Tolkiens Arda – Sveriges stora Tolkienforum

Besilver låter lite försvenskat, men jag är dåligt bevandrad i den arkaiska engelskan måste jag tillstå.

Jag har för mig att Shakespeare använder sig av begold... Vi kan alltid rådfråga vår besserwissriga noldorkonung, som ju kan alla Shakespeares pjäser utantill.

Jag tycker att det skulle låta bättre med omvänd ordföljd:
He comes to my house in the hour of wolves


Är du säker på att "aglow" går att använda som verb så här? Normalt används det som adjektiv, typ "the stars are all aglow". Men du kan mycket väl ha rätt, jag är inte så bevandrad i ämnet. Det låter bara lite konstigt i mina öron. Ett alternativt ord som kunde funka är t ex "adorn", alltså ungefär "besmycka".


Jag tycker att versmåttet efterföljs bättre om "his" får vara kvar. I och för sig blir raden oavsett vilket aningen otymplig på något sätt, det är kanske lite för många ord helt enkelt. Lite omkastad ordföljd kanske? T ex:
Holding me tight, his dead arms cold as ice,


"Tremble with fright" är vanligare. Jag tror i och för sig inte att det är fel att skriva så här heller.


Den här raden har en stavelse för mycket, den följer inte versmåttet. Men jag har på rak arm inget lösningsförslag; inte annat än om du är villig att göra plural av "fear" och därmed slippa den arkaiska verbböjning som ger den extra stavelsen. T ex:
Thy fears whet my hunger, dear boy
("Hunger" passar av någon anledning bättre in i stämningen än "hungry", tycker jag.)


Upprepningen av "then" tycker jag inte är helt lyckad.


Jag ser inget fel i metern där?


Concealed by.


Det förstnämnda.


Bra dikt! Mer vampyrdikter åt folket...
Men som vanligt tycker jag förstås det är lite synd att inte skriva på svenska.

Det heter concealed by.
Och både ardour for death och ardour of death är legitima (tror jag) men det tidigare betyder passion för döden medan det andra innebär att passionen är kommen av döden eller att det är en dödspassion. Hursomhelst så är det väl for du ska ha i dikten.

Angående aglow etc: aglow fungerar inte utan ett be före. Aglow är ett adjektiv och aglow i din dikt är ju ett verb där, men behöver ett be före aglow för att det skall vara korrekt. Alternativt kan du skippa både be a- och bara ha glow.
Angående beglow, begold och besilver så har jag aldrig någonsin stött på något dylikt, utom möjligen i Finnegan's Wake men det räknas inte.

Tackar, snälla Kamelen! Du är den bästaste!

Jag trodde inte att e:et i -eth uttalades, därav den extra stavelsen.


Det har du förstås rätt i. Jag lade aldrig märke till det. Hmm... skulle det funka med:
"from which I remember no more"? Kanske inte.


Då skulle jag nog få underkänt i engelska...

Låter det förresten bättre med "I will be gone ere the dawn" eller "I shall be gone..."?

EDIT: Och tack du också, Fëanor. Visst var min inbjudan fin?

Om jag byter ut aglow mot alight (som visserligen också är ett adjektiv, men mig veterligen funkar även som verb), då?

He whispers to me as he kisses my neck, kanske? Eller blir det för taltekniskt komplicerat?


Jaha, på så vis...


"I shall" är mer högstämt och gammaldags.


"Let moonlight alight" blir väl kanske inte helt perfekt...

Vi får väl ha i åtanke att det inte är en människa det rör sig om... Men vad sägs om "He whispers to me before kissing my neck"?


Äsch... Tillbaka till rit(skriv)bordet.

Vad sägs om "let moonlight illuminate our meeting tonight"?

Blir det inte en stavelse för mycket då?

Kanske är lika bra att göra om hela meningen till något annat. Den hade ju trots allt för många stavelser redan från början.

Det tycker jag inte. Jag tog ju bort "this".

Och förövrigt så spelar mängden stavelser ingen roll om raderna inte har samma rytm.

Jag som gillade mitt förra förslag "adorn".
Men Fëanors variant var inte dum, även om jag instämmer i att den var för lång. Men det finns en gammal variant av "illuminate" som heter "illumine".

What in me is dark illumine, what is low raise and support;
- Milton, Paradise Lost

Eller om du absolut vill ha bort den obetonade första stavelsen i "Let", vilket jag inte tycker är nödvändigt:
Moonlight doth brighten our meeting tonight

Eller om jag tillåter mig att spåna mer fritt:
The silvery moon doth illumine our tryst


Det är lite för kul, så'nt här. Jag har egentligen inte tid...

You lost me there. En viss rytm har väl min dikt iallafall..?

Tryst? Nytt ord för mig.

Hm. Om jag tar adorn kan jag kanske behålla this our (även om det blir en stavelse för mycket), men å andra sidan vore det ju som sagt bra att få bort let. Och å tredje sidan låter illumine riktigt bra.

För många bra förslag... hårddiskkrasch... *bzzzz*

Ja, jag kanske var lite oklar. Jag tycker att din dikt har en bra rytm (och jag gillar den), och så länge rytmen fungerar och dikten flyter på bra så är det onödigt att bekymra sig om stavelser.

Det är rytm som är den främsta skillnaden mellan poesi och prosa. Det är därför jag ogillar moderna poeter. Det tror att det räcker att skriva ned några rader (tankar), och ställa upp raderna lite konstfullt sådär och så vips: så är man en poet. De är ett hån mot alla som har lidit för konsten.

Man tackar. Men det är ju stavelserna som gör rytmen, och om de (mer eller mindre) inte stämmer så påverkar det ju rytmen negativt, så jag förstår inte varför antalet stavelser skulle vara ointressant i sammanhanget.

Antalet stavelser är endast irrelevant i förhållande till rytmen. Rytmen kan fungera utmärkt även om rad 1 har 10 stavelser och rad 2 har 8 etc (om det endast skiljer en stavelse mellan raderna så brukar det oftast inte fungera dock har jag märkt). Men rytmen styrs inte av antalet stavelser utan den styrs av radernas uppbyggnad. Att ha t.ex. exakt 8 stavelser i varje rad är ingen garanti för en flytande rytm.