KHUZDUL

Av: Helge Fauskanger

Översättning: Jimmy Mårdell

huzdul är det språk som talades av dvärgarna i Midgård. Tolkien skissade på dess struktur en del, men skapade få glosor. Strukturen skiljer sig kraftigt från den som är typisk i västerländska språk, och liknar mer den i semitiska språk. Det kan vara värt att poängtera att dvärgiskan som talas i Peter Jacksons filmatisering av Ringarnas herre är till stor del påhittad av filmskaparna, men där man ändå ansträngt sig för att få det att likna det vi känner till om språket. Mer om detta kan man läsa på Fellowship of the Word-smiths. Analysen nedan, som endast förlitar sig till Tolkiens texter, är i vanlig ordning gjord av Helge Fauskanger.

Intern historia

I Silmarillions andra kapitel får vi tidigt veta att så snart Aulë skapat dvärgarnas sju fäder, "börjande [han] undervisa dvärgarna i det språk han skapat åt dem". Deras eget namn på språket var Khuzdul, vilket helt enkelt betyder "dvärgiska", och dvärgarna kallade sig själva för Khazâd (singularformen kan möjligen vara *Khuzd). Vi läser att "enligt deras legender hade deras avlare, valan Aulë, skapat detta [språk] åt dem och lärt ut det till de sju fäderna innan de lades att vila tills tiden för deras uppvaknande skulle komma. Efter uppvaknandet förändrades detta språk (som alla språk och saker i Arda) över tiden, och divergerade i de boningar som var långt ifrån varandra. Men förändringen var så långsam och divergensen så liten att även i tredje åldern kunde alla dvärgar tala med varandra i deras eget språk utan problem. Som de sade, förändringen i khuzdul jämfört med alvernas språk, och ännu mer människors, var 'som vittrandet av hård sten jämfört med snöns smältande' " (HOME 12, sidan 323). Pengolodh kommenterar också "deras tradition om ... att Aulë skapade språket åt dem i begynnelsen, och att det därför förändras lite" (HOME 11, sidan 402). I kontrast till detta var det handrörelsespråk som dvärgarna skapat för sig själva, det så kallade iglishmêk, mer föränderligt.

Men hur välbevarat det än var, så var det sällsynt att någon utomstående lärde sig khuzdul. Senare legender berättar att Aulë i Valinor lärt Fëanor det språk han gjort åt dvärgarna, men Tolkien anmärkte att detta inte nödvändigtvis varsant; kanske var det bara ett rykte baserat på Fëanors berömmelse (Vinyar Tengwar #39, sidan 10). I Midgård var alverna inte speciellt intresserade av dvärgiska, och de hade inte heller höga tanker om språket: "De förstod inte ett ord av naugrims [dvärgarnas] språk, som tycktes dem tungt och fult; och det var inte många alver som någonsin lärde sig att tala detta språk flytande" (Silmarillion, "Om sindar"). Även Tolkien själv slår fast att "dvärgiska var både komplicerat och kakofoniskt. Även tidiga alviska filologer undvek det" (Letters, sidan 31). Men även när någon verkligen ville lära sig khuzdul, så var dvärgarna mycket motvilliga att lära ut det. Deras eget språk var "en hemlighet de i olikhet mot alverna endast motvilligt röjde något av, ens för sina vänner" (Ringarnas Herre, "Appendix F"). En teori är att de tyckte att khuzdul tillhörde exlusivt den egna rasen, och att andra inte hade någon rätt att förstå sig på det. När de ville kommunicera med andra raser, oftast i handelssyften, lärde de sig mycket hellre deras språk än lärde ut khuzdul - även om den andra parten var villig att lära sig. Endast två eller tre gånger under Midgårds långa åldrar lärde dvärgarna frivilligt ut sitt språk till folk av annat släkte. Under första åldern, när Hadors hus först kom till Beleriand från öster och mötte Långskäggen, skapades en speciell vänskap mellan de två raserna då dessa män, som var skickliga ryttare, kunde erbjuda dvärgarna ett visst skydd mot orkerna. Då var dvärgarna faktiskt "inte alls ovilliga att lära ut sitt språk till människor med vilka de stod nära, men människorna tyckte det var svårt och hade svårt att lära sig mer än enstaka ord, varav flera upptogs i deras eget språk." (HOME 12, sidan 303; likväl verkar khuzdul ha influerat grundstrukturen i adûnaiska, ett språk som härstammar från edains tidiga tungomål.) Alvernas intresse i khuzdul var litet under första åldern, men det fanns åtminstone ett undantag: "Curufin var den som var mest intresserad av dvärgarnas främmande språk, då han var den enda av ñoldor som vunnit deras vänskap. Det var från honom som läromästarna fick tag på den kunskap de hade om khuzdûl." (HOME 12, sidan 358) Åtminstone ett ord i khuzdul letade sig in i sindarin: kheled "glas", som dyker upp i gråalviskan som heledh (se tilläggen i Silmarillion, uppslag khelek-). Khuzdul-ordet Khazâd, "dvärgar", anpassades till quenya som Casar "dvärg" och till sindarin som Hadhod (den dvärgiska rasen kallades Hadhodrim; HOME 11, sidan 388). Omvänt verkar dvärgarna ha lånat åtminstone ett ord från sindarin: kibil "silver" måste relatera till gråalviskans celeb.

