Nummer 1 2002
Hej och välkomna till den nya utformningen av SF-Bokhandelns Tolkienspalt! Under "lågsäsongen" nu mellan filmerna ligger vi som bekant lågt med den ordinarie frågespalten. Istället kommer ni ungefär var tredje vecka att kunna läsa en ny upplaga av denna minitidning med fokus på insändare. Jag, det vill säga Gustav, står fortfarande för regin och jag garanterar att det kommer besvaras en hel del frågor även fortsättningsvis. Ni som skickar in gör det dock numera som "insändare" vilket innebär att inte allt mottaget material kommer publiceras, något som var fallet tidigare. Det som i första hand kommer att finnas med här är nu insändare med ämnen som tål att diskuteras utförligare, kanske men inte nödvändigtvis utformade som frågor. Mer omfattande tankegångar har större möjlighet att komma med. Tanken med detta är att insändarna och deras svar ska vara roliga och attraktiva att läsa för fler än skribenten.
Ett antal mer eller
mindre fasta avdelningar har också tillkommit:
ANGÅENDE TOLKIEN: Där
olika mer eller mindre angelägna ämnen behandlas, ibland tas även bitar av
läsarnas inskickade material upp här.
NYHETER: Trots att Tolkien skrev
Härskarringen för mer än 50 år sedan händer det ständigt nya saker för den
som vill hålla sig uppdaterad med Midgårds begivenheter. Här får du hjälp
att hänga med. Det rapporteras om alltifrån nya böcker och upplagor till
filmnyheter och nysläppt musik.
INSÄNDARE: Er läsares frågor och
funderingar.
RECENSIONEN: En kortfattad reflektion över någon av de
många Tolkienböcker och -artiklar som SF-Bokhandeln säljer.
Det som prioriteras mest är emellertid att spalten även fortsättningsvis har en bred dörr öppen mot läsarna. Skickar du in en utförlig och intressant insändare, vare sig det är en fråga eller inte, så kommer andra få möjlighet att läsa den.
Mycket
nöje!
Gustav
INNEHÅLL
ANGÅENDE TOLKIEN: Tomater i Midgård
NYHETER: Tolkienlajv i sommar, Sagan om de två tornen, Blind Guardian…RECENSIONEN: Unfinished Tales (Sagor från Midgård)
INSÄNDARE: Special: alviska språk, orcher-vättar, filmatisering av Bilbo…
Suilad muin mellyn! (S. Var hälsade kära vänner!)
Det har kommit in en hel del "vanliga" frågor sedan senast, frågor i stil med " när skrev Tolkien Sagan om ringen?", "vad är Grey Havens?" och "fick Sam några barn?". Jag tackar för intresset men måste tyvärr påminna om att detta inte just nu är någon renodlad frågespalt. Dylika funderingar har relativt små chanser att bli publicerade. Frågor som kan fungera som diskussionsunderlag eller generera längre utläggningar är istället vad som prioriteras. Även inlägg i någon av de många debatter som ständigt rasar bland Tolkienister värdesätts, om inte annat så kan man alltid starta en ny diskussion. Alla former av kommentarer kommer också publiceras så långt utrymmet räcker, så skriv på!
Att Sagan om
ringen har skördat stora framgångar på världens biografer har väl
knappast undgått någon, faktum är att filmen fortfarande ofta drar fullt
hus. En rolig sak som många däremot inte lagt märke till är det som
skribenterna på The Encyclopedia of Arda (www.glyphweb.com/arda/)
noterat:
När Frodo och Sam lämnar Fylke, just innan de stöter på Merry
och Pippin, vandrar de genom ett stort majsfält. Det engelska ordet för
majs är "corn", och när Tolkien skriver om detta använder han ordet med
dess brittiska innebörd. Här betyder nämligen "corn" "gröda", som
exempelvis vete. Det "corn" vi ser på vita duken är emellertid alltså
majs, en läckerhet framodlad i Amerika och inte Europa. Den kunde alltså
omöjligen ha existerat i Midgård eftersom kontinenten representerar landet
öster om Atlanten. Ett liknande snedsteg har gjorts vid scenen på
Väderklint när hoberna, Frodo exkluderad, försöker koka tomater. Det fanns
inte heller några tomater i Midgård, av precis samma
anledning.
