Tolkiens Arda
Nummer 4 2002

Hej igen!
Först av allt vill jag beklaga förseningen som drabbat detta nummer. Denna berodde dels på semesteromständigheter och dels på glesa uppdateringar på www.sfbok.se, Tolkiens Arda ber om ursäkt och hoppas att ni har överseende med det inträffade. I gengäld är nummer 4 ovanligt välmatat. Vi kan se fram emot en undersökning av idrottsintresset i Midgård i Angående Tolkien. Vidare kommer en uppsjö av nyheter presenteras där bland annat en utförlig rapport om de nya Tolkiensaker som Science Fiction-Bokhandeln fått in på sistone märks. I Recensionen är det denna gång Ringens värld som tas upp, en bok det verkligen finns mycket att säga om. Tidningen avslutas som vanligt med de insändare som kommit in sedan senast, här märks inte minst den kanske slutliga lösningen av Gollumfrågan som Angående Tolkien tog upp i nummer 2. Är det förresten någon som vet något om en svensk radioteater som gjorts på Bilbo?

Nästa nummer blir en filmspecial med anledning av DVD- och videosläppet av The Fellowship of the Ring/Sagan om ringen den 6 augusti. Ralph Bakshis film från 1978 recenseras också och det berättas om DVD:ns specialinnehåll. Humor i Midgård blir ett undertema...
Men nu är det hög tid att slå upp portarna för detta nummer!

Trevlig läsning,
Gustav



INNEHÅLL

ANGÅENDE TOLKIEN
Idrotter i Midgård (eller: "vem vill spela Nen Dagor?")

NYHETER
Ny trailer!
Nyutgivna Tolkiensaker!

RECENSIONEN
Ringens värld - Förvirrande kunskapshärd

INSÄNDARE
Gollum och drottning Berúthiel...

GRATIS E-POSTSPRENUMERATION

SKRIV INSÄNDARE!




ANGÅENDE TOLKIEN

Att fotbolls-VM pågick för fullt under juni undgick knappast någon, vare sig man ville det eller inte. För den som ständigt har Midgård i bakhuvudet kan mästerskapet ge upphov till en och annan fundering.

Många har antagligen någon gång ställt sig frågan om huruvida fotboll eller några liknande sporter fanns i Tolkiens värld. En av få ledtrådar till denna fråga finns i Sagor från Midgård där andra ålderns numenoraner (som i tredje åldern bland annat utgör Gondors befolkning) uppges ha utövat "idrottsorienterade" aktiviteter, exempelvis bågskytte och ridning. Följande två citat kan vi finna på sidan 230:

"Yxor och spjut och bågar fanns, och bågskytte till fots eller från hästryggen var en omtyckt idrott och ett stort nöje bland numenoranerna."

"Mer än allt annat älskade Númenors starka män och kvinnor havet, älskade att simma och dyka och att tävla vem som kunde ro eller segla snabbast i olika småfarkoster."


Det är svårt att argumentera emot ett påstående om att det tävlades i dessa och liknande grenar även på andra håll i Arda, även om Tolkien inte rakt ut skrivit så. Alverna lär väl ha mätt sina krafter en del i bågskytte, att rohirrim tävlade i ridning är troligt, med mera, med mera. Vissa friidrottsgrenar som löpning och spjutkastning lär säkerligen också förekommit, dessa aktiviteter tenderar ju att lätt utvecklas till tävlingsmoment.

Tolkien kom dock aldrig närmare in på ämnet idrott och med det i åtanke måste vi dra slutsatsen att det, liksom under vår medeltid, inte var särskilt viktigt. Troligtvis inga större tävlingar i klass med grekernas olympiska spel alltså. Lagsporter, för att återvända till fotboll, kräver ofta viss ansträngning för att uppfinnas, organiseras och genomföras och lär därför ha varit en sällsynt förekomst. Fotboll i sin moderna form uppfanns i England på 1800-talet och bör därför inte finnas med i diskussionen.

Allt detta är nu givetvis bara spekulationer grundade på ett litet uttalande av Tolkien, var och en är fri att bilda sig en egen uppfattning. Detta är något som de tyska upphovsmännen bakom sidan Arleods Castle tagit fasta på. De tänker sig att man i Gondor redan långt innan händelserna i SOR utspelade sig utövade ett rugbyliknande spel vid namn Nen Dagor (sindarinska för "sjöslag"). Man spelade på 104 meter långa och 52 meter breda planer med ett Y-format mål på varje kortsida, speltiden var 4 x 20 minuter. Spelet gick ut på den originella idén att det lag som gör flest mål vinner, mål gjordes genom att sparka bollen mellan de båda stolparna i Y:et. Varje spelartrupp utgjordes av 21 man bestående av fyra enheter vid namn "vingar" samt en "kapten", tre vingar tilläts vara på planen samtidigt, de kunde byta när som helst under spelet. I halvtid var det dessutom möjligt för spelarna som ingick i de olika vingarna att bytas fritt. På plan agerade vingarna som enheter, styrda av kaptenen. Spelavbrott gjordes för mål, skada samt om bollen gick över sidolinjerna. Låter det krångligt? Kolla in bilden nedan så klarnar det nog, laguppställningen med två offensiva vingar och en defensiv var den som användes av flest lag.



Som namnet antyder var spelet menat att simulera ett sjöslag, med de olika vingarna som fartyg, kaptenen som fältgeneral och den målgörande spelaren som pil alternativt landsatt soldat. Just sjöslag var ju något som förekom rikligt i södra Gondor vid denna tid (Tredje ålderns mitt) med bland annat pirater och haradrim som motståndare. Bland de olika lagen som deltog i de populära turneringarna märks Anduinia Pelargir, Vita Trädet Minas Tirith, Glanhiralliansen, NDV 1669 Linhir, Lefnuis Örnar och Stormvind Tolfalas. Inte så dumt alls...

Sugen på att dra ihop ett gäng kompisar för att spela en Nen Dagor-match? Kolla in den "officiella" hemsidan för mer information...


Visste du att Midgård heter "Endor" på sindarinska?

Visste du att Frodos riktiga namn (det vill säga på allmänna västlandsspråket) var "Maura"?



NYHETER

Ny trailer till The Two Towers ute!
Nu har en ny trailer till The Two Towers/Sagan om de två tornen släppts. Givetvis stor underhållning och en högkaratig nyhet för alla Tolkienfans! Trailern finns bland annat för beskådande på den officiella filmsidan. TheOneRing.net har gjort en intressant bild-för-bild analys som du hittar här.


2003 års Tolkienkalender har kommit!