Långt senare, under andra åldern, lät dvärgarna motvilligt några alver lära sig lite khuzdul av rent vetenskapligt intresse: "De förstod och respekterade det osjälviska törstandet efter kunskap, och en del sentida ñoldor-läromästare tilläts lära sig tillräckligt av både deras lambe (aglâb) ["språk" på quenya och khuzdul] och deras iglishmêk (handrörelsespråk) för att förstå deras system." Pengolodh, Gondolins läromästare sägs ha "tillbringat en del tid hos dvärgarna i Casarrondo (Khazad-dûm)" (HOME 11, sidan 395-396). Dessa senare läromästare verkar uppenbarligen ha haft en mindre arrogant attityd än sina kollegor i den förra åldern, som - med undantag av Curufin - "undvek" khuzdul med flit (Letters, sidan 31).

På en punkt var dock dvärgarna alltid "strängt hemlighetsfulla... av skäl som varken alver eller människor någonsin förstod avslöjade de aldrig några personliga namn till folk av att släkte, eller skrev ner eller ristade in dem efter att de lärt sig skrivkonsten. "Appendix F" i Ringarnas Herre bekräftar detta: "Sina egna hemliga och 'inre' namn, deras riktiga namn, röjde dvärgarna aldrig för någon av annat släkte. Inte ens över sina gravar skrev de in dem." Således är namnen Balin och Fundin, som förekommer i en khuzdul-text på en häll över Balins grav, inte på khuzdul. De är mänskliga namn, endast ersättningsnamnen Balin och hans far Fundin användes när andra än dvärgar var närvarande.

I Silmarillion, "Om det femte slaget: Nirnath Arnoediad", får vi ett dvärgnamn, Azaghâl, namnet på Belegosts dvärgfurste. Kanske är det en titel eller ett smeknamn snarare än hans riktiga, "inre namn". Det har föreslagits att det betyder "krigare", och att det skulle vara relaterat till det númenoranska verbet azgarâ- "föra krig" (HOME 9, sidan 439). Vi har också namnet Gamil Zirak, namnet på den dvärgsmed som var Telchar av Nogrods mästare (Sagor från Midgård, sidan 106). Måhända är det ännu ett smeknamn, eller så har hans namn läckt ut till icke-dvärgar av misstag, till hans stora och bestående sorg. Å andra sidan verkar inte smådvärgarna inte gjort några försök att dölja sina khuzdul-namn. I Silmarillion, "Om Túrin Turambar", berättar smådvärgen Mîm villigt för Turin inte bara sitt eget namn, utan också namnen på sina söner Khîm och Ibun. Kanske var denna chockerande oförsiktighet en av sakerna som de vanliga dvärgarna hatade smådvärgarna för.

Dvärgarna tyckte hur som helst inte att det var olämpligt att avslöja namnet på platser. På eget initiativ berättar Gimli för brödraskapet vad dvärgarna kallar bergen över Moria och själva Moria: "Jag känner dem och deras namn, ty under dem ligger Khazad-dûm, Dvärgagräft... där borta reser sig Barazinbar, Rödhornet... och bortom honom ligger Silversylen och Molnhjässan... som vi kallar Zirakzigil och Bundushathûr." (Ringens Brödraskap, "Ringen vandrar söderut", sidan 360) Dvärgarna blev inte nödvändigtvis anstötta om andra kände till khuzdul-namnen på ett antal platser. När Gimli kom till Lórien, och fortfarande var arg för att alverna först lät binda för ögonen på honom, sade Galadriel till honom: "Mörkt är Kheled-zârams vatten, kalla är Kibil-nâlas källor och vackra var Khazad-dûms pelarsalar i äldre tid, innan de mäktiga konungarna föll under stenen." Vi får berättat att "och när [Gimli] hörde namnen på det uråldriga dvärgspråket så tittade han upp och mötte hennes blick; och det kändes som om han plötsligt såg in i en fiendes hjärta och fann kärlek och förståelse. Förundrad log han till svar." (Ringens Brödraskap, "Galadriels spegel", sidan 449). Så Gimli uppfattade Galadriels användning av gamla khuzdul-namn som ett vänskapstecken. I den första åldern sa smådvärgen Mîm "Amon Rûdh kallas [kullen] nu, sedan alverna bytt namn på alla ting" (Silmarillion, "Om Túrin Turambar") om den kulle han levde på, och antydde att detta irriterade honom.