Stackars Peter Jackson! Det är mycket att tänka
på…
Trailern till Sagan om
de två tornen klar
Nu kommer äntligen den första
trailern till den nya filmen! Den 29 mars är det världspremiär på de
första rörliga bilderna ur Sagan om de två tornen. Tre och en halv minut
lång är trailern, som kommer visas före eftertexterna till Sagan om ringen
på bio.
Tolkienlajv i
sommar
Den 22-28 juli i sommar kommer ett Tolkienlajv
modell större att gå av stapeln i Kilsbergen utanför Örebro.
SF-Bokhandelns egen branschkännare Daniel Krauklis informerar:
-
Det är en levande rollspelsuppsättning som heter I skuggan av
ringen. Arrangörerna är unga och verkar riktigt kompetenta, de har
diskuterat uppsättningen med John Howe när han var i Sverige i
höstas. Skulle du vara intresserad av att delta så kan du besöka den
officiella hemsidan www.skugganavringen.com. Det kostar 750 kr i
anmälningsavgift med ganska höga utrustningskrav. Scenariot är belägringen
av ett litet gondorianskt fort i Ithilien strax innan händelserna i
LOTR.
A Night at the Opera -
Blind Guardian är tillbaka!
Den 4 mars
släpptes det notoriska Tolkienbandet Blind Guardians nya skiva,
A Night at the Opera. Gruppen, som har kallats Tysklands största
metalband, har genom åren utmärkt sig genom att alltid på ett eller annat
sätt hylla Tolkiens verk på sina skivor. Därför är det något överraskande
att den nya skivan helt saknar Tolkienreferenser, sånär som på en liten
bild föreställande Gandalf på fodralets baksida. Trots detta är faktiskt
A Night at the Opera riktigt bra och rekommenderas varmt!
Att
anta att gruppen nu har övergett Tolkienfansen är dock helt fel. I en
intervju i Codex nyligen avslöjade de nämligen hur de för
närvarande håller på att utveckla en musikal baserad på Sagan om
ringen! Det låter onekligen lovande när bandets sångare Hansi
Kürsch beskriver projektet:
- Musiken är inte en sammanfattning av
själva böckerna, den är mer baserad på de olika karaktärerna. Redan nu
under förproduktionen kan man enkelt höra vilken låt som hör till vilken
karaktär. När vi hittat rätt människor att förverkliga det här projektet
med kommer du att bli hänförd över resultatet. Då ÄR DET Sagan om
ringen, ur ett musikaliskt perspektiv. Det kvittar om filmmusiken
passar bättre till filmen eller inte, för vår grej kommer att bli det
ultimata musikstycket till böckerna (Blind Guardian var ett av banden som
slogs om att få göra ledmotivet till filmatiseringen, en uppgift som till
slut som bekant tilldelades Enya). Det är stora ord men jag vet att det är
så. Det kommer att bli vårt mästerverk!
Prisregn över
ringen
Peter Jackson har möjlighet att ta storslam på
Oscarsgalan den 24 mars. Sagan om ringen har fått inte mindre än 13
(!) nomineringar, mest av alla filmer. Bland annat är filmen nominerad i
kategorierna "bästa film" och "bästa regi". Verket har dock redan nu
blivit flerfaldigt belönat, exempelvis på engelska Baftagalan där inte
mindre än fem priser kammades hem, bland annat som "bästa
film".
Rusning till
biograferna?
Ett envist rykte gör gällande att
Sagan om ringen skall fortsätta visas på landets biografer, ända
fram till dess att alla tre filmerna slutar gå, något som i så fall skulle
betyda att det kommer att vara möjligt att se hela trilogin samma dag år
2003!
Vet du några Tolkienrelaterade nyheter som du skulle vilja se här? Har en tidigare outgiven skrift på quenya av "Den stora professorns" hand offentliggjorts? Händer det intressanta saker inför nästa film? Ska du arrangera ett rollspelsäventyr i Midgård? Skriv till tolkien@sfbok.se och tipsa!