Redan nu har Science Fiction-Bokhandeln fått in den nya Tolkienkalendern. 2003 års version är mästerligt målad av Ted Nasmith, en recension utlovas i framtida nummer. Kalendern är en klassiker sedan många år tillbaka, varje år kommer en väggalmanacka med konstmotiv ur Tolkiens böcker, nästa års variant fokuserar med anledning av filmen på Sagan om de två tornen. Kalendern kan beställas via postorder eller inhandlas direkt i våra butiker, glöm inte att ange artikelnumret om du beställer via postorder, det gör det lättare för personalen.
The 2003 J R R Tolkien Calendar

(2002, kalender, Harper Collins, England, art.nr: 3986) pris: 168:-.


Nya Tolkienprylar

Även utöver den nya kalendern finns det en hel del Tolkienpublikationer som sett dagens ljus den senaste tiden. En av dessa är boken World of the Rings - The Unauthorised Guide to the World of JRR Tolkien av Iain Lowson, Keith Marshall and Daniel O'Brien (142:- art. nr 46508). Detta är en trevlig och lättillgänglig liten bok för nybörjaren i Tolkiens värld, som vill veta mer efter att ha läst SOR och Bilbo. Den innehåller ett avsnitt där man i korthet får i sig allt det viktigaste som har att göra med Tolkiens liv, ett där hans berättelser presenteras och analyseras i en lightvariant och ett som bekvämt presenterar vart man kan söka sig för mer information, bland annat genom böcker, spel och Internet. I de två kvarvarande av bokens fem kapitel diskuteras filmer och försök till filmatiseringar som har gjorts kring professorns verk. Det ena av dessa berör Peter Jacksons The Fellowship of the Ring/Sagan om ringen (givetvis) medan det andra tar upp tidigare mer eller mindre genomförda försök. Det senare kapitlet erbjuder mycket intressant läsning med information som man inte hittar i vilken Ringenbok som helst, ni som sett Ralph Bakshis tecknade film Sagan om ringen kommer i synnerhet att ha stor glädje av avsnittet. Om du har några som helst funderingar kring denna filmatisering, som exempelvis varför den slutar så tvärt eller huruvida det finns någon fortsättning, så är detta definitivt något för dig. Ett klart minus med World of the Rings är dock priset: 142:- för 127 sidor (med stor text) är inte ok. Boken tillhör också givetvis de publikationer vars huvudsakliga (enda?) syfte är att tjäna pengar på Tolkiens livsverk. För att vara en sådan är den dock bra; en kunnigt skriven bok som passar om man vill introduceras till Tolkiens värld.

Meditations on Middle-EarthDenna bok är givetvis inte det enda som kommit med anknytning till Tolkien den senaste tiden, nedan listas ett urval av titlarna:
- Utkom i februari: The Inklings av Humphery Carpenter, en nyutgåva av den intressanta biografin om Tolkiens litterära sällskap, som han drev tillsammans med bland andra C. S. Lewis. 151:-, art. nr. 28837.
- Utkom den 22 mars: World of the Rings - The Unauthorised Guide to the World of JRR Tolkien av Iain Lowson, Keith Marshall och Daniel O'Brien 142:-, art. nr. 46508 (se ovan).
- Utkom den 17 april: Ny stor version av LOTR inbunden i tre delar från Harper Collins (något som varit en bristvara tidigare), 338:- per volym, art. nr. 32452 (The Fellowship of the Ring), 32031 (The Two Towers) och 13825 (The Return of the King).
- Utkom i maj: Meditations on Middle-earth i storpocket (trade paperback), pris: 178:-, art.nr: 19129, antologi med olika essäer om Tolkien, Sagan om ringen och den moderna myten av författare som Ursula K. Le Guin, George R. R. Martin, Robin Hobb, Terry Pratchett, Harry Turtledove och Charles de Lint. Kommentarer om bland annat vad som skulle kunnat hända i fjärde åldern, efter slutet på Sagan om konungens återkomst, varvas med personliga berättelser om mötet med Tolkiens sagovärld och hur den påverkat författarnas eget skrivande. Om inte Sagan om ringen skrivits hade det heller inte funnits någon skivvärld, trollkarl från Övärlden eller saga om is och eld.
- Utkom den 15 maj: The Art of The Lord of the Rings av Gary Russell, 415:-, art. nr. 991. Ett album fullpackat med 500 bilder från arbetet med filmen - från tidiga konceptskisser till dramatiska visualiseringsmålningar. Scenografi, kostym, rustningar och monster får en grundlig genomgång och i boken ingår även en hel del detaljarbeten och storyboards som inte kom med i filmen. Till detta får man också diverse foton av filmningsarbetet, stillbilder som visar hur effekterna lagts på, samt intervjuer med Peter Jackson, specialeffektsmakaren Richard Taylor och de många designansvariga. En fest för ögat!
- Utkom den 19 juni: Sagan om ringen i ny svensk pocketbox från Norstedts, med nya omslag, tre böcker. 159:-, art nr. 27038.


Snart kommer även de efterfrågade Tolkien t-tröjorna till Science Fiction-Bokhandeln.


Silmarillion i nyutgåva?
Norstedts har sedan en tid tillbaka dragit in all tryckning av den svenska versionen av Silmarillion. Max Andersson är en av alla som efterfrågar boken. Han undrar:
- Finns The Silmarillion utgiven på svenska och i så fall, var kan man köpa den?
Visst finns ju alltså Silmarillion på svenska och det i utmärkt översättning av Roland Adlerberth. Uppgifter som Science Fiction-Bokhandeln fått säger att en ny leverans ska komma någon gång i augusti. Det finns anledning att tro att denna upplaga kommer inkluderas i den nya utgåvan av Tolkiens böcker, den som bland annat Ringens värld nedan ingår i (se bilden).


Snart dags för det största Tolkienlajvet i mannaminne

Den 22-28 juli går lajvet I Skuggan av Ringen som Tolkiens Arda tidigare flaggat för, slutligen av stapeln. Maxantalet för deltagare är satt vid 150 personer, det är ett scenario i Ithilien under Ringens krig som spelas upp. All information finns på den mycket proffsiga sidan www.skugganavringen.com/.


DVD-släppet närmar sig!

Den 6 augusti släpps The Lord of the Rings/Sagan om ringen äntligen på DVD och video. DVD-varianten kommer bli en stor höjdpunkt med mängder av extramaterial, var beredd! Tolkiens Arda kommer uppmärksamma händelsen genom att göra nästa nummer av Magasinet till en filmspecial.


Tolkienradio

Måndagen den 1/7 blev tidningens skribent inbjuden till P4:s Karlavagnen för att diskutera Tolkien och hans verk. "Läses Tolkien av alla?" och "varför är Tolkien så bra?" var några av de frågor som behandlades.


Vet du några Tolkienrelaterade nyheter som du skulle vilja se här? Har en tidigare outgiven skrift på Quenya av "den store professorns" hand offentliggjorts? Händer det intressanta saker inför nästa film? Ska du arrangera ett rollspelsäventyr i Midgård? Skriv till tolkien@sfbok.se och tipsa!



