Tolkiens Arda – Sveriges stora Tolkienforum

Många skribenter på forumet snuddar vid frågan, och jag har plockat åsikter från flera andra trådar här, men jag tycker den meriterar en egen tråd. Alltså:

Peter Jackson har med Ringen-filmtrilogin på allvar satt en ny företeelse "på kartan". Nämligen att ge ut DVD-versioner med scener som i bioversionen var bortklippta, och att låta dessa vara en del av berättelsen. Alltså inte bara kasta med lite bortklippt krafs i efterhand såsom alternativa slut och extrascener i slutet på skivan.

Men har detta skadat bioversionerna? Många säger att "det får vi se i EE" om någon detalj som verkar en smula ologisk eller inte förklaras ordentligt i bioversionen. Bioversionerna känns i vissa stycken som rumphuggna versioner av de "riktiga" filmerna. Ska inte en film på bio kunna stå för sig själv? Och kommer vi således att i framtiden betrakta film på bio som en "teaser" inför den fullödiga DVD-versionen? Är Extended Edition en bra eller dålig idé, sett ur det perspektivet?

Vi får hoppas EE är en tillfällig fluga. Personligen tror jag att filmskaparna tror att de skrämmer bort stora delar av publiken om filmerna är längre än 150 min, varav EE tillkomst. Besökarna får träsmak i rö.... tror de.
Själv skulle jag inte ha några problem att titta på en 4 timmars rulle på bio om man har en paus så man får sträcka på benen och besöka toaletten.

Jag tycker dock att filmer som "Sagan om Ringen"-trilogin skall få med så mycket som möjligt från böckerna oavsett hur lång filmerna blir. Däremot uppskattar jag inte det vansinne som George Lucas fått för sig i att klippa in nya scener och effekter i den klassiska Star Wars trilogin. Det finns ett "South Park" avsnitt som kraftfullt kritiserar tanken på nya scener till "Jakten på den försvunna skatten" och jag kan bara hålla med i den kritiken. Se detta avsnitt om ni har möjlighet.

Sedan har vi en tredje variant som är Directors Cut-versionerna. Personligen tycker jag att de flesta filmer skall vara som regissören tycker och inte som någon producent (som bara vill tjäna pengar) tycker. Om regissörerna själva fick bestämma skulle alla Directors Cut versioner försvinna.

Summa summarium: Filmer borde vara så långa som det är nödvändigt och regissörerna borde fritt få formgiva dem efter sin vision. Därmed skulle det bara finnas en version.

Dock tycker jag det är kul med bortklippta scener på DVD-versionerna bara de inte är inklippta direkt i rullen.

Jag har inga problem med att det kommer en förlängd version av en film och är definitivt för att det nya integreras på sin rätta plats i filmen. Bortklippta delar som visas utanför sitt sammanhang kan i bästa fall ses som kuriosa. Jag ser EE som ett sätt att ge anhängarna till filmen lite extra godis...
Blir det sedan som Sarvi skrev att biofilmen endast är en "teaser" då har det naturligtvis gått för långt. Bioversionen måste kunna stå på egna ben. Igår såg jag den korta versionen av FotR och tycker fortfarande att den fungerar för någon som aldrig brytt sig om Tolkien utan mest vill se en omtalad film. Att sedan EE skapar helheten, som är så viktig för oss intresserade, det tror jag inte "vanliga" biobesökare bryr sig speciellt mycket om.
När det gäller den komersiella biten (vilket EE till stor del handlar om) tycker jag bara att det är upp till var och en att besluta om hur intresserad man är och hur mycket man är beredd att lägga på det. Jag skulle aldrig köpa en EE av Spindelmannen men av LotR har jag både kort och lång version. Statyerna har jag dock valt bort för de tillför inte mig någonting, med all respekt för de som vill samla på dessa.