RECENSIONEN:
Unfinished Tales (Sagor från Midgård)
Denna den första närblicken på en Tolkienartikel ur bokhandelns sortiment ägnas åt den grovt underskattade publikationen Unfinished Tales. På svenska heter boken Sagor från Midgård, en titel som länge stått som "ur tryck" hos Norstedts. Varför man inte börjat ge ut denna potentiella storsäljare igen lagom till filmerna är för mig en gåta, som det är nu så hänvisas intresserade till antikvariaten där den dock inte lär vara allt för svår att få tag på. På engelska finns den fullt tillgänglig i SF-Bokhandelns hyllor, i såväl pocket som inbundet.
Unfinished Tales var en av de första böckerna Christopher Tolkien gav ut med opublicerat material rörande Arda av sin fars hand, efter hans död. Utgivningsåret var 1981, den svenska versionen, utmärkt översatt av Roland Adlerbeth, kom året därpå. Senare kom hela den långa HOME-serien men inga av dessa tolv böcker kan mäta sig i relevans med sin föregångare.
Då jag själv första gången skulle sätta tänderna i verket oroades jag av namnet: Unfinished Tales! Vem vill läsa sagor som bara slutar tvärt mitt i? Dessbättre lugnades jag redan i förordet där Christopher Tolkien förklarar att "berättelserna här /…/ allesammans [är] 'ofullbordade', men i större eller mindre grad och på olika sätt…". Det visar sig i själva verket att bara några få av dem faktiskt slutar mitt i. Det som är "ofullbordat" i de övriga är istället andra aspekter; de har inte renskrivits ordentligt, de har inte givits auktoritet som "den slutgiltiga versionen" och så vidare. Det finns med andra ord liten anledning att oroas över denna sak.
Bokens innehåll är mycket varierat. Den är indelad i fyra avdelningar där de tre första behandlar Ardas Första, Andra och Tredje ålder. Bland dessa är avdelningen för den Tredje åldern den klart längsta. Del fyra tar upp något som kanske kan rubriceras som "övrigt material"; en text om Druédains vildmän, en om Istari och en om Palantírerna. Materialet rörande Första åldern berättar om Tuor och Gondolin och om Húrins barn. I avsnittet för Andra åldern börjar det bli riktigt intressant, här finner vi ovärderlig kunskap för den som vill lära sig mer om ön Númenor och även annan information i överflöd. I avsnittet för Tredje åldern blir det än bättre, här förtäljs om mycket av det som nämndes eller pågick i utkanten av Härskarringen. En av höjdpunkterna är det stycke där Frodo i jag-form berättar om ett samtal han hade med Gandalf i Minas Tirith, får inte missas! Kapitlet heter "Färden till Erebor". Bara så ni vet.
Unfinished Tales/Sagor från Midgård är på det hela taget en mycket intressant och relevant bok för den som vill få reda på mer om Midgård än vad man får veta i SOR. Informationen svämmar formligen över bokens kanter, och på köpet får man ett stort mått underhållning i form av Tolkiens underbara sagor. Den kan säkerligen uppfattas som seg på sina ställen men då är det bara att hoppa vidare till nästa lilla berättelse. De förlorade sagornas bok i två delar går åt som smör i solsken i svenska bokhandlar, de böckerna kommer enligt min mening inte i närheten av denna. Om man alls är intresserad av att lära sig mer om Tolkiens sagovärld så har den här boken mycket att ge. Ett måste i varje tolkienists hem!
SPECIAL: OM ALVISKA SPRÅK!
Denna gång fokuserar insändarsidan på alviska då det är väldigt många som undrar över detta, här finns svaren! Först ut är Rasmus Tholander med en väldigt vanlig fråga:
Hej!
Jag undrar
var man kan hitta information om det alviska språket och bilder på olika
alviska tecken.
Med vänliga
hälsningar,
Rasmus Tholander
Svar: Det första man
kan göra om man vill veta var man hittar information om alviska kan vara
att läsa fråga 14 i Tolkien FAQ: en. Ni som undrar om alviska och inte har
läst den ännu rekommenderas att ta en titt. Alviska runor, också kända som
tengwar eller cirth, hittar du i appendixet till LOTR, på svenska i
Ringens värld. Bland Internets många Tolkiensidor kan du hitta alviska
tecken på många platser, exempelvis på www.forodrim.org.