RECENSIONEN:

Ringens värld

En av de mer kända "småböckerna" i skuggan av SOR och Bilbo är det intressanta hopkoket till samlingsverk Ringens värld. Denna boks historia är minst sagt invecklad: det hela började med att de svenska utgivarna av SOR då verket gavs ut här 1959, valde att inte ta med författarens tillägg, appendixet. Man ansåg att detta var för tungsmält och inte passade den svenska publiken, en högst diskutabel åtgärd. Översättaren Åke Ohlmarks bestämde sig trots detta för att ge ut Tolkiens tillägg på svenska i ett eget litet häfte på 160 sidor vid namn "Ringens värld", detta 1971.

1980 slog man i Sverige ihop denna "Ringens värld" med andra lösa texter av Tolkien, en åtgärd som antagligen inspirerades av amerikanska Ballantine Books som 1966 gav ut en liknande samling. Den amerikanska boken bar titeln The Tolkien Reader och hade ett innehåll som bara skiljer sig från den svenska versionen på ett fåtal punkter. En av dessa är att man i Sverige också slängde med tillägget till SOR, tidigare alltså känt som "Ringens värld". I USA behövdes ju inte detta eftersom man där, liksom i så gott som alla länder där Tolkien ges ut (med undantag för Sverige), har med författarens tillägg sist i The Return of the King, såsom det från början var tänkt.

Detta är den bok vi idag känner som Ringens värld, ty det är vad förlaget valde att kalla den nya samlingen. Högst förvirrande för de som tidigare associerat det namnet med tillägget till SOR. Norstedts som givit ut Tolkien på senare tid anser dock med all rätt att denna bok är betydelsefull, så betydelsefull att de i fjol inkluderade den i sina nyutgåvor. Dessa nyutgåvor saknar titlar som Silmarillion och Sagor från Midgård.

Innehållet då? Jodå, Ringens värld innehåller mycket intressant läsning, det finns verkligen något för alla. Boken öppnas med Tolkiens tillägg/appendix till SOR (engelsk titel: "Appendix A-F from 'The Return of the King'"), detta spänner över de första 144 sidorna och här finner vi outtömliga mängder med information för den Tolkienintresserade. De första 78 sidorna berättar Midgårds historia genom tredje åldern, detta kan närmast beskrivas som ett slags "Silmarillion" för denna tidsperiod i Arda. Ingen annanstans finner vi så mycket användbar kunskap i ämnet. Efter detta följer en kortfattad kronologisk uppräkning av händelser under tredje åldern samt sektionen "Senare tilldragelser rörande medlemmarna av Ringens brödraskap" - ett underbart stycke som besvarar frågor som "vad hände sen?"; vill du veta hur det gick efter det att SOR slutade är detta verkligen något för dig! Tillägget fortsätter med stamtavlor, kalendrar och skriv- och stavanvisningar, och avslutas med information om språken och folken i Midgård.

Det finns tyvärr ett stort problem med detta tillägg till SOR: 1966 gjorde nämligen Tolkien en omfattande revidering av LOTR där han bland annat skrev om stora delar av tillägget. Han var aldrig riktigt nöjd med den första versionen, som han tvingades skriva under stor tidspress, och kom därför fram till att denna förändring var nödvändig. I Sverige brydde sig aldrig förlagen om denna högst signifikanta engelska nyutgåva och började istället ge ut det gamla tillägget, som Ohlmarks redan översatt. Detta innebär alltså att det tillägg vi ser i Ringens värld är en gammal och av Tolkien, faktiskt, förkastad version. Det ska dock sägas att större delen är identisk med den nya engelska versionen, jag vill också påstå att den svenska versionen är något roligare att läsa än den engelska.

Boken fortsätter i den andra avdelningen med "Tom Bombadills äventyr och andra verser ur Västmarks Röda bok" (The Adventures of Tom Bombadill and other verses from The Red Book), en samling dikter löst knutna till SOR. Denna titel är något som attraherat många Bombadill-entusiaster, en av dessa är Carl-Axel Sjöblom som hörde av sig till Tolkiens Arda i ärendet:
- Jag såg att J.R.R. Tolkien har skrivit en bok som heter The Adventures of Tom Bombabil. Har den översatts till svenska? Eller var kan man få tag på den?
Ringens värld innehåller alltså den svenska versionen. Detta verk gavs ut som en fristående publikation efter önskemål från en av Tolkiens äldre släktingar. Den som vill ha mer information om Tom Bombadill får mycket riktigt sitt lystmäte här i form av två smålustiga dikter. Ytterligare 14 verser fyller sedan på under de dryga 50 sidor som verket upptar. Det skall dock nämnas att dikterna (givetvis) är översatta från engelska och därmed, som alltid när vers översätts, förändrade i både ordföljd och andemening. För att bäst uppskatta detta verk rekommenderas originalspråk.

Den tredje avdelningen i Ringens värld utgörs av "Träd och blad" (Tree and Leaf), ett verk bestående dels av Tolkiens fundamentalt viktiga essä "Om sagor" (On Fairy-Stories), dels den korta berättelsen "Blad av Niggle" (Leaf by Niggle). "Om sagor" är en oskattbar resurs när det gäller att analysera och förstå JRRT, om du läser en bok som berättar om Tolkien eller hans böcker så hittar du alldeles säkert flera hänvisningar hit. Dock så är texten mycket svårtydd och är främst att rekommendera för äldre, det är en klar fördel om man studerat litteratur. "Blad av Niggle" är en söt liten berättelse om en konstnär som började måla en tavla han aldrig kunde avsluta, det är en av få allegorier som Tolkien någonsin skrev.

Den fjärde och sista avdelningen ägnas åt Tolkiens översättning av den gamla 900-tals dikten "Beorhtnoths hemkomst" (The Homecoming of Beorhtnoth Beorhthelm's Son), här därtill omöversatt till svenska av Åke Ohlmarks. Varför man tagit med just denna av alla professorns otaliga översättningar och essäer från arbetslivet är mer än vad jag förstår, den passar inte riktigt ihop med det övriga materialet. Dock så är det ju roligt att detta arbete översatts och givits ut på svenska, så varför klaga?