Extern historia
Om khuzdul skrev Tolkien att "detta tungomål har skissats till viss detalj gällande strukturen, om än med en väldigt liten vokabulär" (HOME 12, sidan 300). Den verkar ha skapats under 30-talet. Khuzdul-namnen Khazaddûm och Gabilgathol dyker upp i en tidig version av Silmarillion, se HOME 5, sidan 274. Här finner vi också Khuzûd som dvärgarnas namn på sitt eget släkte, som senare ändrades till Khazâd. Namnet Khazaddûm använde Tolkien först om Nogrod, inte Moria. Christopher Tolkien kommenterar: "Khazaddûm är den första förekomsten av det berömda namnet. Det är intressant att notera att det förekom - men som dvärgarnas namn på Nogrod - redan vid den här tidpunkten. Senare blev dvärgarnas namn på Nogrod Tumunzahar... Gabilgathol, som här dyker upp för första gången, förblev dvärgarnas namn på Belegost." (HOME 5, sidan 278).

Khuzduls struktur
Vi får veta om det dvärgiska språket att det "strukturellt och grammatiskt sätt skilde sig mycket från de andra språken i väst vid den tiden" (HOME 12, sidan 316-317). Det verkar som det vida kring blivit allmänt känt som ett "svårt språk", ungefär som många västerlänningar idag betraktar kinesiska.

Fonologin var i en del avseenden egendomlig jämfört med andra samtidiga språk. Det fanns åtminstone två aspirata klusiler, kh och th, det vill säga k och t följt av h. (Notera att kh och th här inte markerar tyskt ach-Laut eller th som i engelskans thin, vilket dessa digrafer oftast gör i Tolkiens stavning.) Inledande engelskt k och t är också aspirerat, men troligen inte lika starkt som i khuzdul. Khuzdul innehåller också oaspirerade klusiler, som franskt och ryskt k och t, men olikt fallet i både engelska, franska och ryska, så är k och t i khuzdul egna fonem, som måste skiljas från kh och th. Eftersom vi känner till väldigt få ord på khuzdul är det föga förvånande att vi inte har något minimalt par, men k/kh och t/th skiljer sig åt i början av ord: Kibil-nâla jämfört med Khazad-dûm och Tumunzahar jämfört med Tharkûn. Andra konsonanter är den tonande explosiven b, de tonlösa spiranterna z och gh, det laterala l, det vibrerande r (en del dvärgar använde ett uvulart R, andra ett rullande R), nasalerna n och m, och en halvvokal, y.

Om en del konsonanter var lite konstiga, så var vokalsystemet rätt vanligt. De korta vokalerna verkar bilda de klassiska femvokalssystemet, a, i, e, o, u. Enligt Tolkiens kommenterar om Daerons runor så var reduktionsvokaler som de som hörs i engelskans butter också vanliga, men de finns inte direkt attesterade (såvida inte en del u'n och e'n representerar sådana vokaler). Fyra långa vokaler finns attesterade, â, ê, î, û. Den uppenbara avsaknaden av kan mycket väl bero på vår lilla textmassa. Långa vokaler kan förkortas när de är obetonade (?), jämför Khazâd med Khazad-dûm. (Faktum är att vi inte vet något om hur khuzdul-ord ska betonas.)

Grundstrukturen i khuzdul liknar den i semitiska språk, som arabiska och hebreiska. Stammarna från vilka orden kommer ifrån är i sig själva inte uttalbara ord, utan består endast av konsonanter. Substantiv, verb, adjektiv etc. kommer inte enbart från prefix och suffix (om sådana alls används), utan också genom att stoppa in vissa vokaler bland dessa konsonanter, ibland också genom att dubbla en av konsonanterna. Ofta böjs orden genom interna vokalförändringar och inte genom att lägga till ändelser: Rukhs betyder "ork", men plural "orker" är Rakhâs. Rotkonsonanterna - de så kallade radikalerna - är desamma, i det här fallet *R-Kh-S. I khuzdul såväl som i semitiska språk består roten ofta av tre radikaler; flera sådana rötter nämns i HOME 7, sidan 174, och HOME 6, sidan 466: B-R-Z "röd", B-N-D "huvud", K-B-L "silver", N-R-G "svart". Ett exempel på en rot med två konsonanter är Z-N "mörk, dunkel" (HOME 6, sidan 466). Givetvis läggs vokaler till när dessa rötter dyker upp som verkliga ord, till exempel baraz "röd" eller bund "huvud" från B-R-Z, B-N-D. Radikalerna Kh-Z-D betecknar den generella idén om "dvärgiskhet" och kan observeras i ord som Khazâd "dvärgar" och Khuzdul "dvärgiska" ("orkiska" skulle antagligen vara *Rukhsul). Samma radikaler, Kh-Z-D, verkar vara närvarande i det gamla khuzdul-namnet för Nargothrond, Nulukkhizdîn, men den exakta betydelsen av detta namn är okänt (notera att Nulukkizdîn i Silmarillion "Om Túrin Turambar" är en felstavning, se HOME 11, sidan 180). Den mest grundläggande betydelsen av Kh-Z-D kan ha något att göra med talet "sju", jämför adunaiskans hazid (HOME 10, sidan 428). Dvärgarna härstammade från de sju fäderna och delades in i sju släkten - och som vi vet är dvärgar fortfarande associerade med talet sju även i väldigt sen och väldigt barnslig mänsklig mytologi.