Någon som
eftersöker lite mer ingående information om tengwar är Lindsey:
Hallå!
Jag har lite frågor om Tengwar:
Tengwar var väl skriftspråket som
noldor använde, men var det skriftspråket som användes av alverna i
allmänhet? Isåfall, motsvarar tecken nummer 27 i Ringens värld s.
124 ett L i vårt alfabet? Skulle man då med tengwar kunna skriva mitt
namn, Lindsey, lite snyggt?
En annan fråga, fast det är inte någon
fråga: Jag tänkte ifall du kunde hjälpa mig att hitta ett bra namn till en
modig, fager alvyngling. Han råkar vara lång och blond. Jag hade tänkt mig
nåt i kombination med Laurë, men jag vet inte riktigt. Skulle vara
jättekul om du kunde hjälpa mig med det då det är till mitt
specialarbete...
Med vänlig hälsning
/Lelle
Lindsey
Svar: Hej! Tengwar var
det skriftspråk som användes av de allra flesta från nordvästra Midgård
och Aman. Ett fåtal alver och människor samt så gott som alla dvärgar
föredrog istället att använda cirth. Svaret på din första fråga är alltså
ja, nästa alla alver skrev med tengwar. Det stämmer också att nummer 27 i
tengwars alfabet överensstämmer med vårt "l", uttalet ska vara av samma
typ som i engelskans "let". Ditt och vilket annat namn som helst går
alldeles utmärkt att skriva med tengwar. Hör efter hos www.forodrim.org om
du är osäker på hur man gör, eller sök på Internet.
När det gäller den
där alvynglingen… tja, vad sägs om Laurëaxo? Quenya för "Gyllene ben", man
kan ju tänka sig att hans skelett är ganska stryktåligt om han nu är så
modig som du säger…
Nina Janelm har uppmärksammat något mycket intressant om Viggo Mortensens påstådda danska språkövningar i filmen:
Hej!
Jag såg en
kommentar av Ainianna, fråga 1 B den 25/2 2002, där det sägs att Aragorn
talar danska. Jo, visst låter det som det, men enligt www.elvish.org/gwaith/movie_elvish.htm
så säger han faktiskt "be iest lîn", vilket ska betyda "according to your
wish". Är själv ingen expert på sindarin, men detta verkar mer troligt än
att han skulle tala danska?
Nina Janelm
Svar: Jo, det kan jag verkligen hålla med om. Jag har hört flera stycken som nämnt detta om att han skulle tala danska, något vi borde kunna avskriva som ett ogrundat rykte nu. Jag tackar för uppmärksamheten!
Sidan som Nina hänvisar till är Tolkien's Languages in the FotR Movie, en site som är högst intressant för alla som ställt frågor om språken i filmen. På sidan finns exempelvis Galadriels alviska öppningsfraser, det första som hörs i filmen då duken är helt svart:
GALADRIEL: I amar
prestar aen, han mathon ne nen, han mathon ne chae a han noston ne
'wilith.
GALADRIEL: 'The world is changed; I can feel it in the
water, I can feel it in the earth, I can smell it in the air.'
Frasernas sindarinska ord finns också översatta var och en för sig på sidan, mycket snyggt och prydligt.
Tolkien's Languages in the FotR Movie: www.elvish.org/gwaith/movie_elvish.htm
I fråga 9 den 25/2
undrade Nathalie hur man säger "jag heter" på sindarinska.
Jocke har mailat in och hjälpt till, han informerar oss om frasens
quenyalydelse: "ne essa", med viss reservation för att det kan vara
lajvquenya.
- Det finns en bra sida med ordlista och grammatikbok
(lajvquenya) på sidan www.alver.nu, tycker att ni borde kolla in den,
hälsar han.
