Tolkiens Arda – Sveriges stora Tolkienforum

Spelade Zelda efter flera års (säkert tio) mellanrum. Klarade det snabbare och bättre än då jag var yngre. Trodde att vuxna var sämre än barn på tv-spel men tydligen inte.

Zelda 1? Konstigt, för min bror - som inte hade spelat spelet på 5 år - klarade spelet med lätthet - vilket han inte gjorde innan...

Super Mario 64, till exempel. För åtta år sedan var 100 stjärnor den yttersta gränsen som var nåbar för mina spelfingrar; men förra året erövrades samtliga gula figurer efter enbart fyra dagars spelande - även i de närmast omöjliga banorna Tick tock clock och rainbow ride. Är det, för er som inte hängivit er energi till diskussionen, en tillfällighet?

Jag vet inte om man utvecklas även i spelandet. Fast Tick tock clock var jävligt jobbig... Borde skaffa Mario 64 igen.

Uch *ryser*. Tick Tock Clock är den enda banan i det spelet som jag känner respekt för - speciellt den sjunde stjärnan; de 100 mynten. Jag var väl lyckosam som klarade av banan på en dag (men det tog mig huvuddelen av den dagen att besegra den nivån).

Den näst utmanande banan måste vara nivå nummer 15; Rainbow Road. Även där är 100-mynts-gränsen en svår utmaning. Men på tal om den banan, vilken väg använder ni för att ta er upp till skeppet? Använder ni mattan? Anledningen till att frågan ställs, är att jag har lyckats hitta en enklare väg; en väg där skruvhoppet måste utföras till perfektion.

Bowsers banor är roliga, speciellt hans sista bana. Det är förnöjelsamt att från slutet hoppa ned till banans början, i hopp om att få utföra ett andra varv.

Jag använder mattan... Det där med snurrhoppen brukar vara jäkligt svårt. Som t ex: när man tömmer vallgraven finns det två mynt under bron till porten. För att ta dem måste man utföra snurrhoppet och sedan göra ett "vägghopp" för att nå dem. Jag hade hört att det var en av de dolda stjärnorna så jag försökte jättelänge och lyckades. Då visade det sig att man bara fick ett extraliv...

Jag vet... jag känner till den. ...den är faktiskt riktigt jobbig, även för en skruvhoppande rörmokare som jag. Är det möjligtvis de i den platsen sugiga kameravinklarna som försvårar allt?

Men genvägar... det är väldigt underhållande att själv hitta sådana, tack vare olika hopptekniker. Ta till exempel i början av den förut nämnda Rainbow Road, där man från början springer bak och långhoppar till den närbelägna flaggstången (och kommer direkt till Lakitu); eller i Spökbanan, där ett skruvhopp följt av ett vägghopp tar en upp till översta våningen efter att man nyss har äntrat entren; eller i andra banan, där ett nyss nämnt skruvhoppande vägghoppsknep tar en upp till stjärna nummer tre - den som skulle bli tagen av att använda kanonen. Ja, Super Mario 64 är nog det bästa spelet som finns, för att man alltid kan prova på nya saker, och att man aldrig tröttnar.

Det kan jag hålla med dig om. Helt genialt spel!

Snart får ni skapa en ny tråd, denna handlar om Zelda, vilket är mycket bättre än Mario

Ok, då startar jag en ny för att tala om det spel som kör över Zelda vilken dag som helst...