Tolkiens Arda – Sveriges stora Tolkienforum

Det verkar inte finnas någon över huvud taget som gillar Kofferdi-Secker. Om vi för tillfället accepterar faktum att Baggins blir Secker, vilka alternativa översättningar av Sackville finns det? I den här tråden har hittills de här nämnts:

Pååseby-Secker
Koffersta-Secker
Casse(n)dorf-Secker
Cassetun-Secker
Kassenheim-Secker

Vilket är bäst? Finns det fler förslag?

Av just de där håller jag nog på Cassendorf-Secker, måhända stavat Cassendorff-Säcker. Å andra sidan, om det nu ska föreställa tyskklingande adel, betyder Kasse på tyska inte kasse utan kassa. Och Taschendorff blir ju inte så genomskinligt på svenska. Hm. Kofferheim, kanske?

Man kan ju också tänka sig något franskklingande i första ledet, t ex Casseville-Säcker. Fast då kanske första ledet också borde vara franskt?

En äktsvensk variant, koncis men kanske för långsökt(?) kunde ju vara Posse-Secker (även om Secker-Posse hade låtit bättre ...).

Som namn betraktat skulle jag nog ändå föredra Säcksdorff-Packer. Dock har jag ingen idé för ögonblicket om vad man i så fall skulle ersätta Säcks ände med. Eller hur Gollum skulle väsa fram det ...

Jag tycker fortfarande att dorf(f)-alternativet blir lite för mycket. Ett namn som Cassendorff sticker ut betydligt mer på svenska än vad Sackville gör på engelska.


Vad, om ens något, det betyder på tyska är väl mindre viktigt. Det är ju inte tyska, bara ett adelsklingande namn som Sackville-Bagginsarna hittat på för att låta mer förnäma. Och sack på franska finns ju inte heller (inte med den stavningen i alla fall).


Jag som trodde att jag hade fått dig på bättre tankar när det gäller Packer...

I såna fall Pååseby-Secker. Det låter mer hobbitskt.

Andra gamla ord för säck är ju taska, men det har ju missbrukats i språket, likaså pung. Så det kanske inte är att föredra ett Pungesta-Secker?

Kom att tänka på en annan sak...

Väsking borde egentligen vara en bättre översättning av Baggins vilket skulle medföra att Secker passar bättre till Sack, eller? Då skulle vi få kombinationen Seckersta-Väsking.

Instämmer med föregående talare. Om jag hade tid skulle jag sätta mig ner och göra en stilanalys av ÅO:s text och jämföra den med Tolkiens, men mitt intryck på förhand (aldrig en bra utgångspunkt, men likväl...) är att ÅO försökt skruva upp stilnivån ett par steg till ett högtidligare och mer "lärt" språk. Mina favoritkäpphästar som jag nog citerat tidigare -- och som jag citerar igen eftersom de är så lätta att komma ihåg -- är när han översätter "inn" med "corps-de-logi" (gallofoben Tolkien skulle vända sig i sin grav om han visste) och "lost" med "biltog". Båda två mycket enkla, tämligen vardagliga ord som lyfts upp till nästintill oigenkännlighet. Därtill är hans stil betydligt mer storvulen och omständlig än Tolkien, och återigen citerar jag ett av mina favoritexempel, "shouted Aragorn" har blivit "dundrade Aragorns befallande stämma". Naturligtvis är Aragorn befallande i sammanhanget (han ger order om att dörrarna till Mazarbulkammaren ska stängas och barrikaderas), men behöver man verkligen skriva läsaren på näsan?

Jag undrar verkligen hur han skulle ha hanterat en översättning av Hemingways avskalade språk!

ÅO:s ordval ligger ofta betydligt längre ner i den semantiska tratten än Tolkiens gör. Här har jag inga exempel i färskt minne, så därför hittar jag på några för att visa vad jag menar: "red" kan bli "blodrött", "great" kan bli "kolossal" eller "enorm", "blue" kan bli "himmelsblå", etc.

Hans bruk av pluralböjda verb är mycket förbryllande för mig. Jag kan acceptera att man utnyttjar dem i dikterna när meter och rim så kräver, men i löpande text? Pluralböjningarna var på väg ut redan i början av 1900-talet (t. o. m. innan ÅO föddes avskaffade Selma Lagerlöf pluralböjningarna i dialogen i Nils Holgersson), och 1951 togs de bort genom ett officiellt beslut. Visserligen var ÅO en mycket lärd man som kände till sådant, men att använda pluralböjda verb 1959 slår mig som ett medvetet arkaiserande drag.

Och pronomina då? Han verkar aldrig kunna bestämma sig för om han vill ha "sig" eller "sej". Låt gå för "sej" i dialogen, bara man är konsekvent, men förekommer det inte även i den löpande texten?