I mitt svar den 25/2 framförde jag ordet "im" som ett
möjligt svar på Nathalies fråga, något som även enligt Tolkien's
Languages in the FotR Movie ska stämma. Det sindarinska ordet "im" ska
alltså gå bra att använda om man vill säga "jag heter", se www.elvish.org
för ytterligare information. Det kan också vara värt att upprepa adressen
till den, enligt mig, bästa sindarinska ordlistan: www.geocities.com/almacq.geo/sindar/index.html.
Jag
tar också tillfället i akt att påminna om den antagligen bästa
Tolkienspråksidan på Internet, Ardalambion: move.to/ardalambion.
Informationen som återfinns här är dessutom fast förankrad i Tolkiens egna
skrifter, inga egna påbyggnader. En annan minst sagt relevant sida torde
vara The Elvish Linguistic Fellowship: http://move.to/ardalambion
En
inte alltför vågad gissning bör vara att även Alexandra Angerd blir glad
över denna information, hon skriver:
Hej Gustav!
Jag upptäckte SOR och Tolkien för cirka 3 månader sedan och har nu
läst Härskarringen och Bilbo och har börjat på
Silmarillion. Jag skulle gärna vilja lära mig gråalviska (sindar,
eller vad det heter). Jag undrar hur man börjar, om det finns några böcker
om språket, ordböcker med mera. Jag kan knappt något än, bara mellon,
såklart...
Hoppas att du kan hjälpa mig, tack på förhand!
/Ett stort Tolkienfan
Alexandra Angerd
Svar: Hejsan! Jag tycker att du ska ta en titt på fråga 14 i Tolkien FAQ: en här intill. Se dessutom länktipsen ovan.
ÖVRIGA
INSÄNDARE:
Hej Gustav! Tack för en underbar frågespalt. Jag har en fråga angående halvalver som jag har funderat ett tag över. Vad är det egentligen som skiljer halvalver från "helalver"? Om jag har förstått saken rätt så är ju Elrond en halvalv. Men han verkar ju vara precis som alla andra alver. Eller är det så att om en människa och en alv får barn tillsammans så blir barnet antingen en alv eller en männsika. Och ingen blandning av de båda raserna.
Andreas
Svar: Hej Andreas! Kul att du gillar spalten! Det som skiljer halvalverna från alverna är helt enkelt att de förstnämnda har en alv och en människa till föräldrar. De allra renaste halvalverna får vid någon tidpunkt i livet välja vilket släkte de vill tillhöra: alvernas eller människornas. Detta var något som gällde för Elrond och Elros och även för Elronds barn, som alla valde människornas väg. Anledningen till att Elrons verkar så "alvisk" är alltså helt enkelt att han valt att bli alv. Det skall dock sägas att han fortfarande på många sätt räknas som halvalv, det som gör honom till alv är framför allt att han inte dör.
Hej Gustav
Jag tänkte dra mitt strå till stacken och jag hjälpa till med en av
dina tidigare diskussioner på sidan, nämligen frågan om vad en vätte är
och vad är orc(h) är. Jag läser nämligen om Bilbo (närmare bestämt
The Hobbit Illustrated), och på sidan 128 och 130 förklarar Gandalf
för dvärgarna och Bilbo just varför dem inte kan gå runt "Mirkwood" (vet
inte vad Ohlmarks kallar det) och slippa den hemska vägen.
Han säger
så här:
"Before you could get round Mirkwood in the North you would be right among the slopes of the Grey Mountains, and they are simply stiff with goblins, hobgoblins and orcs of the worst description".
Nånting som Åke
Ohlmarks kanske missade.
Hur som helst så kan inte Goblin och Orc vara
samma sak, enligt Gandalfs ordval, även om de är i samma
liga.
Min teori är att vättar och troll har en egen evolutionshistoria, de är ett eget troll-släkte, medan orcher är lite speciella i och med att de är förvridna gestalter av alver, som, fast de liknar troll, har en mer alvlik (öron, lemmar, näsa?) framtoning. De kom ju som bekant fram under den tiden då välden var ung från de alver som kallades av Valar. Dessa misslyckades ju med att beskydda vissa av de nyväckta alverna från Melkor, den tidens mörka furste, om jag minns saken rätt.