Håller med om mycket av det som sagts ovan.
Gillar EE i det här specifika fallet, men hade allra helst sett att allt fanns med redan i bioversionen. Visst förstår man resonemanget bakom bioversion/EE, men ärligt talat, sitter publiken snällt i sina stolar i 3 timmar kan de väl lika gärna sitta en halvtimma eller timma till? Eller?

Mycket av extramaterialet i EE skulle kanske varit till hjälp för de "icke invigda". Jag har en kompis som inte är särskilt bekant med böckerna men som är mycket förtjust i filmerna, hon ser båda versionerna och har själv uttryckt förundran över att EE-materialet inte fått vara med i bioversionen. Hon tycker att en del som verkat underligt och svårbegripligt på bion får sin förklaring i EE, och således borde varit med från början.
EE är alltså inte enbart godis för oss freaks, det kan vara nyttig information för nybörjaren också.

Var och såg Killing-gängets Fyra nyanser av brunt häromdagen. Filmen är över tre timmar lång, men har en paus på ungefär 15 minuter mitt i. Såvitt jag förstått så var det vanligare med mittifilmenpaus förr, om det nu berodde på apparaturen eller något annat. Har vi någon av de vördnadsvärda åldringarna i närheten som har mer erfarenhet?

Hursomhelst, jag tyckte mittifilmenpaus funkade bra i den filmen, men den är å andra sidan ganska löst sammanhållen och pendlar mellan fyra inbördes helt oberoende berättelser. Det är möjligt att det skulle vara svårare i en film med mer linjär berättelse.

Vad skiljer filmbesökaren från teater- eller operabesökaren? I lördags hade Tristan och Isolde premiär på Operan. Föreställningen är cirka 4 timmar och 25 minuter! Hur många pauser vet jag inte, men minst en i alla fall.
Den främsta skillnaden ligger i målgruppen. Film är, med undantag, anpassat till en publik som är unga, rastlösa och lättköpta. Reklam är främsta medel; intäkterna från själva bioföreställningen är bara en bråkdel.
Filmindustrin vill inte göra mastodontfilmer. De tar värdefull visningstid. Men de vill naturligtvis tjäna pengar. Och det gör man på att sälja Special Edition, Directors Cut, Extended Version och så vidare.
(Pengar styr, är någon förvånad?)
Scytax beskriver filmmakarnas verklighet bra, det är så de resonerar. Är målgruppen tillräckligt stor, och tillräckligt köpstark, kommer nya versioner att släppas. Det är inget tillfälligt fenomen. Det är "nya tider".
Att PJ gör så hänger ihop med de möjligheter DVD-mediet ger. Han anser ju själv att de förlängda versionerna bättre motsvarar de filmer han ville göra.

Min sambo som inte läst böckerna tyckte att det var idiotiskt att inte ha med de förlängda versionerna på bio eftersom de gav en bättre grund i storyn. Han tyckte de var bättre.

Helt klart är det så att EE besvarar en del frågor som förblir obesvarade i bioversionen, t.ex. alvernas gåvor till brödraskapet som används till höger och vänster utan att biobesökaren får reda på varifrån de kommer.
Jämförelsen kan göras först när man sett båda versionerna och frågan är väl om en vanlig biobesökare engagerar sig så pass mycket att han/hon ser EE? Innebär min senaste mening att vi är ovanliga?

det fiffiga med LOTR EE är att det blir som två historier. man kan följa saker från den första EE till den andra, och jag antar att det kommer hålla i sig i ROTK också. däremot blir det ju en del konstigheter som följd, till exempel att fangorn helt plötsligt dyker upp på vägen till isengard i ROTKs bioversion. de som inte har sett de två tornen på EE verkar lika förvånade som skådespelarna, "umm, skog?".

jag förstår att man inte vill släppa en megalång film på bio. sedan handlar det ju inte bara om extramaterialet i fråga om nya bitar, men allt det andra som man får i fråga om design och inspelning. nu har jag iofs inte sett hur mycket sådant man får på den vanliga dvdn, men jag antar att det är mindre!

på det hela taget tycker jag att det är trevligt, i alla fall vad gäller sagan om ringen. filmerna är snyggt förpackade och ser mer ut som böcker :o)

Jo, de gör sig onekligen bra i Tolkien-hyllan...