Analys av textmassan
Som sagts tidigare har vi väldigt lite khuzdul-text att tillgå. Det finns ett par namn, som Khazad-dûm och Zirak-zigil, inskriptionen i Balins grav, och ett stridsrop: Baruk Khazad! Khazad ai-mênu! "Dvärgarnas yxor! Dvärgarna är över er!"

Baruk Khazâd! sägs betyda "Dvärgarnas yxor!" Baruk brukar oftast exemplifieras som något som liknar hebreiskans "uppbyggnadstillstånd": tillståndet ett ord sägs vara i när det placeras framför ett substantiv för att beteckna ett genitivt släktskap: X Y med betydelsen "X av/tillhörande Y" eller "Ys X". (Jämför hebreiskans sûs "häst", hammelekh "kungen", sûs hammelekh "kungens häst".) Vi kan förstås inte vara säkra på att baruk är vanligt plural "yxor" och inte specialformen "yxor av/tillhörande". Det är kanske av vikt att alla andra attesterade pluralord innehåller en lång vokal: Khazâd "dvärgar", Rakhâs "orker", tarâg "skägg", shathûr "moln", ûl "strömmar", dûm "utgrävningar, hallar". Kan det vanliga pluralet "yxor" vara *barûk? Shathûr "moln" kan representera ett pluralmönster på -a-û-. I hebreiska förkortas ofta vokaler i ord i uppbyggnadstillstånd. Eller, givet att u helt klart är det dvärgiska elementet "av" (Bund-u-shathûr "huvud i/av moln", HOME 7, sidan 174), är det instoppat i baruk mellan den andra och tredje radikalen? Ord med tre enkla radikaler (1-2-3) verkar ha singularformen 1u23 (bund "huvud, hjässa", Rukhs "orker" - radikaler B-N-D, *R-Kh-S) och pluralformen 1a2â3 (Rakhâs "orker", att jämföra med Khazâd "dvärgar" och tarâg "skägg" från *Kh-Z-D och *T-R-G). Då radikalerna i baruk verkar ha en liknande struktur med tre konsonanter (*B-R-K) kan vi kanske lägga till ett pluraluppbyggnadstillstånd 1a2u3 till paradigmen och böja B-R-K "yxa" enligt följande: singular *burk "yxa", vanligt plural *barâk "yxor", pluraluppbyggnadstillstånd baruk "yxorna av/tillhörande" (och enligt samma princip *tarug Khazâd "dvärgarnas skägg" från den attesterade formen tarâg "skägg"?) Singularuppbyggnadstillståndet kan ha formen 1u23u (*burku Khazâd "dvärgarnas yxa") om Bundushathûr helt enkelt är *Bundu Shathûr "huvud av moln" skrivet som ett enda ord när det används som namnet på ett berg (B-N-D "huvud").

Den andra delen av stridsropet är Khazâd ai-mênu! "Dvärgarna är över er!", vår enda riktiga mening. Ai-mênu betyder "över er", där ai är en kortform för aya "på/över" och mênu det ackusativa pluralet "er". Detta är bevisligen en nominell mening som inte innehåller något khuzdul ord för "är". Meningar som denna - där "X Y" betyder "X är Y" - är vanliga i ryska och många semitiska språk. Detta kan stödja teorin om ett eget uppbyggnadstillstånd för substantiv, för att åtskilja "X Y" med betydelsen "X av/tillhörande Y" från "X Y" med betydelsen "X är Y".

Sedan har vi texten som dyker upp om man tolkar runorna på Balins grav: Balin Fundinul uzbad Khazaddûmu, "Balin, Fundins son, Morias härskare." Namnen Balin och Fundin är av mänsklig härkomst, så deras etymologi är ointressant. Det som återstår är ändelsen -ul, här använt för att bilda ett familjenamn, uzbad "härskare" och det välkända namnet Khazad-dûm "Dvärgagräft, Moria (även fast det inte finns något i runinskriptionen som motsvarar bindestrecket). Det förekommer här med en ändelse -u, som uppenbarligen är ett slags genitiv. Men varför krävs det en ändelse här när ingen är närvarande i Baruk Khazâd "dvärgarnas yxor"? (Det spelar ingen roll om baruk är en specialform med betydelsen "yxor av/tillhörande" eller helt enkelt "yxor"; även om det införlivar ett element med betydelsen "av" påverkar denna böjning fortfarande det första ordet i konstruktionen, inte det andra som i uzbad Khazaddûmu.) Uppenbarligen är detta något slags objektivt genitiv, som markerar att Moria styrs av en härskare, och inte att härskaren på något sätt "äger" Moria (skulle det måhända vara *uzbud Khazaddûm, enligt mönstret i baruk Khazâd???) Denna teori har starkt stöd i adunaiska, det nûmenoranska språket, som härstammade från ett människospråk influerat av khuzdul (HOME 10, sidan 414). Detta språk har en så-kallad "objektivform" där u är införlivat i sammansättningar, till exempel gimlu-nitîr "tändare av en stjärna" (där gimlu- är objektivet till gimli "stjärna", HOME 10, sidan 427-428). Även fast detta nûmenoranska objektiv enbart används i sammansättningar och inte för sig själv som i uzbad Khazaddûmu, så kan dess ursprung komma från khuzdul-objektiv.