Man kan inte skriva om Ringens värld utan att beröra den stora förvirring som råder kring vad tillägget till SOR, på engelska "Appendix A-F from 'The Return of the King'", egentligen heter i Sverige. Första gången verket gavs ut i Sverige bar omslaget titeln Ringens värld. Dokument rörande sagorna om Härskarringen. Så långt allt väl, men varför kallade man det inte helt enkelt för "Tillägget [alternativt appendixet] till Härskarringen"? När "nya" Ringens värld gavs ut, med alla de andra texterna, bar omslaget bara texten "Ringens värld". Genom att ge denna publikation delvis samma namn som föregångaren "stal" förlaget på ett sätt etiketten "Ringens värld" från tillägget till SOR. Trots det står just detta som rubrik till tilläggets avdelning i boken i innehållsförteckningen. I förteckningen på titelbladet över vilka verk boken innehåller står det istället något helt annat, nämligen "Tilläggen och dokumenten till Härskarringen". Där själva texten börjar finner vi en tredje variant: "Ringens värld [mindre stil:] Dokument rörande sagorna om Härskarringen". Frågan är alltså: Vad heter egentligen detta verk? Här i Tolkiens Arda tänker jag hålla mig till etiketten "tilläggen till SOR", det är ju trots allt vad det handlar om, ett namnlöst verk.

Ringens värld är ändå trots allt en av de böcker som borde finnas i varje Tolkienists hem, den första avdelningen med tillägget till SOR är en helt fantastisk guldgruva för den kunskapstörstande Ardafanatikern. Det övriga materialet kan vara intressant beroende på vad man är intresserad av, min uppfattning är att underhållningsvärdet varierar. Dock så ska man veta att samtliga texter är riktigt korta så det borde inte vara några problem att ta sig igenom allt. Du kommer lämna Ringens värld med ett leende på läpparna.

Ringens värld finns att köpa för 109:- (kartonnage, 310 sidor, Norstedts, art.nr: 13663).

The Tolkien Reader finns att köpa för för 83:- (252 sidor, pocket, Ballantine, USA, art.nr: 4007). The Tolkien Reader: Samlingsvolym med Tolkiens kortprosa och essäer. Innehåller texten Tolkien's Magic Ring av Peter Beagle samt Tolkiens egna verk The Homecoming of Beorhtnoth Beorhthelm's Son, Farmer Giles of Ham, The Adventures of Tom Bombadil samt On Fairy-stories och Leaf By Niggle.

Ange alltid artikelnumret om du beställer via postorder.



"Midgård" på olika språk: "Middle-earth" (engelska), Terres du Milieu (franska), Mittelerde (tyska), Tierra Media (spanska, Terra di Mezzo (italienska)...



INSÄNDARE

Snabb FAQ:

Alviska språk: Se fråga 14 i FAQ: en på Tolkiensidan och specialen i nummer 1.
Tolkiens liv och de böcker han skrev: Se fråga 1, 2 och 3 i FAQ:en, eller kolla in en biografi eller en bibliografi.
Vad betyder SOR, LOTR, HOME och alla andra förkortningar?
Se avdelningen "Förkortningar" på Tolkiensidan.


Först ut bland detta nummers insändare är Fredrik som har en intressant efterlysning:

Radioteater med Bilbo

Jag undrar om det finns något Tolkienfan där ute som äger eller känner till hur man kan få tag på radioteaterns inspelning av Bilbo: en hobbits äventyr?

Min far har ett avsnitt på ett band, men jag vill ha hela serien. Än så länge har jag bara hört det sista avsnittet där Bilbo kommer hem. Jag har redan frågat Statens ljudarkiv och de har den, bara det att man får inte ut någon kopia därifrån som privatperson och Sveriges radio låter en inte heller låna eller få kopia på grund av copyrightregler.

Nu gäller det alltså att hitta någon som redan har en kopia av denna. Skall vi se till att alla Tolkienfans kan få återupptäcka denna mycket bra radioteater? Den var mycket välgjord med kända skådespelare. Min far kommenterade att den de gjorde på Sagan om ringen 1995 enligt honom inte är lika bra.

Som sagt, den finns i Statens ljudarkiv i Stockholm och Sveriges radio har den, och det finns säkert någon gammal Tolkienräv som spelat in den. Är du en av dessa? Känner du någon som har den eller något sätt att få tag på den? Jag vore i så fall väldigt tacksam om du mailade till mig på: astlid@bredband.net!

Med vänliga hälsningar,
Fredrik

Svar:
Detta är åtminstone för mig mycket intressant information. Jag har aldrig hört talas om att Bilbo skulle finnas som radioteater på svenska (däremot finns det ett antal på engelska). Tolkiens Arda måste därför också anmäla sitt intresse i jakten på den förlorade radioteatern: Om du vet något om den, maila då förutom till Fredrik också till tolkien@sfbok.se, informationen skulle uppskattas mycket. När är radioteatern gjord? Vilka skådespelare är med? Hur långa är avsnitten? När sändes den?



Vem tillverkade ringarna?


Jag undrar vem det var som gjorde de andra ringarna som de andra raserna hade i boken. Det var ju Sauron som gjorde härskarringen men vem/vilka gjorde de andra?

Peter Strand

Svar:
De alvsmeder som kallades Mírdain samverkade under Andra åldern för att tillverka Maktens ringar. Deras ledare var Celebrimbor men det var Sauron som gav dem instruktioner under smidandet av De sju (dvärgarnas ringar) och De nio (människornas ringar). De tre alvringarna gjorde dock Celebrimbor och Mírdain själva, utan Saurons närvaro. Enligt dvärgarnas berättelser smiddes också den ring av De sju som tillhörde långskäggen (Dúrins ätt) utan Saurons påverkan. Detta är dock mindre troligt.



An Introduction to Elvish


Hej Gustav
Tack för en intressant sida.

Jag såg att det var flera personer som var intresserade av alvspråken. I min ägo har jag en bok som heter An Introduction to Elvish av Jim Allan, ISBN 0-905220102.

Boken är en guldgruva för de som är intresserade av språken Tolkien skapade, främst alviska förstås, men det står även lite om bland annat svarta språket, Khuzdul och entiska med flera språk. Bland kapitlen kan nämnas exempelvis "The Tengwar of Fëanor", "Quenya Grammar & Dictionary", "Sindarin Grammar & Dictionary", "Elvish Loanwords in Indo-European", "The Giving of Names".

Jag vet inte om boken finns tillgänglig i Sverige längre, själv köpte jag den på Lundeq i Uppsala för snart 10 år sedan. Den finns dock på http://www.amazon.com/.

Jag läste även din recension av Sagor från Midgård med intresse. Jag håller med om att den borde ges ut på svenska snarast. Förutom den tycker jag också att Norstedts borde ge ut en illustrerad utgåva av Sagan om ringen, det finns ju flera sådana på till exempel engelska. Men chansen till det är väl minimal.

