Tolkiens Arda – Sveriges stora Tolkienforum

Kamelen, om det ser midgårdslikt ut från E6:an, så ser man säkert E6:an från det andra hållet? Selektiv varseblivning verkar vara nödvändigt i södra Sverige... Men en liten fotvandring är nog ingen dum idé.

Valle härad, mellan Skara och Skövde, är nog ett av de vackraste och mest idylliska landskap som finns i Sverige, även i konkurrens med Österlen etc, men betydligt mindre känt. Massor av små sjöar utspridda i lövskog, hagar och små gårdar. Några små bilder:



© Naturproduktion Bengt Hedberg

Pilgrimsleden kanske? Vet inte var den börjar men den sträcker sig upp genom Värmland (där man har fin utsikt över Anduin...) och slutar i Trondheim.
Kommer nog inte göra något speciellt. Hänga här på dagen i alla fall och ta det lugnt på kvällen antar jag. Om vi inte mot förmodan skulle ha pengar kvar så sent i månaden så att vi går ut på någon mysig engelsk pub och tar en ale.

Visst är det mysigt med lövskog. Men en svart skogstjärn omgiven av tung granskog vilande på riktigt grön mossa är något som ger mig en hjärtslitande känsla i bröstet.

Om jag skulle jämföra mina hemtrakters natur med något Midgårda så får det nog bli Mordor.

får att komma tillbaka till ursprungsfrågan, här är ett förslag på lite saker man kan göra. 1) Klä sig Ardaistiskt (Naturligtvis) 2) Göra pizza med ardaistiska motiv (Jag tror Kata nämt något om det förut, själv har jag bara sätt foton, men det verkar trevligt med Fangornpizza och så vidare.)
Så finns det säkerligen annat att göra, vandring låter trevligt, eller cykling kanske?

Om man inte som jag och Beledhel, bor i Mordor så är väl en vandring att rekommendera.

Så sant, Beledhel. Fast vi har i alla fall en ganska fin skog här vid Stora Wäsby att trösta oss med.

Jag har ett liknande projekt på gång! Jag ska gå Bergslagsleden från början till start. Den består av 17 etapper, 28 mil allt som allt.

På gång vill jag bara poängtera. Vi skulle ha gått första etappen på två mil för ett par veckor sedan, men det kom annat ivägen. Så nu vet jag inte riktigt när det ska bli av. Vi måste försöka hitta en dag när både jag och min man är hel lediga en dag, dessutom måste vi ha barnvakt och någon som skjutsar oss till etappens början. Sen är det ju trevligt om det inte spöregnar förstås.

Men det kommer att bli av, det vet jag, även om det kommer att ta några år innan hela leden är genomgången. Förresten så är September den bästa månaden att vandra på.

Sarvi: Inspirerande bilder! Selektiv varseblivning är något man måste öva sig på om man ska vara ute på "Middle-earth-spotting", som Vingilot så träffande kallade det i en annan tråd. Det är alltid master, moderna jordbruk, elledningar eller annat opassande bråte som måste selekteras bort. Eller motorvägar för all del.

Man får anstränga sig lite.

Åter till firandet. En längre vandring med vandringskäpp, huvförsedd mantel och en rygga full med lembas skulle ju för all del vara ett bra sätt att tillbringa dagen... Risken vore väl att man skulle skrämma någon stackas krake i skogen. ...å var ligger närmaste alvbageri?

Jaså? Förklara!

Mycket fina bilder, Sarvi! Jag gillar verkligen Västergötland, det är så underbart bortglömt på något sätt. Det ligger bara där och slumrar medan resten av landet rusar förbi.

Nu känner jag inte till just Valle härad (men efter att ha sett de bilderna skall jag definitivt kolla in det vid tillfälle!), men trakten runt Hornborgasjön är fantastisk. Vid Ekornavallen t ex är det omöjligt att inte känna historiens (och fantasins) vingslag...

Jo, September. Luften är hög, sval och frisk. Inte så mättad och insektssurrig som under sommaren. Naturen är rofylld och jag tycker att det känns som om den gäspar lite, drar en lättnadens suck och bereder sig för att gå till en välförtjänt vila efter månader av bestyr. Och färgerna... Jag är en höstmänniska som blir lika hänförd och lycklig varje år när höstpaletten plockas fram.

Lite som Grey Havens varje år. Både sorgligt och lyckligt på samma gång.

Gillar också hösten Och september är den vackraste månaden näst efter juni. Har inget att tillföra mer än det Rosie har sagt om den klara luften osv.

Håller sbsolut med Rosie och Älva. Hösten är den vackraste tiden på året.

Vilken underbar tråd ni dragit igång här! Jag blir glad i själen bara av att läsa den. Vacker natur och hobbitar och stjärnklara nätter och god mat. Vad mer kan mitt hjärta begära?

Ioreth och jag planerar en picnic i skogen någon lämplig höstdag, med Midgårdsstasserna på och allt, men jag har inte haft en tanke på att det fanns något att fira också. Om det regnar då? Massor med god mat i hemmets lugna vrå, varsin god bok, lite alvpoesi måhända, ackompanjerat av en kopp stärkande te. Så får man inte glömma att dricka herrarna Baggins skål.

Nej..., var det en onsdag sade ni? Så opraktiskt. Nåja.

Så sant som det är sagt! Eller skrivet...?

Nåväl, den 22 september kommer jag nog påpeka för mina vänner att det är Frodos födelsedag och dom kommer bli arga och gå därifrån och inte prata mer med mig på hela dan och så åker jag hem från skolan ensam och tillbringar dagen med att sitta i mitt rum och vara ledsen...vänta nu, nu försvann jag från ämnet... nåväl, jag kanske inte ska berätta det för dem i alla fall...

Sorgligt att höra, Tyarime.

Picnic i Midgårdsstass är en helt lysande idé. Funkar inte för mig dock då jag ingen Midgårdsstass har, men de som äger en sådan borde verkligen dra på sig den den 22:a och låta världen förstå att detta inte är en vanlig dag. (Måste fixa den där manteln...)

Tyarime: Jag förstår ditt problem. Jag tror nog att jag också får hålla tyst i min omgivning, men det kommer inte att hindra mig från att fira! Det krävs bara lite mera fantasi när man inte har någon att fira med. (Det är den andra anledningen till att jag knappast kommer att picnica med Midgårdsstass. Man bör vara minst två för att minimera risken att bli intagen någonstans.

Så mer förslag, folk. Gärna på saker som man kan göra själv utan att väcka allt för mycket uppmärksamhet.