Men vad är egentligen skillnaden mellan megalång film och en på 3.12? Vart går gränsen?
Dessutom vi har ju faktiskt redan blivit bitvis vanda vid allt längre biofilmer. Sedan länge flydda är tiderna när en lång film var 1.58...
Vad är det som hindrar att vi tänjer ytterligare lite på tålamodet i biofåtöljen?
Hade själv mer än gärna sett "megalånga" filmer på bio, släng in en paus i mitten så är alla problem röjda ur vägen!

Hur länge har du varit med egentligen, Vingilot? Det är rätt så länge sedan vi vandes vid långa filmer... Birth of a Nation kom 1915 och är 190 minuter... För att inte tala om alla mastodontfilmer på 50- och 60-talen: Ben Hur, Spartacus, Lawrence of Arabia och Das Boot (okej då, 80-tal, men ändå). Men du kan ha rätt i att kortare filmer varit standard på senare år - eller kanske snarare att riktigt långa filmer varit ännu mer ovanliga, för särskilt vanliga har de aldrig varit.

Jag älskar de förlängda versionerna och önskar att de gått på bio.

Jag tycker att de förlängda versionerna är verkliga mästerverk. Det tycker jag inte att bioversionerna är, de är bra men inte 5+.

För att anknyta till ursprungsfrågan, blir Bioversionen försämrad av att det samtidigt görs en längre version avsedd för DVD. Själv har jag enbart sett bioversionerna och jag var definitivt inte nöjd med resultatet. Jag retade mig dock inte på saker som saknades utan på saker som var ditlagda. Därför tror jag inte att dessa filmer tagit större skada av nedklippningen. Nedklippning av film är väl för övrigt något som förekommit sedan filmernas begynnelse.

Utgivning av längre versioner avsedda för hemmabruk tycker jag är utmärkt. Det kommer att bli intressant att se vilka versioner som kommer att visas i televisionen i framtiden. Förlängda versioner finns det en publik efterfrågan på, detta är en bra drivkraft för filmbranschen att göra mer film. I förlängningen finns förstås risken att det kan utveckla sig till TV-serier. Denna symbios är iofs inte heller ny. Kunden, dvs tittaren, drabbas dock främst ekonomiskt efter vad han är villig att betala. Bortsett från det ekonomiska ser jag annars alla som vinnare.

Apropå filmläng vill jag påminna om tidernas största film "Borta med vinden" på ca 4h. Lämgden på filmen skrämmer inte bort besökare. Filmpauser förekommer i flera länder, oavsett filmens längd. Det används för att öka försäljningen och därmed biografens intäkter.

hmm, skrev ett inlägg här igår som inte verkar ha kommit fram. eller så har jag klantat mig och satt det någon annan stans...

hursomhelst,

sarvi, håller med helt och hållet! tänker även på borta med vinden - en film från 30-talet som klockar in på 238 minuter. självklart har *jag* inget emot att sitta 4+ timmar, men rent vinstmässigt (förresten, hur mycket kostar det hemmavid? över hundralappen, va? det är skandal egentligen... här (uk) betalar en student runt 50kr, och det spelar ingen roll vilken film) är det nog smartare att släppa en kortare version. jag jobbar på en biograf och får ständigt höra hur ont folk fått i baken efter ROTK och hur lång och utdragen den är. kan inte säga att jag sympatiserar - jag vill inte att den ska ta slut!

jag har för övrigt planer på att ockupera en salong någon gång på höstkanten och visa alla tre EE på samma kväll (med välkomstdrink, kisspuser mellan varje film och efterfest såklart). vet dock inte om min uppfattning om 'making cinema magical' är densamma som min chefs...