Med vänliga hälsningar,
Anders Thuresson


Svar: Hejsan Anders! Kul att du uppskattar tidningen, du ska ha ett stort tack för informationen om An Introduction to Elvish. Faktum är att Jim Allan och kompani för tillfället arbetar med att sätta ihop en nyutgåva för SF-Bokhandeln av den boken. Det är ännu oklart hur det kommer bli med det projektet men det skulle i så fall bli den nya utgåvan vi tar in. Det senaste som hänt är att bokhandeln mailade bokens förvaltare för två och en halv månad sedan och tjatade om att få köpa in den. Svaret blev att de absolut inte glömt bort önskemålet om att på nytt trycka upp An Introduction to Elvish, men att de fortfarande håller på och arbetar med den nya utgåvan. Det återstår med andra ord att se vad som händer i framtiden, kanske får vi se boken igen till jul?
Detta är i alla fall vad vi vet om boken just nu:
Fullständig titel: An Introduction to Elvish, Other Tongues, Proper Names and Writing Systems of the Third Age of the Western Lands of Middle-Earth as Set Forth in the Published Writings of Professor John Ronald Reuel Tolkien
Utgivningsår: 1978
Utgivare: Thornton's of Oxford ltd.
Sidantal: 303 (pocketformat)
ISBN: 0905220102 (se ovan)

När det gäller Sagor från Midgård så är läsarna fortfarande hänvisade till Unfinished Tales alternativt antikvariaten. SOR har dock faktiskt i samband med nyutgåvorna i höstas getts ut i illustrerad tappning, denna har tyvärr nu återigen tagit ur tryck efter att ha sålt som smör i ett halvår. Det är sagt att den ska komma ut på nytt i augusti och när det händer finns den givetvis i SF-Bokhandeln. Andra källor hävdar att det blir i oktober den kommer ut, i vilket fall så är den att vänta. Det verkar som att vi att döma av Norstedts.se då kan vänta oss ett annat omslag än det som uppträdde i höstas, undersök gärna saken själv på förlagets Tolkiensida.



Drottning Berúthiels katter


Hej
Först vill jag tacka för spalten. Den har besvarat många av mina frågor. Men så finns det vissa som inte är besvarade och det är:

A: Jag har hört någonstans (möjligtvis i en av dina andra spalter) att Midgård är lika stort som Europa och Afrika ihop. Det tror jag på men i Sagan om de två tornen när Aragorn, Legolas och Gimli möter ryttarna av Rohan och de säger att de har färdas till fot så säger Eomer:

"Denna bragd av tre vänner skall bli besjungen i mången hall. Tjugotre fulla mil och mer har ni…"

Om det är 23 mil över slätten så måste själva Midgård vara cirka 115 mil. Men Europa och Afrika ihop är nog mer är 115 mil? Så nu kommer jag till frågan: Hur stor är Midgård och hela Arda? Eller om de har en anan längd för en mil?

B: Jag har hittat på en Sagan om ringen-sida (boken, inte filmen) att det finns några katter som heter "Drottning Berúthiels katter". Det står i texten att hon hade tio katter, nio vita och en svart, och att de gick omkring i Gondor och tog reda på folks hemligheter. Dessa katter benämns (står det i faktatexten) i Sagan om ringen efter det att Gandalf hade försvunnit ner i Khazad-dûm av Aragorn: "Han kan säkrare hitta hem i blinda natten än själva drottning Berúthiels katter". Jag har läst (lusläst) om det stycket flera gånger men hittar det inte. Nu undrar jag: Står det något i boken som jag har missat? Och finns det överhuvudtaget finns något som heter ”Drottning Berúthiels katter”?

C: En gång gjorde jag en släktkarta över alverna (text: Arwens far heter Elrond, han är broder med Elros, och så vidare) och kom fram till att de flesta är släkt med varandra, men det är vissa som jag inte hittar. Här är ett fåtal av de jag inte hittat så mycket om: 1. Indis föräldrar. 2. Fëanors föräldrar. 3. Mahtans föräldrar. 4. Hathols föräldrar och vem han är gift med. 5. Vem Hador är gift med. 6. Vem Boromir (inte Boromir av Gondor utan en alv) är gift med 7. Vilka Amandils föräldrar är och vem han är gift med. Vet du någon sida där det finns ett släktträd över de här alverna? Eller ett släktträd överhuvudtaget?

D: Vilka svenska böcker av Tolkien har ni, trilogin, faktaböcker om Tolkien själv, världen de bor i, alvspråket och så vidare.

Tacksam för svar,
Erika Flärdh

Svar:
Hej Erika, roligt att du fått användning för Tolkiens Arda. Jag ska se vad jag kan göra åt dina funderingar.
A: I fråga 1 den 21/12 2001 skrev jag följande:

"Midgård är av ungefär samma storlek som den Eurasiska plattan och Afrika tillsammans."


Det är antagligen därifrån du hämtat din information. Den Eurasiska plattan utgörs av Europa och Asien. Vad gäller citatet du ger så har originalet följande (LOTR, s. 426, "The Riders of Rohan":

"Forty leagues and five you have measured ere the fourth day is ended!"

En "league" är 4828 meter (Sagor från Midgård, s. 380) vilket innebär att det Eomer egentligen säger är att de tillryggalagt 21 mil, 7 kilometer och 260 meter. Sverige är mer än 115 mil långt så Europa, Asien och Afrika slår definitivt det måttet. Anledningen till att du fått fram den siffran du har gissar jag är att du utgått från kartorna i böckerna. Dessa avbildar bara en del av nordvästra Midgård och är alltså inte användbara i detta sammanhang. Det enda stället där Tolkien avbildat övriga delar av Midgård är i HOME 4. Midgård är alltså lika stort som den Euroasiska plattan och Afrika tillsammans. Arda är i Tredje åldern rund och därmed i allt väsentligt exakt lika stor som Tellus.

B: Visst finns det något som heter "drottning Berúthiels katter". Dessa omnämns på sidan 371 i min utgåva av SOR i form av just det citat du återgav. Om du har den engelska utgåvan är det sidan 303 som gäller, det går till och med att slå upp "Berúthiel, Queen" i indexet (som dock inte finns med på svenska). I Sagor från Midgård på sidan 530 hittar vi den fullständiga historien om drottning Berúthiel, Christopher Tolkien talar :

