Tolkiens Arda – Sveriges stora Tolkienforum

Men vad ska man då använda? Hästar har ju hårrem? Är "man" kanske också för specifikt då?

Tja, man kan ju använda "hårrem" med de brister det har. Man accepterar helt enkelt att en översättning aldrig blir perfekt. Större än så var inte mina invändningar mot "hårrem". "Torrbent" är värre men bör inte vara något större problem att undvika.


Det handlar i första hand inte om hur specifikt ett ord är utan om skillnad i stilvärde mellan det engelska ordet och det svenska ordet. "Man" är naturligtvis klockrent.

Det enda argumentet mot att använda "torrbent", som du framfört och som jag köper, är att det kan vara svårt att förstå.

Men jag kan inte se några som helst brister med att använda "hårrem". Dem får du gärna förklara...

Svårt att förstå! Ingen här har ju lyckats förklara ordet ordentligt. Jag är fortfarande inte klar över exakt vad som menas med "torrbent".

"Torrbent" verkar mest förekomma i beskrivningar som den här:

Jaså? Lalaith skrev "Torrbent innebär att hästen inte har svullnader och gallor på benen. Man kan känna ben och senor tydligt, vilket är bra. Alltså inga ansamlingar av vätska, benen är därmed torra." och jag skrev "betyder 'utan knölar på benen' ". Om du ändå inte förstår så...

Och hur var det nu med hårremmen?

Ja, om det är en korrekt förklaring, så anser jag som jag sagt tidigare att det är en direkt felöversättning av Andersson. Men kom med belägg eller dokumenterade förklaringar! Annars verkar det ju som jag är den ende som förstått ordet.


Det är ett underbart ord. Men jag tror faktiskt "coat" är mer lättbegripligt även för en svensk. SAOB anger också att bruket är fackspråkligt. Det är helt enkelt mer Ohlmarks än Tolkien.

Enligt personen i referensgruppen är alltså "clean-limbed", när det gäller hästar (oavsett vad den mer generella betydelsen nu är), precis samma sak som "torrbent" (vilket jag redan tidigare sagt). Och i sådana fall är det ju ingen felöversättning. Jag ska forska vidare i huruvida det stämmer.



Nej, det håller jag inte med om. Och till skillnad från "torrbent" är det inga som helst problem att slå upp "hårrem" i vilket lexikon som helst. När språket erbjuder en lämplig term, varför ska man inte använda den? Det vore ju, anser jag, helt befängt att försöka hitta på en annan term, bara för att någon läsare är för lat för att slå upp ett ord som han/hon inte förstår. Vad tycker du man ska använda i stället? "Päls"?!

Glad påsk förresten...

Fast jag tror Tolkien inte tänkte på det som en hästterm. För honom borde det inte ha varit mer hästterm här än det är en entterm när han sedan använder det om enterna. Men forska vidare. Det är intressant.



Att det går att slå upp har jag redan sagt. Men det är ändå en skillnad mot ord som inte behöver slås upp, som "coat".

Nej, "päls" är väl direkt fel. "Hårbeklädnad" skulle kanske gå, men det är nog inte bara begripligare än "hårrem" utan även sämre. Man kan ju försöka undvika det helt och bara tala om färgen på hästarna. Men jag har accepterat "hårrem" med dess brister.

Glad Påsk!

Nu ska vi se om jag kan smyga in en liten fundering mellan alla torra ben, hårremmar och dvimmer...

Jag undrar om det verkligen är så bra att Pippin kallas 'Pip' på svenska (se t.ex De två tornen, kapitlet Trädskägge, sidan 74, ca. 3/4 ned på sidan). Det blir lite av samma problem som vi hade med Bombadil/Bombadill. För den som inte har sett filmerna eller har bra kunskap i engelska, och automatiskt uttalar namn på engelska blir det faktiskt Pip som musen säger. Det skulle vara så lätt att skriva Pipp och undvika alla missförstånd. Eller överreagerar jag nu, iochmed att man redan lärt sig säga Pippin, och därför inte skulle Pi-ip?

Fast om man tänker på svenska namn, så byter vi ofta uttal när ett namn blir ett smeknamn - men åt andra hållet. Ex. Klas - Klasse, Lars - Lasse, Daniel - Danne, osv. Observera även dubbelkonsonanten. Så helt konstigt skulle det inte vara om man trodde att det skulle uttalas Pip.

Nja, jag tror då inte att nästan någon skulle uttala det med långt i. Men du har rätt i att det ändå kan skapa förvirring, och några skulle säkert uttala "fel". Men att följa den "modell" som du demonstrerat till fullo, och på så sätt ändra till Pippe är nog inte heller så lyckat. Ett Pipp med 2 p:n skulle nog vara det bästa för mig. Det ser i och för sig fulare ut, men man skulle nog vänja sig...

Jag undrar om personen inte blandar ihop det allmänna uttrycket clean-limbed med den mer fackbetonade termen clean-legged?

Dessutom har vi ju styckets poetiska kvaliteter, som Ohlmarxisten så förtjänstfullt påpekade. Att hästarna och deras ryttare beskrivs på precis samma sätt är så uppenbart medvetet gjort att det inte kan vara en slump. Det kliniska ordet "torrbenta" passar inte in alls i stilnivån.





Jag håller med vanja om att Pipp hade varit bättre än Pip.

Nej, det var absolut inte så jag menade! Jag jämförde bara svenska smeknamn och hur vokalljudet förändrades iochmed att man lade till en extra konsonant. Att vi slänger på ett E för det mesta var bara ett sammanträffande. Mitt förslag är och förblir Pipp!

Nej, jag föredrar också Pipp i så fall.

Förstod egentligen det så mitt utlägg om Pippe osv var väl onödigt...

Är det egentligen någon som motsätter sig Pipp?

Kamelens teori låter rimlig. Vad säger personen i referensgruppen, Danne?