Tolkiens Arda – Sveriges stora Tolkienforum

China Miévilles böcker som utspelar sig i Bas-Lag är rysligt välskrivna: Perdido Street Station, The Scar, Iron Council. (Har hört rykten om att de ska översättas -- stackars översättare. China hittar på så förtvivlat mycket nya ord.)

Vad heter de första delerna i respektive serie?

Här kommer svar på din fråga:
"Mördarens lärling" och "Magins skepp".
Originalens titlar är: "Assassin's Apprentice" och "Ship of Magic".

Inte nog med det -- har dessutom hört att de ska BÖRJA med The Scar.

Några lästips:
Donaldson har producerat flera volymer välskriven och väldigt medvetet berättad fantasy. Han är studoms rent brutal och inte särskilt inställsam mot läsaren. "Varför gör han/hon så!" är en rätt vanlig känsla för mig när jag läser Donaldsson.
Jag rekommenderar särskilt Mordants need: The mirror in her dreams och A man rides through och novellsamligen Reeves just om man har läst den första krönikan om Tomas Convenant. Därefter kan man väl ta sig an den andra. Just nu har det kommit ut en första del på en tredje triologi om Convenant, och den lär vara lika rysmysig som de föregående.

Michael Moorcocks böcker om Elric är häftiga. Mycket egen fantasyvärld och väldigt mycket av Elrics dödshugg till höger och vänster mot fiender och vänner omvartannat. Äventyrsspel översatte några Elric-historier till svenska, de är dock inte bra, engelska är att föredra. En bra samling är nr17 i serien Fantasy masterworks på Gollancz förlag. Moorcock skrev väldigt mycket som jag inte har någon koll på.

Steven Ericson skriver krigsfantasy på det storskaliga planet, med början i Gardens of the moon. Genomtänkt och så pass komplicerat att fyra tjocka böcker inte mycket mer än skrapat på ytan. Ericson är inte mer förtjust än endimensionella hjältar än Donaldson och avverkar dessutom huvudpersoner i ett ganska högt tempo. Är det krig så är det. Ibland är det nästan så att blodet stänker upp på läsaren, men bra är det.

Tyvärr har jag ingen bra kläm på svensk fantasy, mer än Bertil Mårtenssons triologi om maktens vägar. Mårtensson är filosof och han bakar in lite av det i texten, vilket inte gör den sämre. Kul läsning, vet inte om den finns i tryck längre. Mårtessons första bok, Detta är verkligheten, finns att läsa på nätet. http://runeberg.org/verkligh/

Om man vill kan man betrakta Röde Orm av Frans G Bengtsson som fantasy Jag rekommenderar den till alla som gillar en god skröna. Tro bara inte att det är en autentisk beskrivning av vikningar.

Gormenghast av Mervyn Peake är en fantasy långt från Tolkiens värld, men väl så intrikat. Inga orker, men storvuxna kockar, förvirrade betjänter och en ond uppkomling i ett uråldrigt slott. Om man läser den på engelska lär man sig massor av nya ord...

TH Whites böcker om riddarna kring det runda bordet är fantastiska skildringar av kunga Arthur, Lancelot och alla de andra. Jag läste dem i en samlingsvolym från Månpocket, "Svärdet i stenen", men på engelska heter romansviten "The once and future king".

Något kul och lättläst? De trennes bok med fortsättningar av Lloyd Alexander. Förvisso en ungdomsbok, men väl så välberättade och spännande. Det är totalt fem böcker i serien och de följer en lätt dåraktig pojkes mognad till en ung och ansvarstagande man. Baseras löst på ett legendariskt Wales.

Ja, Elric är en klassiker -- skapad som en direkt motsats till Robert E. Howards Conan -- men jag skulle ändå inte rekommendera just Fantasy Masterworks-volymen. Michael Moorcock har nämligen omarbetat Elric-serien och gått tillbaka och ändrat och lagt till och dragit ifrån, skrivit sequels och prequels om vartannat, så att tidiga utgåvor inte liknar senare. Och nr 17 i Fantasy Masterworks-serien är just det -- originaltexten av de två första Elric-böckerna (de första som skrevs, fast de kronologiskt ligger någonstans i mitten och slutet av Elric-serien). Jag föreslår hellre de båda Elric-volymerna som ingår i serien The Tale of the Eternal Champion, även om den senare av dem innehåller ett besynnerligt tryckfel (sidan 375 förekommer på två olika ställen, eller något i den stilen), som aldrig har korrigerats (White Wolf-utgåvan är dock OK).



Mja... Något fantasyinslag kan jag inte se i den, såvida inte du avser referenserna till asarna och dvärgarna som fantasy. Men det är en jäkligt bra historia icke desto mindre.



