Théoden Ändny skrev:
Jag tycker det är betydligt mer störande när en "hjälte" kan undvika att bli träffad av tre skummisar som står från typ 20 meter och pepprar med hagelbössor och kpistar. samtidigt som han vänder sig om och skjuter ihjäl dom en efter en med en sketen pistol.
Tänker du på Arnoldfilmen Comando? Jag har inte sett den men jag har hört mycket om den.
Uch. Är det fel med mig? Eller är jag ensam om att sympatisera med skurkarna?
Jag tycker nästan alltid synd om alla skurkar. Det kvittar hur bra de är; hjältarna dödar dem alltid. Till och med fumliga kvinnor kan döda skurkor i massor. Det är som om strategi och tanke inte existerar för skurkarna. Varför skulle de annars springa fram mot hjältarna?
Det finns inget skydd för dem. Jag har sett skurkar anfalla hjältarna i flera hjärndöda sätt. Att ta skydd är en sällsynt tanke. Än värre är det med siktet. Stormtroopers har gjort det, liksom nazister, kommunister och arnoldfiender. De har missar en stillastående måltavla som befinner sig en meter ifrån dem. Medan de skjuter tusentals skott, och missar varje gång, träffar hjältarna dem med en endaste halvhjärligt skott.
Hjätarna kan träffas i huvudet och självklart överleva. Ska en hjälte dö blir det till att hosta tbc-hostningar och önska hjältarna lycka till. Men om en skurk träffas i magen kommer döden direkt. Skurkarna dör alltid på sekunden då kulan träffar dem. Även om kulan träffar en knappast livshotande kroppsdel. Vilket känns som en ren kontrast till "ljusets" riddare
Det finns flera exempel på sådana dåliga och klichéfyllda filmer. Med nu orkar jag inte tänka på alla stupida manusförfattare. Ni kan väl själva skriva upp exempel på idiotiska filmer. Då kan man ju få sig flera skratt. (dock så kan ni väl vänta med att raportera alla dumma verklighetsflykter; som att man flyger tillbaka 4 meter av en pistolkula)