"I ett brev från 1956 skriver min far att 'I hela "Trilogin om Härskarringen" finns knappt ett enda omnämnande av saker och ting som inte faktiskt existerar, på sitt eget plan (sitt speciella sekundära eller subkreativa verklighetsplan)', och tillägger i en fotnot härtill: 'Drottning Berúthiels katter och namnen på de sista två trollkarlarna (fem minus Saruman, Gandalf och Radagast) är allt jag själv kan komma på i den vägen.'
/.../ Men faktiskt existerar till och med historien om drottning Berúthiel, om också bara i form av ett mycket 'primitivt' och delvis oläsligt utkast. Berúthiel var den gudlösa, ensamma och kärlekslösa makan till Gondors tolfte konung Tarannon (Tredje ålderns 830-913), den förste av skeppskonungarna, som besteg tronen under namnet Falastur, 'Kusternas herre', och var den förste barnlöse konungen (Ringens värld, Första tillägget I 2 och 4). Berúthiel bodde i konungens hus i Osgiliath och hatade havets ljud och lukter och det hus som Tarannon byggde under Pelargir, 'på valvbågar vilkas fötter stod djupt i Ethir Anduins breda vatten'. Hon hatade allt skapande, alla färger och raffinerade prydnader, gick klädd bara i svart och silver och levde i kala kammare, och trädgårdarna kring huset i Osgiliath var fyllda med plågade skulpturer mellan cypresser och idegranar. Hon hade nio svarta katter och en vit, hennes slavar, och med dem samtalade hon eller läste deras tankar, och satte dem till att utforska alla mörka hemligheter i Gondor så att hon fick vetskap om allt sådant 'som människor allra helst vill hålla hemligt'; och hon satte den vita katten att spionera på de svarta och plågade dem mycket. Ingen i Gondor vågade ens röra vid dem; alla fruktade dem och förbannade dem när de kom förbi. Resten av detta unika manus är nästan helt oläsligt, bortsett från slutraderna, där det berättas att hennes namn ströks ur Konungarnas bok ('men människors minne är inte helt inneslutet i böcker, och drottning Berúthiels katter försvann aldrig helt ur deras tal') och att konung Tarannon lät sätta henne på ett skepp ensam med katterna och sätta det på drift i havet undan en stark nordan. Skeppet sågs sista gången komma svepande utanför Umbar under en tunn månskära, med en katt i masttoppen och en annan som galjonsbild i fören."


Denna text hör för övrigt ihop med en not till stycket där Tolkien omnämner namnen på de två blå trollkarlarna: Alatar och Pallando.

C: Jag vet att det finns släktträd men kan tyvärr inte hitta Internetadresserna just nu. Tolkien tillverkade en hel del av den varan själv, merparten av dessa finns i Silmarillion. Du finner också många i Complete Guide, Tilläggen till SOR och HOME 12. Dock är det omöjligt att lista alla personers släktskap i dessa, i fall då personen saknas i släktträdet rekommenderar jag att du slår upp namnet i bokens index (eller i ett uppslagsverk som Complete Guide eller Tolkiens Midgård) och studerar de sidor där personen nämns.

D: Du hittar en förteckning över de svenska Tolkienböcker vi har om du klickar på "Katalogen" här till vänster och sedan går in på "Skönlitteratur på svenska". Utöver de böcker som listas här har vi också JRR Tolkien: Mannen som skapade Sagan om ringen och Bilbo i serieform (art. nr. 14527).



Hur kom Gollum ut ur Moria?


Jag och några kompisar satt och diskuterade just den saken för en tid sedan. Efter ett tag nämnde någon att den läst, kanske i Letters, är dock inte säker, att Gollum tog sig in i Moria före de andra, vilket inte är direkt förvånande när dom väl valt att ta den vägen.
Hur han kom ut finner jag också ganska logiskt. Natten efter att dom flytt från Moria klättrar Gollum på träden i Laurelindórinan. Samma natt hör dom orcher från Moria marschera förbi skogen. Även om det bara fanns en ordentlig väg från Morias västöppning till själva samhället så är det väl mer än troligt att det fanns andra gångar också. Rimligtvis smet han ut samma väg som orcherna.

Jag fortsätter med spekulationerna, nu om Aman och så: Har har inte möjlighet att kolla nu, men jag har för mig att det i HOME 1 nämns att vissa av människorna färdades till ett ställe bortom Mandos salar. Var länge sen jag läste det här, och är osäker, men det finns något i bakhuvudet som säger att det står så.

Tom Bombadill har det diskuterats mycket om, utan att någon har kommit fram till något. Många misstänker att han var en Maia som rest till Midgård i tidernas begynnelse och stannat där, tillbringat sitt liv där. Mycket talar för, men så länge det inte finns några direkta bevis föredrar jag att låta honom vara en bit av Tolkiens mystik.

Hur kom tobaken till Midgård? Gjorde Tolkien ett misstag? Åter igen, mitt minne är dåligt, men tobak kom från Númenor, flyttades över till Gondor med Dúnedain, och sedan tog någon med sig det upp till Eriador. Númenor skapades av Valar (Ilúvatar?), och man sade att tobaksblomman var vacker, därför tog man den till Midgård. Jag tycker det saknar oklarheter?

Haldir, också en årsgammal besökare av www.kortirion.net och #sor på IRC (DALnet-server)


Svar: Tack för kommentarerna Haldir! När det gäller Gollum måste jag ge dig rätt, att orcherna som tog sig ut från Moria (förutsatt att orcherna som klampade runt i Lórien var samma som dessa och inte kom någon annanstans ifrån) använde samma väg som Sméagol är ett mer än sannolikt scenario. Gollum är dock sällskapet i hälarna en halv dag innan orcherna, något som tyder på att han måste känt till gruvkomplexets gångar mycket väl.
Det stämmer å andra sidan inte att den lille smygaren skulle ha tagit sig in i Khazad-dûm innan Ringens brödraskap på grund av att han visste att de skulle passera, han kom i själva verket aldrig in genom västporten överhuvudtaget. I Complete Guide står dock just detta, kanske var det därför din kompis kom med den informationen. Robert Foster, "Gollum":

"He [Gollum] caught up with Frodo and the Company of the Ring outside the West-gate of Khazad-dûm, and followed the Company through Moria and Lórien."

Och när slank han igenom porten?, kan man ju undra. Tolkien skrev vid upprepade tillfällen om hur Gollum kom att börja förfölja brödraskapet, bland annat i Sagor från Midgård, s. 457-458. Vi tar upp historien från den punkt där han flyr från alverna i Mörkmården:

"Förföljd av både alver och orcher tycks Gollum ha tagit sig över Anduin, sannolikt simmande, och på så sätt skakat av sig Saurons jägare; men eftersom han fortfarande jagades av alverna och ännu inte vågade söka sig mot Lórien (det var bara ringen som senare lockade honom till ett sådant vågspel), dolde han sig i Moria. Detta skedde sannolikt på hösten det året; i fortsättningen var han spårlöst försvunnen. /.../ Säkert hade han från början bara tänkt använda Moria som en hemlig väg mot väst, i avsikt att själv ta sig fram till 'Fylke' så snart som möjligt; men han gick vilse därinne, och det tog mycket lång tid innan han började bli hemtam där. Alltså bör man kunna anta att han inte varit vid västporten länge när de Nio vandrarna kom. Naturligtvis visste han ingenting om hur portarna fungerade. För honom tycktes de stora och orubbliga; och trots att de saknade både lås och rigel och öppnades utåt om man stötte till dem, lyckades han aldrig upptäcka detta. Därtill var han nu långt borta från alla möjligheter att skaffa föda, eftersom orcherna i huvudsak höll till i Morias östligaste del, och han hade blivit så svag och desperat att han sannolikt inte skulle ha kunnat öppna portarna ens om han vetat hur de öppnades. Det var alltså Gollums smala lycka att de Nio vandrarna kom till Moria just vid den tidpunkten."