Talspråkligheter som "sej" rimmar illa med den arkaiserande pluralböjningen -- ÅO försöker skruva upp stilnivån (vad nu det ska vara bra för) -- men lyckas inte riktigt.

Min åsikt är därför att om man skulle revidera ÅO:s text skulle det inte bli något kvar av den (några namn här och där, några diktrader, någon enstaka mening, något enstaka ordval), varför det är lika bra att göra en ny översättning. Och det är inte en helt ogrundad åsikt, eftersom jag själv gjort just en sådan revidering.

EDIT: Det är synd att ÅO aldrig översatte H. P. Lovecraft. Han hade nog kunnat göra honom rättvisa.

Det låter iaf rätt kul ...

Sackville är ett autentiskt namn på en engelsk släkt som i historiens gryning invandrade från nuvarande Frankrike till England. Att de har anpassat stavningen till engelskt språkbruk tar inte bort den autentiska betydelsen av det franska ordet sac, som dessutom passande nog inte bara betyder säck (samt kasse och påse) utan även väska (plus ryggsäck, m m) på franska, vilken skapar ännu starkare samband mellan sac i Sackville och bag i Baggins.

Naturligtvis kan man sänka ambitionsnivån och använda ett påhittat låtsasnamn med en helt annan betydelse på tyska än den vi associerar till på svenska (om nu inte folk associerar till Konsumkassan i stället för Konsumkassen även på svenska ...), men ska vi få detta till ett outtömligt evighetsprojekt bör vi väl sträva efter den fullkomliga perfektionen ...?

Franska sac motsvararar svenska säck. Ville är stad.

Sackville hade i mina ögon inte behövt översättas eller blivit Säckville. Franska adelsnamn och tyska adelsnamn anser jag kan likställas i svenskt bruk.

Om man nu skall översätta till svenska skall man väl därtill nog undvika en lätt igenkännlig svensk form. Sac på franska motsvaras av engelska bag eller sac/sack (franskimporterat). Det har ingenting med några koffertar att göra. Sac kan även användas om en allmän hålighet, samt som benämning för plundring men jag bortser från det i resonemanget.

Det finns följande synomymer: sachet, enveloppe, poche, serviette, cartable, porte-documents, attaché-case, havresac, musette, besace, bissac, escarcelle, cabas, sacoche, gibecière, carnassière, carnier.

I mina ögon så passar inga av dessa in och Sackville har offrats för att byta Bagger. De enda alternativen jag kan se är poche och serviett som finns på svenska som påse och servett. Observera att det som Tolkien valt är sac med normal engels stavning, det är inte någon elegant tillkrånglad form.

Mina urusla förslag skulle följaktligen vara Påsville eller Servettville.

Ja, det har du så klart rätt i! Tänkte inte på det...

Jag kan gå med på att det kan vara ett extra plus att använda ett autentiskt adelsnamn, åtminstone om det också är välbekant. Men jag hävdar fortfarande att det är fullständigt likgiltigt vad namnet betyder på originalspråk, det är bara associationen på svenska som betyder något.

Apropå ingenting särskilt, förresten...
http://perso.wanadoo.fr/gobbo/memoiresrvk.html

Men bortsett från den länken verkar Kassenheim inte finnas (på nätet i alla fall). Riktigt vanligt är däremot namnet Kassenberg, och Kassenhoff verkar vara en släkt tomatodlare...

Ohlmarks misstag är underhållande, men en bra analys av Ohlmatks stil skulle vara riktigt intressant.

Jo, absolut. Tyvärr var det så länge sedan jag läste svenska att jag glömt bort det mesta av hur man gör en stilanalys. Och så tidsbristen, som sagt.

P. S. Men något jag lade märke till när jag som hastigast bläddrade igenom ÅO-texten igår var att han blandar "sen" och "sedan" om vartannat i texten, vilket skär sig en smula mot all högtidlighet och arkaisering.

Ursäkta att jag gräver upp det här igen, men jag hittade en kul detalj till.


Samtidigt som ÅO hade med en erratalista i sitt Tolkienlexikon, så tog han inte upp alla fel han kände till, vilket även sagda Tolkienlexikon visar. Jag har redan tagit upp exemplet Slamma flod/Bukte å/Ente älv, där han kort och gott sätter likhetstecken emellan, men inte har med det i erratalistan. Och när man tittar på artikeln för namnet Äppelbagge (Appledore) står det något i stil med (citat ur minnet) även nedsättande Äppelmask. Det där med "nedsättande" har han hittat på helt och hållet själv. Tolkien har på båda ställena "Appledore".

Ja, är det inte komiskt?

Särskilt som "Appledore" inte har med varken maskar eller baggar att göra, utan betyder "Äppelträd", kort och gott.