Niklas Peterson
Svar: Hejsan! Tack för att du delar med dig av dina tankar, det var intressant läsning. Jag tror dock inte att ditt citat räcker för att lösa frågan. Det gör däremot det som Tolkien själv skriver i den engelska upplagans förord/not angående språket (The Hobbit, s. ix):
"Orc is not an English word. It occurs in one or two places but is usually translated goblin (or hobgoblin for the larger kinds). Orc is the hobbits' form of the name given in that time to these creatures, and is not connected at all with our orc, ork, applied to sea-animals of dolphin-kind."
Detta torde förklara
det mesta. Tolkien gör i vilket fall klart att orch och vätte definitivt
ÄR samma sak, jag antar att han gjorde en miss av "tårta på tårta"-typ då
han skrev det du citerade. "Hobgoblin" är antagligen samma sak som
uruk-hai. Sedan kan vi fråga oss vad som menas med att orch skulle vara
hobernas form av namnet på dessa varelser. Antingen är det så att detta är
namnet på hobernas dialekt av väströnan, översatt till engelska. I så fall
kommer det från fornengelskans "orc", "demon". Vad jag dock håller som mer
troligt är att "orch" är ett ord taget från hobernas "riktiga" språk, den
oöversatta väströnan. Etymologin till ordet skulle i så fall vara att det
(beakta originalets "Orc") ursprungligen kommer från sindarinskans "orch"
(singular), "yrch" (plural). Alviska språk har ju influerat allmänna
västlandsspråket en hel del.
Det kanske skall poängteras att det är
Britt G. Hallqvist som översatt Bilbo och inte Åke Ohlmarks,
"Mörkmården" är ordet hon använder istället för Mirkwood. "Orch" är det
korrekta svenska ordet för släktet, "Orc" säger man i
originalet.
Mina rapporter om
en gryende filmatisering av Bilbo har intresserat många. Så här
skriver exempelvis signaturen Rand ál Thor:
Vart har du
fått uppgifterna om en filminspelning av Bilbo ifrån?
Om det är
som du tydligen sagt i frågespalten att vissa scener redan är under
inspelning och att premiärdatum satts till "julen 2004", vilket filmbolag
och vilken regissör är det då som är inblandade? Kan man läsa mer om detta
intressanta ämne någonstans på Nätet? Vi är många på Mar Vanwa Tyaliéva
(http://www.kortirion.net/) som
funderar på detta just nu... Om du vill får du gärna skriva ett inlägg på
Kortirions forum i ämnet.
Rand ál Thor
Haldir har
liknande funderingar:
Tänkte fråga en sak om filmatiseringen av
Bilbo. Vilka provfilmar? Har något filmbolag visat intresse? Du
säger att det finns ett preliminärt datum, vem är regissör? Uppgifterna
känns aningen klena...
Haldir
Svar: Mina uppgifter var baserade på en officiell nyhetsnotis jag läste på http://www.theonering.net/ för ett bra tag sedan. Där stod att läsa att en filmatisering av Bilbo spikats och att premiären uppskattades till julen 2004. Grottscenen med Gollum hade redan börjat filmas (man får förmoda utan skådespelare då). På samma hemsidas officiella FAQ står det dock fortfarande följande, som svar på frågan "will The Hobbit also be adapted into a film?":
"There are no confirmed plans as of yet for a future film version of The Hobbit. However, it seems likely that if The Lord of the Rings film trilogy is as successful as it very well could be, a Hobbit movie will be produced in order to further capitalize on the success of the franchise."
Samtidigt har de bilder på samma site från en kommande trailer till en Bilbo-film, men då handlar det om en fanproduktion (vad nu det innebär i det här sammanhanget)! Se denna länk: http://www.theonering.net
Man vet inte riktigt
vad man ska tro, och ännu rörigare blir det om vi besöker följande sida:
http://www.xenite.org
Här vet man att berätta att Tolkien sålde rättigheterna att filmatisera
Bilbo till United Artists 1966, vilka någon gång senare låtit dessa
övergå till Saul Zaentz. Denne startade 1977 Tolkien Enterprises för att
kunna administrera rättigheterna till både Bilbo och Sagan om
ringen. Alla dramatiseringar som gjorts sedan dess har varit
licenserade till Tolkien Enterprises.