Det var alltså så Gollum fick upp spåret, något som också stämmer överens med den teori Aragorn (?) avlägger i LOTR, kan tyvärr inte upplysa om sidnumret. Vi kan alltså anta att han efter detta märkte av tumultet nere vid bron och snabbt sökte sig mot en hemlig väg han funnit då han gjorde sig "hemtam" i Moria. Därför kunde han nosa upp sällskapet, som vilat i någon timme efter Balrog-incidenten, ganska kvickt. Orcherna däremot vågade sig inte ut förrän mörkret fallit, om vi ska förlita oss till Aragorns kunskap i ämnet. Jag tackar återigen för hjälpen!

Vad gäller Aman så står det tydligt på många ställen att människornas är ett öde "bortom världens cirklar". Om Tolkien angav att de "förvarades" någon annanstans i DFSB 1 så var det bara en tidig version. Jag vore dock tacksam om du kunde leta upp passagen där detta nämns, kanske går det att finna spår av den i Silmarillion?

Tobak då? Jo, i svaret till frågan "Inga tomater?" i nummer 2 av Tolkiens Arda -- Magasinet skrev jag följande:

"...detta med potatis och tobak är minst sagt underligt, de är ju båda amerikaimporter som inte funnits i Europa förrän för ett par 100 år sedan. Kanske har Kurre här hittat ytterligare en sak som Tolkien inte tänkte på, trots 14 år av skrivande, vi har ju redan exemplet med Gollum i Moria från Angående Tolkien. Även frågan vi ser här går ju att förklara bort genom att exempelvis hävda att grödorna senare blev utrotade för att bara leva kvar på andra platser fram till modern tid. Det intressanta är dock huruvida Tolkien var medveten om frågan, kanske ser vi helt enkelt ett litet klavertramp här."

Frågan gällde alltså inte tobakens historia i Tolkiens legendarium, utan hur dennas Midgårda närvaro hängde ihop med att örten importerades till Europa först för några 100 år sedan. Du har dock helt rätt i din iakttagelse om tobakens historia i Arda, ni som vill veta mer om detta kan slå i Complete Guide på "Pipe-weed".

Det verkar i vilket fall som att vi kan göra bilden tämligen klar nu, vad gäller Gollumfrågan.



Vad hände med Radagast och Bombadill? Finns entiskorna?


A: Saruman blev dödad av Grima Ormstunga, Gandalf seglade till Odödliga landen, men vad hände med Radagast efter Ringens krig? Bor han fortfarande i Rhosgobel och sysslar med växter och fåglar, eller? Eftersom Istaris huvuduppdrag var att bekämpa Sauron och Radagast inte direkt blivit "ond", som Saruman och (?) de blå trollkarlarna (hörde någonstans att det var möjligt att de förletts och snärjts av Sauron) så borde väl egentligen Radagast ha stuckit han med?

B: What about Tom Bombadill then? Stannade han kvar utanför Gamla skogen, eller for han också över havet? Gandalf sa till Aragorn när de hittade ett skott av Vita trädet att "alla länderna öster om det stora Havet kommer att bli människornas riken. Denna ålder är deras och de gamla släkterna skall blekna bort och försvinna" (fara över till Aman). Eller nåt sånt. Ja, vad jag har förstått så var inte Tom någon människa, och enligt något i Ringens värld om brödraskapets upplevelser efter ringens förstörelse så stod det ingenstans (tror jag) något om att Sam, Merry eller Pippin skulle ha besökt gamle Bombadill efter det...

C: När Sam sitter och snackar på värdshuset Murgrönan (Gröna Draken?) innan Bilbos avskedsfest så berättar han att hans kusin i Nordfjärdingen ska ha sett ett "gående träd, stor som en jätte". Aumm... Lavskägge visste ju ingenting om att några av hans kompisar stövlade runt i Fylke, så...

Lukas


Svar: A: Det finns inget sagt om Radagasts slutgiltiga öde. Det "räknades" dock som att han misslyckats med sin mission som Istari (se Letters, s. 202), då han fördummades och distraherades av Midgårds djur och natur. Vi vet att han inte lämnade Midgård i samma skepp som Gandalf och Frodo, sedan är det inte mycket mer. Personligen tror jag att han höll sig kvar i Midgård och lullar runt bland sina blommor än idag. Det är riktigt att Tolkien teoretiserat kring att de blå trollkarlarna eventuellt skulle blivit "onda" (Sagor från Midgård, s. 515):

"...de drog österut med Curunir [Saruman], men återvände aldrig, och man vet inte om de stannade i öst och fortsatte sitt uppdrag; eller förgicks; eller som några menar snärjdes av Sauron och blev hans tjänare."

B: Det finns ingen information om vad Bombadill tog sig för i Fjärde åldern, men varför skulle han ha lämnat Midgård? Citatet om att de gamla släktena skall "blekna bort och försvinna" innebär inte nödvändigtvis att de alla begav sig till hamnarna. Min teori exempelvis när det gäller Avari-alverna är att de successivt bleknade och krympte i takt med att Arda övergick från mytologisk till historisk tid (och blev Tellus), för att i våra dagar vara kända som "älvor". Radagast och Bombadill kan ha råkat ut för något liknande, de kanske än idag bökar runt i skogarna häromring...

C: För att vara petig så var det Gröna draken det samtalet ägde rum på och det var inte dagen innan Bilbos avskedsfest, det var dagen då Gandalf kom tillbaka till Frodo 13-14 år senare...
Tolkien gör relativt klart att entiskorna inte fanns kvar vid denna tid, se Letters, s. 179 och fråga 8 i FAQ:en. Det finns dock en stor möjlighet till att det var en ent som Sams kusin såg.



Orcher, träsk och ringbärare


A: Hur långt är ett naturligt orchliv?
B: Finns det några böcker som behandlar slaget vid de Döda träsken?
C: Finns det någon som du men som pratar om Star Wars?
D: Vad gör Legolas och Gimli efter att Ringbärarna åkt iväg?
E: Finns det några böcker om när Sméagol var ung och levde med likadana varelser?

Ted ``Sig-o-Sauros`` Hedlund

Svar: A: Denna fråga är mycket intressant och jag kan direkt säga att jag inte vet svaret säkert, frågan är om någon mer än JRRT själv har gjort det. Vi har vad jag vet två egentliga ledtrådar: dels information som kan härledas från orcherna Azog och Bolg, dels det vi noterar när de båda kaptenerna Shagrat och Gorbag konverserar i LOTR.

