är ju verkligen ute och cyklar. Förty proportionellt sett har boken inte fått större läsarkrets någonstans (möjligen England undantaget) än här i Sverige. Och jag känner ingen som gillar fanatygengern som sägar att SOR är dålig på nått sätt. De som inte "orkat" läsa igenom den kanske inte är inne på fantasygrejen helt enkelt. Överhuvudtaget är det ju många som knappt läser böcker.

Såg förresten att de redan rear ut nyöversättningen till halva priset...

Om han nu var en sådan stor auktoritet, hur kommer det sig då att han fick så dåligt betyg på sin doktorsavhandling om Heimdall?

Vad har du för belägg för hans kunskaper i fornengelska?



Ohlmarks skrev även böcker i ämnen han inte kunde det minsta om. Och han slarvade med allt -- hans korsordslexikon lär vara det enda där åtskilliga "ord på fem bokstäver" har sju bokstäver.



Ja, den blev sannerligen "speciell". Tolkien uppfattade Ohlmark som självgod och narcissistisk, och ansåg att det Ohlmarks inte visste hittade han glatt på. Se t. ex. hur arg Tolkien blev över Ohlmarks' förord till LOTR, där Ohlmarks hittade på massor om Tolkien.

Tolkien var filolog och expert på fornengelska, medan Ohlmarks i första hand var religionshistoriker även om han försökte famstå som en auktoritet på en massa annat också.



Skulle en "jämlike" vilja "förbättra" sin jämlikes text? Snarare någon som ser sig som en "överman". Och är det inte förbaskat arrogant att anse sig kunna "förbättra" någon annans text, särskilt utan att den andre gett sin tillåtelse? Skrev Ohlmarks någonsin några egna skönlitterära verk? I så fall, är dessa i tryck idag? Om svaret är nej, måste det väl tyda på att de inte blev speciellt populära, och därmed inte speciellt "bra".



"Välvilja"? Nej du, om man tror sig själv vara en bättre författare och detta ger en rätten att "förbättra" någons text, då är man arrogant.

Ohlmarks såg LOTR som en revanschmöjlighet efter att han blivit utfrusen på grund av farsen med doktorsavhandlingen. Se bara hur hårt han utnyttjade sin chans att hamna i rampljuset -- hålla föredrag, skriva böcker. Han monopoliserade Tolkien i Sverige -- när Ingvar Svensson försökte ge ut sitt Tolkienlexikon (som är mycket bättre än Ohlmarks eget) hotade Ohlmarks och hans förlag med rättsliga påföljder om Svensson inte övergav sina planer.



Dialektpåfund -- nej du! Ohlmarks utgick från det gamla ordet "bruin" som betyder "björn" (finns en "Bruin" i Caxtons berömda sagobok om Reynard the Fox), och struntade i Tolkiens invändningar. Precis som han uppenbarligen fick för sig att Esgaroth betyder "snigel" (franska "escargot"), eftersom han översatte Esgaroth med "Snigelöv".




Ursäkta mig, men det där är kvalificerat [självcensur]. Det var Tolkien som var professionell språkvetare, och det var han som skrev boken. Han borde väl för tusan veta vad han sysslade med! Dessutom reviderade han boken ett par gånger efter att den kom ut, och INGEN ENDA av dessa revideringar följer någon av Ohlmarks' ändringar. Eller har du sett någon "Bear River", för att bara ta ett exempel?




Det är väl uppenbart att de inte kollade honom över huvud taget. Han tog sig större friheter än han hade rätt till.



Och det är förbaskat förmätet att komma och tro sig kunna förbättra någon annans text på det viset.



I så fall kunde han ha skrivit egna böcker med nordiskmytologiska motiv, vilket han väl också gjorde. Är dessa i tryck idag? Om nej, hur bra/populära var de då?



Och hur vet du det?



I Storbritannien har den i olika omröstninga röstats fram som förra århundradets bästa roman. Och det utan "hjälp" av Ohlmarks. (Detta har jag sagt förr. Varför måste jag säga det igen?)



Naturligtvis inte, men det är knappast Ohlmarks' förtjänst.



Det är ingen rea. Det är bokhandlarnas prissättning, bara. Rea är det när de kör med gula prislappar med ordet "REA" på.

Observera att Ohlmarks' översättning säljs till en tredjedel av priset. Passa på att köpa upp flera exemplar till dig själv, för den kommer förhoppningsvis snart att förpassas till de sälla jaktmarkerna i remainderbokhandlarna.

P. S. Angående spekulationen att folk som inte orkar ta sig igenom SOR inte skulle vara fantasyälskare: Jag har träffat åtskilliga som är stora fantasyälskare som inte klarat av SOR på grund av att den är "trög". Och en stor del av trögheten beror på ÅO:s arkaiska och egendomliga språkval.

Martinus skrev



I hans fornnordiska lexikon finns flera utlägg om fornengelska. Särkilt om Beowulfkvädet, en fornengelsk text om nordiska förhållanden. Samma text som Tolkien bedrev forskning av dessutom



Säkert slarvade han lite med den också, som du ju annars påpekar överallt. Hans förhålningssätt föjlde inte den Weibullska forksartraditionen, som då och nu råder, som säger att man inte kan ta någor för sanning om det inte finns absoluta vattentäta bevis för saken. Mao, varken Erik den helige, vikingar mm kankse ens fanns, då denna skola menar att det saknas tillräckliga bevis...

Men du har rätt i att han var mer kreativ och produktiv än noggran och självkritisk



Arrogant är fel ord här. Ohlmarks var hela tiden engagerad, mycket engagerad i Tokiens verk, (mot slutet kritisk, men det är en annan historia, och av många olika anledningar)´och jag tror inte att han såg sig som Tolkiens "överman". Du kan bara inte acceptera att någon har gjort, som du menar, "intrång" på Tolkiens text.



Jag syftade på att OHlmarks lät dvärgar, alver och människor säga Björnälven på respektive språk. Mycket skickligt gjort. Låter autentiskt.
Ohlmarks var, om du vill, egensinnig, med en stark vilja, precis som TOlkien. Båda två genialiska dock.


Men nu gjorde han det, inte i polemik mot Tolkien, utan med tanke på vad han menade skulle bli den en så bra översättning som möjligt.



Ohlmarks var mera en forskare än en författare. Kan du förutom Frans G Bengtsson nämna en enda bra svesnk fantasyförfattare förresten?



Läser du alls vad jag skriver?
Jag upprepar: Hur kan det komma sig, att i SVerige har Sagan om ringen fått, proportioneligt sett, flest läsare i hela världen (föruton England misstänker jag). Betyder det att:
1 - Ohlmarks översättning var helt kass
2- Ohlmarks översättning var rent av kanske bättre än andra översättares verk i andra länder, eftersom de inte lyckats locka lika många läsare?[/i]

Hur ligger det till med den saken? I vilka länder är/var boken störst? Jag inbillar mig att miljön som sådan tilltalar oss här uppe i norden lättare än i t ex södra europa. Norges och Danmarks översättningar, hur populära har de blivit? Är det någon som har en tio-i-topp lista med LotRs popularitet i olika länder?