MGM/United Artists verkar
fortfarande äga distributionsrättigheterna för Bilbo. Det har sagts
att ett manus för en film har cirkulerat inom företaget, men man har
skyllt den bristande handlingskraften på att man inte äger
produktionsrättigheterna.
1998 rapporterades
det att The Saul Zaentz Production Company arbetade på ett
"Bilbo"-projekt. Detta projekt har dock varit skrinlagt sedan dess.
New Line Cinema KAN ha "first right of refusal" för att producera en
Bilbo-film efter det att Peter Jacksons Sagan om ringen
färdigställts.
Jojo, så kan det gå till i kommersialismens värld. Vi
skulle nog kunna vara ganska så säkra på att Tolkien skulle vrida sig i
sin grav om han fick höra om all denna röra.
Det verkar inte som att det går att komma så mycket längre i denna fråga som det nu är. Ett rimligt antagande är att www.theonering.nets nyhetsblänkare refererade till den så kallade "fanproduktionen". Vad detta är och om den kan tänkas komma upp på biograferna kan jag i nuläget inte svara på. Rimligen så borde det, i alla fall någon gång, bli en ordentlig Bilbo-film av dessa förutsättningar. Frågan är bara när. Om NÅGON därute vet NÅGOT mer om detta, maila in!
Jag kan avsluta detta lilla efterforskningsarbete med att tipsa om den här sidan, vars tillverkare uppenbarligen ser optimistiskt på saken: http://derhobbit-film.de/indexengl.shtml
Vi avslutar
numrets insändare med en klargöring signerad Daniel Möller, som förklarar
varifrån Tolkien fått namnet "Middle-earth". Daniel kompletterar härmed
det svar jag gav på fråga 2 den 21/12 2001, jag tackar!
Hej Gustav!
Läste ditt svar om var Tolkien hämtade ordet "Middle-earth" (alltså Midgård). Så här skriver Tolkien själv i sin "Guide to the names of The Lord of the Rings" (som jag verkligen kan rekommendera):
"Middle-earth is a modern alteration of medieval middel-erde from Old English middan-geard. The Dutch and Swedish versions correctly use the old mythological name assimilated to the modern languages: Dutch Midden-aarde, Swedish Midgård."
Jag tror man kan förklara denna "stöld" med att Tolkiens syfte vara att "fylla i" den försvunna urgamla engelska mytologin, som en gång måste ha existerat. Tolkien beklagade djupt att denna mytologi gått förlorad (medan, exempelvis, den nordiska levt kvar). En gammal fornengelsk mytologi bör ha haft starka släktband med andra forngermanska mytologier, och begrepp som "Midgård" bör helt enkelt ha varit gemensamma, och inte exklusivt nordiska, som vi lätt får för oss.
Med vänliga hälsningar
Daniel Möller
Välj att prenumerera på spalten så riskerar du inte att missa något. Skicka bara ett mail med ordet "prenumeration" i textfältet till tolkien@sfbok.se så informeras du varje gång det hänt något. Att prenumerera på denna spalt är givetvis helt gratis. Prenumerationen kan lika lätt avbrytas genom att skicka ett meddelande med texten "avbryt prenumeration". Självklart kommer du som prenumererar inte behöva drabbas av diverse obskyra nyhetsbrev eller direktreklam till din mailbox på grund av detta.
Var med och skapa nästa nummer! I Tolkiens Arda -- Magasinet finns det större utrymme för att få sina åsikter publicerade och sina frågor besvarade än någon annanstans, så passa på och skriv till tolkien@sfbok.se. Du meddelas alltid via mail om du kom med eller inte.
Tiden fram tills
nästa spalt publiceras om tre veckor kan ägnas att studera tidigare
Tolkienskriverier på SF-Bokhandelns sidor. I väntan på Sagan om de två
tornen och alla de frågor som kommer publiceras då filmen börjar närma
sig, finns det nämligen gott om gamla Frågor och svar att läsa igenom på
Tolkiensidan: www.sfbok.se/filer/tolkfra3.htm.
Fortsätt att skriva in!
På
återseende,
Gustav Dahlander
tolkien@sfbok.se