Vi börjar med det förstnämnda: orchen Bolg, som är en huvudfigur i Femhärarsslaget, sägs vara son till Azog, orchernas ledare vid Slaget vid Azanulbizar. Azog dog i detta slag som stod år 2799, alltså måste Bolg ha uppnått en ålder av minst 142 år, troligen betydligt mer, då han dräptes i Femhärarsslaget år 2941. Vid denna ålder var han ännu i mycket stridbart skick och hade troligen många goda år framför sig. Endast dvärgarna och numenoranerna når av dödliga folk en sådan ålder vilket kan vara skäl för att tro att orcherna faktiskt är odödliga eller åtminstone mycket långlivade. Alvernas grundegenskap hade ju Morgoth ingen anledning att försöka avla bort, även om jag inte ser att han omöjligen skulle kunna gjort det.

Innan vi kommer fram till något måste vi dock se till vad Shagrat och Gorbag har att säga, LOTR, s. 720, om nazgûlerna: "'But He likes 'em; they're His favourites nowadays, so it's no use grumbling. I tell you, it's no game serving down in the city.'" Eller på svenska, s. 401 i Sagan om de två tornen: "Men han tycker om dom, dom är hans gunstlingar nu för tiden - så det hjälper inte att knota. Jag skall säga dig att det är inte för lustigt att tjänstgöra nere i stan." Nazgûlerna har från och till figurerat kring Sauron i Tredje åldern ända sedan 1600-talet, de är ingen ny företeelse, är orcherna så gamla att de minns tiden innan detta? Vålnadernas förekomst har visserligen intensifierats under de senaste åren på grund av avslöjandet om ringens existens, men redan runt år 2000 gick de till öppet angrepp mot Minas Ithil och gjorde staden till Minas Morgul. Det troliga måste ändå sägas vara att det är de senaste åren som åsyftas, alltså ingen hjälp för oss.

Nästar citat; LOTR, s. 721: "'…if we get a chance, you and me'll slip off and set up somewhere on our own' /…/ 'Ah!' said Shagrat. 'Like old times.'" På svenska, Sagan om de två tornen s. 401: "...får vi en chans borde du och jag sticka vår väg och etablera oss nånstans som våra egna /.../ - Å, sade Shagrat. Som förr i världen." "Som förr i världen", orcherkaptenerna lär ha varit med ett tag om dem minns annat än tjänstgöringen under Sauron. Kanske kommer de från fristående kolonier som Mörkrets herre bara nyligen knutit till sig, men det troliga måste vara att de syftar mer än 50 år tillbaka i tiden, kanske mer än 1000!

LOTR
, s. 722: "'…but think - there's someone loose hereabouts as is more dangerous than any other damned rebel that ever walked since the bad old times, since the Great Siege.'" S. 403: "...men betänk att det går någon här och stryker kring, fri och lös, en som är vida farligare än någon av de förbannade upprorsmakare som ränt här nånsin sedan den onda gamla tiden, sedan den stora belägringen." Först måste vi klargöra vad som menas med "the Great Siege". Det är uppenbarligen en belägring mot Mordor som åsyftas och någon sådan, åtminstone någon som kan göra anspråk på att vara "Great", har inte ägt rum sedan Den sista alliansens slag, det vill säga vid Andra ålderns slut 3000 år tidigare. Det bör vara detta orcherna talar om. Detta pekar givetvis mot att de upplevde slaget själva eller åtminstone tiderna som kom efter det. De senaste 1000 åren har inga av Gondors män besökt Mordor. Från att tidigare formellt stått under riket har landet allt mer blivit oönskad och lågprioriterad ödemark. "The bad old times" skulle kunna syfta på vilken tid som helst mellan slutet på Andra åldern och år 2000 i Tredje. Vi får inga bevis här men indikationerna blir allt starkare på att orcherna faktiskt är odödliga. Beakta dessutom att kaptenerna uppenbarligen känner till nästan allt Honmonstret haft för sig under hela Tredje åldern, det troliga enbart sett till detta är att de levt att uppleva det de talar om. Orcherna som släkte är också kända för att föröka sig snabbt, kanske för att de aldrig dör och således inte minskar lika snabbt i antal som andra släkten?

Nåväl, det är hur som helst mycket tydligt vartåt det pekar: orcherna var troligen odödliga.

B: Slaget vid de döda träsken är detsamma som Den sista alliansens slag. Detta omtalas bland annat i Silmarillion på sidan 319-321. Prova även att slå upp "Last Alliance of Elves and Men" eller liknande i exempelvis Complete Guide och följ sidhänvisningarna.

C: SF-Bokhandeln har tyvärr ingen sådan tjänst. Men kolla in lajvföreningen Syskonskapets sida Tatooine, den är inte riktigt en frågespalt, men ändå.

D: Legolas bosatte sig med en del av sitt folk i Ithilien och stannade där till konung Aragorns död. Då styrde han sin kosan mot Aman, en resa där faktiskt Gimli av allt att döma följde med.

E: Nej, men den perioden omnämns lite här och var. Bäst beskrivs den nog ändå av Gandalf i LOTR, s. 51 och framåt.



GRATIS E-POSTSPRENUMERATION

Välj att prenumerera på tidningen så riskerar du inte att missa något. Skicka bara ett mail med ordet "prenumeration" i textfältet till tolkien@sfbok.se så informeras du varje gång det hänt något. Självklart kommer du som prenumerant inte behöva drabbas av diverse obskyra nyhetsbrev eller direktreklam till din mailbox, du får bara det du bett om. Prenumerationen kan lika lätt avbrytas genom att skicka ett meddelande med texten "avbryt prenumeration". Att prenumerera på denna tidning är givetvis helt gratis.



SKRIV INSÄNDARE!

Var med och skapa nästa nummer! I Tolkiens Arda finns det större utrymme för att få sina åsikter publicerade och sina frågor besvarade än på de flesta ställen, så passa på och skriv till tolkien@sfbok.se. Du meddelas alltid via mail om du kom med eller inte.



Tiden fram tills nästa spalt publiceras lagom till video- och DVD-släppet, kan ägnas åt att studera tidigare Tolkienskriverier på SF-Bokhandelns sidor. I väntan på Sagan om de två tornen och alla de frågor som kommer publiceras då filmen börjar närma sig, finns det nämligen gott om gamla Frågor och svar att läsa igenom på Tolkiensidan. Fortsätt att skriva in!

På återseende,
Gustav Dahlander
tolkien@sfbok.se
SF-Bokhandeln, Västerlånggatan 48, Gamla Stan, Stockholm  
 Postadress: Box 2300 103 17 Stockholm
E-mail: http://213.80.60.99/sfbok/filer/newmail.jsp?p_to=fragor@sfbok.se   Telefon: 08/21 50 52   Fax: 08/24 77 30
böcker video spel prylar postorder nytt hem hjälp