Det enda substantiv som finns attesterat i både singular och plural har redan nämnts, Rukhs "ork", plural "Rakhâs". Som vi spekulerat i tidigare kan Khazâd "dvärgarna" och tarâg "skägg" vara plural bildade enligt samma mönster, så att singularformerna "dvärg" och "skägg" är *Khuzd, *turg. Ordet shathûr "moln" tillhör uppenbarligen ett annat pluralmönster än Khazâd och Rakhâs, så vi kan inte återskapa singularformen. Det skulle troligen ha samma radikaler, *Sh-Th-R, men andra vokaler. Andra substantiv i plural är ûl "strömmar" och dûm "utgrävningar, hallar" (det senare kan också vara ett kollektiv). Är det av betydelse att båda innehåller samma vokal û som i shathûr?

Endast tre verb finns attesterade: gunud "gräva under jorden, urholka" (angivet som en rot), felek "hugga sten" och det närbesläktade order felak, som betyder att man använder ett verktyg liknande en bredbladig mejsel, eller ett litet yxhuvud utan skaft. Felak kan också användas som substantiv för att beteckna ett sådant verktyg, på samma sätt som engelskans "hammer" både kan användas som substantiv och verb. Detta exempel visar att khuzdul-verb inte alltid kan kännetecknas från andra delar av språket enbart med sin form.

Vi har några adjektiv: ordet Khuzdul själv, med betydelsen "dvärgisk", härlett från *Khuzd "dvärg" med ändelsen -ul som också används för att bilda familjenamn: Fundinul "Fundins son". Vi har också sigin "lång" i Sigin-tarâg, Långskäggen. Om adjektiv på khuzdul överensstämmer i antal så kan sigin vara plural. (Å andra sidan kan den enkla, oböjda formen av ett adjektiv användas i sammansättningar). Zirak (plural *zirik???) kan vara adjektivet "silver" enligt HOME 7, sidan 174, men på nästa sida antyds det att det har betydelsen "pigg, spets" istället. Det är möjligt att ett adjektiv kommer direkt efter substantivet det beskriver (dock ej i sammansättningar som "Långskägg"); se nedan.

I sammansättningar är ordföljden densamma som i svenska: Khazad-dûm "Dvärgagräft", Kibil-nâla "Silverfåran", Kheled-zâram "Glassjön" (beträffande denna översättning och inte "Spegeltärn", se ordlistan), Gabilgathol "Stor fästning", Sigin-tarâg "Långskägg". Namnet Zirak-zigil "Silvertagg" (Celebdil, Silversylen) passar in i detta mönster (HOME 7, sidan 174), men senare verkar Tolkien ha ändrat sig och bestämt att zirak beyder "tagg" och zigil betyder "silver" snarare än tvärtom. I sådana fall kan detta ord vara en koppling via "uppbyggnadstillstånd" på samma sätt som baruk Khazâd: *Zirak zigil "tagg (av) silver" (en konstruktion som Frodo, okunnig i khuzdul, antog vara en sammansättning och stavade Zirak-zigil, Zirakzigil). Om zigil är adjektivet "silver" och inte ett substantiv så kan konstruktionen antyda att ett adjektiv följer substantivet det beskriver.

Endast ett pronomen finns attesterat: mênu, "ni" i ackusativ (HOME 8, sidan 20).

Vi har bara två prepositioner, aya "på/över" (HOME 8, sidan 20, reducerad form ai i ai-mênu "över er"), och u "i" (endast attesterad i mitten av en sammanslagning, Bundushathur = "huvud i moln", namnet på berget Molnhjässan, Fanuidhol på sindarin).

Det finns inte mycket att säga om avledning. Ett avledningsmönster verkar ha formen 1a23ûn, där 1, 2, 3 representerar de tre radikalerna. Betydelsen verkar helt enkelt vara "person, sak eller plats som karaktiseras av rotbetydelsen": Nargûn "Mordor, *Svart land", från radikalerna N-R-G "svart", och Tharkûn "stavman", Gandalfs dvärgiska namn (radikalerna *Th-R-K "stav"?) Om konsonanterna Z-Gh-L verkligen är radikaler av verbet "kriga" och Azaghâl betyder "krigare", så har vi ett agentivt mönster a1a2â3. Man kan argumentera att ordet Khuzdul "dvärgiska" är ett exempel på ett adjektivt mönster 1u23ul. Men som sagts innan kan -ul helt enkelt vara en adjektiv ändelse som läggs till singularformen av ett ord (*khuzd "dvärg"). Jämför med familjenamnet Fundinul. Om så är fallet finns ingen anledning att fastslå ett mönster1u23ul innehållandes ursprungsradikalerna.