I de senaste svenska samlingsutgåvorna finns dessutom del 5, Merlyns bok, med. Den första delen är humoristisk och anakronistisk, de senare delarna blir mörkare och mer pessimistiska. Tyvärr arbetade White om första boken vid något tillfälle, vilket inte var helt lyckat, eftersom han då lämnade vissa trådar oknutna. Därför bör man faktiskt läsa den äldsta svenska utgåvan av Svärdet i stenen (alltså första delen, inte samlingsvolymen) också, för att få sig en bra helhetsbild. Och det är första och enda gången ni får höra mig rekommendera en översättning av Åke Ohlmarks.



Jaaaaaa!!! En mycket bra serie -- en av mina tidiga favoriter.

Jag anlägger nog ingen strikt definition på fantasy här, utan tänkte snarare på de vilda festerna, de hårda striderna och de hårda kommentarerna som fälls i farans stund. Det är den magi som man hittar i Röde orm.
/mattias

Tänk så olika man kan tycka! Jag älskar böckarna om Thomas Covenant men jag tyckte inte om böckerna om Mordant av Stephen Donaldson. De var för sega och tråkiga. Tyckte aldrig det hände nåt intressant. Sen var huvudpersonen ganska alldagligt mesig och fick en aldrig engagerad i hennes öde.

Jag går rätt mycket på adrenalin när jag läser Donaldson. Huvudpersonerna gör aldrig som jag tycker att de borde göra och beter sig alldeles fel - de ska ju vara hjältar . (Jag distansierar mig sällan till böcker jag läser).
Världen i Mordant-böckerna är intressant konstruerad och handlingen är egentligen en utveckling och ombearbetning av en tidig långnovell av Donaldson, "Daughter of regals".

Jag kan inte påstå att jag minns särskilt mycket av Donaldsons Mordant-böcker, som jag läste någon gång på 80-talet, tror jag. Men det faktum att jag aldrig känt någon lust att läsa om dem, vilket jag annars brukar göra med de flesta av mina böcker, och vilket jag definitivt gjort med Covenant-böckerna, säger nog en del om vad jag tyckte.

Jag gillar för övrigt Covenant-serien mycket, men samtidigt tycker jag att Donaldson har en benägenhet att krångla till både språk och psykologi lite väl mycket ibland. Man får en känsla av att han verkligen anstränger sig för att framstå som seriös och djup, det kan ibland kännas lite påklistrat och oäkta.

Jag fick Tad Williams bok Erövrarstjärnan, i serien Gröna ängels torn, i sviten Minne, Sorg & Törne, i julklapp.
Men jag har inte läst de tidigare böckerna, kan den läsas fristående?
Om inte, ska jag börja med första delen i MS&T eller GÄT?

De bör definitivt inte läsas fristående, det vore lite som att börja med The Two Towers. Hela sviten hänger ihop. Jag har aldrig läst dem på svenska, gissningsvis är böckerna dubbelt så många i översättning. Men på engelska heter första boken i serien The Dragonbone Chair. (De övriga är Stone of Farewell och To Green Angel Tower del 1 och del 2).

Jag är lite historieintresserad. Därför blev jag lite sugen när jag läste om 163x-böckerna. De verkar lovande med sina "vad om"-tankegångar kring Gustav II Adolfs fortsatta liv. Men enbart reklamtexterna gör ingen bok bra. Så... är det någon som har läst första boken? Jag vill höra lite kritik!

Philip Pullmans böcker, speciellt trilogin om Den Mörka Materian är verkligen värda att läsas! Historien går minst sagt utanför vår världs gränser...
Böckerna heter Guldkompassen, Den skarpa eggen och Bärnstenskikaren.

Ja, jag har läst dem. Storyn kan sammanfattas som "liten amerikansk småstad med stenhårda invånare ramlar genom ett hål i rymdtiden och hamnar i södra Tyskland under 30-åriga kriget och gör sitt bästa för att ge invånarna demokrati (American style), religionsfrihet och äppelpaj". Stjärnbaneret vajar över Lützen. Gustav II Adolf är den tjocke och gemytlige svensken -- den ende av de lokala furstarna som vill ha att göra med de konstiga utlänningarna.

Nå, det där var väl lite raljant. Det är en bra story -- mycket action, tydligen ganska bra research vad beträffar vad som är vetenskapligt möjligt att uträtta med modern know-how och dåtidens utrustning, trevliga karaktärer, och en glad och trevlig svensk i en av hjälterollerna. Vad mer kan man begära?

Vänta dig inget större djup, bara. Det här är böcker om hur amerikaner frälser världen... Men det är bra underhållning, och jag ser fram emot nästa del i pocket. Komplettera gärna med Peter Englunds böcker.