Adjektiv som baraz "röd" (B-R-Z) eller sigin "lång" (*S-G-N) representerar helt klart adjektivmönstren 1a2a3 och 1i2i3 (även fast kibil "silver" verkar vara ett substantiv).

Ordet Mazarbul, som i "Mazarbulkammaren" (arkivet), verkar representera en mer komplex härledning. Om -ul är en vanlig adjektivändelse som diskuterats ovan så återstår mazarb "arkiv". Kan detta vara ett slags perfekt particip, eller motsvarande substantiv, av verbet "arkivera" (troligen med radikalerna *Z-R-B)? Om så är fallet har vi mönstret ma1a23.

Ordlista
(till största delen baserad på en list sammanställd av Lisa Star som förekom i Tyalië Tyelelliéva #4, sidan 22; hon i sin tur tackade Jim Gillogly, Alberto Monteiro och Anthongy Appleyard för hjälpsamma kommentarer och förslag). Jag har exkluderat Balin som, trots att det förekommer på inskriptionten på Balins gravsten, är ett manligt namn. Så är också Forn, ett namn som dvärgarna använde om Tom Bombadil. Jag har dock inkluderat Fundinuul, även fastendast ändelsen -ul är khuzdul. Jag har inte tagit med Dushgoi "Minas Morgul", som uppenbarligen är orkiska, men verkar trots det innehålla elementet dush *"mörk, svart" som också förekommer i Buzundush, det dvärgiska ordet på Morthond.

aglâb "(talat) språk" (HOME 11, sidan 395). Ordet innehåller till synes samma radikaler G-L som iglishmêk.
ai-mênu "över er" (SODTT, "Helms klyfta", "Appendix F"), med ai, en reducerad form av aya (se detta ord) och mênu (HOME 8, sidan 20).
Azaghâl namnet på härskaren över Belegosts dvärgar (Silmarillion, "Om det femte slaget: Nirnath Arnoediad")
[Azanûl] en form som Tolkien verkar ha ersatt med Azanulbizar (HOME 6, sidan 466).
Azanulbizar "Blackkällsdalen"(Ringarnas Herre, "Ringen vandrar söderut", sidan 360 och "Appendix F"). I A Tolkien Compass, sidan 182, säger Tolkien att "formen på umgängesspråket är en exakt översättning: dalen där de matta (överskuggade) bäckarna rann ner för bergssluttningen". Se också HOME 6, sidan 466: Azanulbizar "De dunkla bäckarnas dal" med elementen ZN, ûl, bizar (se de orden).
aya "över/på" (HOME 8, sidan 20). En kortare form är ai, som i ai-mênu "över er".
baraz "?röd" i Barazinbar (HOME 7, sidan 174). Baraz "?Den röde", kortnamn på "Barazinbar". (Ringarnas Herre, "Ringen vandrar söderut", sidan 360)
Barazinbar "Rödhornet", ett av bergen över Moria. Caradhras på sindarin (Ringarnas Herre, "Ringen vandrar söderut", sidan 360)
baruk "yxor av/tillhörande" (HOME 8, sidan 20), Baruk Khazâd! "Dvärgarnas yxor!" ("Appendix F"). Möjligen uppbyggnadstillståndet för plural *burk "yxor".
bizar "dal, dalgång" (HOME 6, sidan 466) i Azanulbizar
B-N-D radikalerna till bund, se det ordet (HOME 7, sidan 174).
B-R-Z radikalerna till baraz, se det ordet (HOME 7, sidan 174).
bund "huvud" (HOME 7, sidan 174). I Bundurshathur, se det ordet.
Bundushathur "Molnhjässa", ett av bergen ovanför Moria, på sindarin Fanuidhol (Ringarnas Herre, "Ringen vandrar söderut", sidan 360); elementen är Bund-u-shathur "huvud i moln" (HOME 7, sidan 174).
Buzundush "Morthond, svartrot" (HOME 7, sidan 167)
dûm "utgrävningar, hallar", antingen ett äkta plural eller ett kollektiv singular (i Khazad-dûm, se det ordet)
felek "hugga sten" (sägs vara en rot; i så fall med radikalerna *F-L-K) (HOME 12, sidan 352)
felak 1) (som substantiv) ett verktyg liknande en bredbladig mejsel, eller litet yxhuvud utan skaft, för att skära i sten, 2) (som verb) att använda detta verktyg (HOME 12, sidan 352)
felakgundu även assimilerat som felaggundu "grottgrävare" (namn givet åt Finrod på grund av hans skicklighet i fint stensnideri, anpassat till sindarin som Felagund). (HOME, sidan 352) Detta gör uppslaget PHELEG i Etymologierna (HOME 5, sidan 381) föråldrat, eftersom Tolkien där gav en alvisk etymologi för detta ord.
Fundinul översatt till "Fundins son", ordagrant troligen ett slags adjektiv härlett från namnet (som kommer från människospråk, ej khuzdul)
gabil "stor", isolerat från Gabilgathol, se det ordet.
Gabilân ett namn på floden Sirion (HOME 11, sidan 336). Innehåller uppenbarligen gabil "stor", jämför med Gabilgathol.
Gabilgathol "Stor fästning", på sindarin Belegost (Silmarillion, "Om Sindar", HOME 5, sidan 274)
Gamil Zirak namn på en dvärgsmed, mästare till Telchar från Nogrod (Sagor från Midgård, sidan 106). Föreslagna tolkningar är "Gamle Silver" eller "Gamle Tagg"; see zirak.
gathol "fästning", isolerat från Gabilgathol, se det ordet.
gundu "underjordisk sal" (från roten gunud) (HOME 12, sidan 352). Ingår en böjning av detta substantiv i namnet på berget Gundabad, som sägs ha ett "ursprung i khuzdul"? (HOME, sidan 301)
gunud "gräva under jorden, urholka" (HOME 12, sidan 352 och 365), sägs vara en rot. Jämför gundu ovan.
Ibun Namnet på en av Mims söner (Silmarillion "Om Túrin Turambar", Sagor från Midgård)
iglishmêk ett handrörelsespråk som dvärgarna använde. (HOME 11, sidan 395) Jämför aglâb.
inbar "horn"; radikalerna är givna som M-B-R, notera dissimilationen mb > nb. (HOME 7, sidan 174). Finns i Barazinbar, se det ordet.
Kazaddûm oortodox stavning av Khazad-dûm (HOME 6, sidan 467). Det ska knappast ses som en antydan att k och kh inte är distinkta fonem.
K-B-L radikalerna till kibil, order för silver (HOME 7, sidan 174).
Khazâd "dvärgar", namnet på dem själva ("Appendix F"). Singular *Khuzd?
Kazad-dûm "Dvärgagräft", Moria (Ringarnas Herre, "Ringen vandrar söderut", sidan 360)
Kazad ai-mênu! "Dvärgarna är över er!", dvärgiskt stridsrop. ("Appendix F")
kheled "glas" i Kheled-zâram. "Spegeltärn", bokstavligen "glassjön" (Silmarillion appendix, uppslag khelek-, se också A Tolkien Compass, sidan 190)
Khîm Namnet på en av Mims söner. (Silmarillion, "Om Túrin Turambar")
[Khuzûd] "dvärgar", ändrades av Tolkien till Khazâd. (HOME 5, sidan 274, 278).
*Kh-Z-D radikalerna i ord som har att göra med dvärgar och dvärgiskhet, i Khazâd "dvärgar" (singular *Khuzd?), i Khuzdul "dvärgiska" och, vad det verkar, även i Nulukkhizdîn "Nargothrond" (Silmarillion, "Om Túrin Turambar")
kibil "silver" (HOME 7, sidan 174). Radikalerna K-B-L. HOME 7, sidan 174, verkar antyda att ordet är relaterat till quenyans telpë, med lånet måste komma från sindarins celeb (och vara ett rätt sent lån, för även vid tidpunkten för gammelsindarin var ordet kelepe [HOME 5, sidan 367] utan förändring av p till b efter vokalen; ursprungsalviskans form var *kyelepê). Khuzduls kibil har kastat om ordningen på de två sista konsonanterna i celeb.
Kibil-nâla "Silverfåran" (Ringens Brödraskap, "Ringen vandrar söderut", sidan 360), floden Celebrant. De separata elementen kibil, nâla (se dessa ord) diskuteras i HOME 7, sidan 174-175. Anmärkningsvärt nog ges denna flod namnet Zigilnâd på khuzdul i HOME 12, sidan 279, 286. HOME 12, sidan 275, indikerar att Tolkien i ett utkast till appendixen för Ringarnas Herre använde namnet Kibil-nâla som en referens till Spegeltärn, men ändrade det till Kheled-zâram, namnet som används i huvudtexten i Ringarnas Herre. Christopher Tolkien avfärdar detta som "ett misstag" utan betydelse (HOME 12, sidan 286).
Mahal Dvärgarnas namn på Aüle (Silmarillion, "Om Aulë och Yavanna")
Mazarbul "arkivet". Mazarbulkammaren är samma sak som "arkivkammaren". (Ringens Brödraskap "Khazad-dûms bro", sidan 370 och Letters, sidan 186).
M-B-R radikalerna till inbar "horn". Notera dissimilationen mb > nb. (HOME 7, sidan 174).
mênu "du (ackusativ plural)" (HOME 8, sidan 20)
Mîm namnet på en smådvärg (Silmarillion, "Om Túrin Turambar")
-nâd element som förekommer i Zigilnâd, ett annat namn på floden Celebrant (Silverfåran). HOME 12, sidan 279, 286. Floden kallas på ett annat ställe för Kibil-nâla på khuzdul, så nâd skulle då betyda samma sak som nâla, se det ordet.
-nâla Enligt HOME 7, sidan 175, är betydelsen av detta ord okänt, men om khuzdul-namnet Kibil-nâla har samma betydelse som sindarins Celebrant, Silverfåran, kan man anta att det betyder "väg, flodfåra, flodbädd." (HOME 7, sidan 174)
Narag-zâram "? Svart göl" Innehåller radikalerna N-R-G, se det ordet (HOME 6, sidan 466)
Nargûn "Mordor"; innehåller radikalerna N-R-G "svart" (HOME 6, sidan 466)
N-R-G radikalerna för ordet "svart" (vokalerna inte givna); i Nargûn "Mordor, svarta landet". (HOME 6, sidan 466) Det fristående ordet "svart" kan vara *narag, att jämföra med baraz "röd" från B-R-Z.
Nulukkhizdîn "Nargothrond" (HOME 11, sidan 180), felstavat Nulukkizdîn i Silmarillion "Om Túrin Turambar" (se HOME 11, sidan 180, där Christopher Tolkien erkänner att denna stavning är felaktig). Ändrades av Tolkien från Nulukhizidûn. Innehåller til synes radikalerna Kh-Z-D "dvärg".
Rukhs "Ork", plural Rakhâs (HOME 11, sidan 391)
Sharbhund "? kal kulle", smådvärgarnas namn på Amon Rûdh (Sagor från Midgård, sidan 137). Är bhund bara en alternativ stavning för bund?
shathûr "moln", Shathûr är en kortare variant av Bundushathûr "Molnhjässan", ett av bergen ovanför Moria (Ringens Brödraskap "Ringen vandrar söderut", sidan 360 och HOME 7, sidan 174)
Sigin "lång" i Sigin-tarâg, se det ordet (HOME 12, sidan 321). Om khuzdul-adjektiv överensstämmer i antal så kan detta vara pluralformen (eller så är grundformen att föredra i sammansättningar).
Sigin-tarâg "Långskäggen" (HOME 12, sidan 321)
tarâg "skägg" (plural) i Sigin-tarâg, se det ordet (HOME 12, sidan 321). Singular *turg?
Tharkûn Dvärgarnas namn på Gandalf, sägs betyda "stavman" (SODTT "Fönstret mot väster", Sagor från Midgård, sidan 524)
Tumunzahar "Djärvhålan", dvärgarnas namn på Nogrod (Silmarillion, "Om Sindar")
-u "i/av" i Bundushathur, Bund-u-shathur "huvud i/av moln" (HOME 7, sidan 174), Uzbad Khazad-dûmu, "Morias härskare" (Ringens Brödraskap, "En resa i mörker", sidan 404)
[Udushinbar] En form som Tolkien verkar ha ersatt med Bundushathûr (HOME 7, sidan 174)
ûl "strömmar" i Azanulbizar (HOME 6, sidan 466)
-ul möjligen ett adjektivsuffix (Khuzdul "dvärgiska", Fundinul "(son) av Fundin")
[Uruktharbun] ett namn på Moria? (kan ha ersatts med Khazad-dûm) (HOME 6, sidan 458)
Uzbad "härskare" (Ringens Brödraskap, "En resa i mörker", sidan 404)
zâram "sjö, damm" (i Narag-zâram och Kheled-zâram, HOME 6, sidan 466)
Z-G-L radikalerna till zigil (HOME 6, sidan 174)
zigil antingen "tagg (mindre och smalare än ett horn)" (HOME 7, sidan 174) eller ett ord för "silver" (HOME 7, sidan 175) - sammansättningen Zirak-zigil sägs betyda "silvertagg", men det är inte helt klart vilket element som betyder "silver" och vilket som betyder "tagg". Enligt Tolkiens senaste förklaring betyder zigil "silver", och i överensstämmelse med det listas Zigilnâd som ett namn på Silverfåran (Celebrant) i en källa (HOME 12, sidan 279, 286). Men HOME 7, sidan 174, 175, antyder klart att namnet Kibil-nâla (som förekommer i Ringarnas Herre) är dvärgarnas beteckning på floden. Se Kibil-nâla.
zirak antingen "silver" (färgen, inte metal, jämför kibil) eller "tagg"; se zigil. Eftersom Tolkiens slutgiltiga beslut verkar ha varit att i namnet Zirak-zigil "Silversylen, Silvertaggen" så är zigil den del som betyder "silver", zirak måste således betyda "tagg" (HOME 7, sidan 174 och 175). Zirak antingen "Silver" eller (mer troligt) "Tagg", kortnamn för Zirak-zigil, se det ordet (Ringens Brödraskap "Ringen vandrar söderut", sidan 360). Kanske även i Gamil Zirak, se det ordet.
[Zirakinbar] "Silverhorn" (se inbar), en form som Tolkien verka ha ersatt med Zirak-zigil "Silversylen" (HOME 9, sidan 45).
Zirak-zigil "Silversylen", ett av bergen ovanför Moria (sindarin Celebdil)
Z-N radikalerna till ordet för "svart, dunkel" (HOME 6, sidan 466). I Azanulbizar, se det ordet.
Z-R-K radikalerna till zirik, se det ordet (HOME 7, sidan 174)

Kommentera (4)

Upp
Tillbaka till Språkhörnan


© Tolkiens Arda
Publikationer | Nyheter | Forum | Ardangóle | Alster | Arkivet | Faq | Om | Främjare