KHUZDUL
Av: Helge
Fauskanger
Översättning: Jimmy Mårdell
huzdul är det språk som talades av dvärgarna i Midgård.
Tolkien skissade på dess struktur en del, men skapade få glosor.
Strukturen skiljer sig kraftigt från den som är typisk i västerländska
språk, och liknar mer den i semitiska språk. Det kan vara
värt att poängtera att dvärgiskan som talas i Peter Jacksons
filmatisering av Ringarnas herre är till stor del påhittad
av filmskaparna, men där man ändå ansträngt sig för
att få det att likna det vi känner till om språket. Mer
om detta kan man läsa på Fellowship
of the Word-smiths. Analysen nedan, som endast förlitar sig
till Tolkiens texter, är i vanlig ordning gjord av Helge Fauskanger.
Intern historia
I Silmarillions andra kapitel får vi tidigt veta att så snart
Aulë skapat dvärgarnas sju fäder, "börjande [han]
undervisa dvärgarna i det språk han skapat åt dem".
Deras eget namn på språket var Khuzdul, vilket helt
enkelt betyder "dvärgiska", och dvärgarna kallade
sig själva för Khazâd (singularformen kan möjligen
vara *Khuzd). Vi läser att "enligt deras legender hade
deras avlare, valan Aulë, skapat detta [språk] åt dem
och lärt ut det till de sju fäderna innan de lades att vila
tills tiden för deras uppvaknande skulle komma. Efter uppvaknandet
förändrades detta språk (som alla språk och saker
i Arda) över tiden, och divergerade i de boningar som var långt
ifrån varandra. Men förändringen var så långsam
och divergensen så liten att även i tredje åldern kunde
alla dvärgar tala med varandra i deras eget språk utan problem.
Som de sade, förändringen i khuzdul jämfört med alvernas
språk, och ännu mer människors, var 'som vittrandet av
hård sten jämfört med snöns smältande' "
(HOME 12, sidan 323). Pengolodh kommenterar också "deras
tradition om ... att Aulë skapade språket åt dem i begynnelsen,
och att det därför förändras lite" (HOME 11,
sidan 402). I kontrast till detta var det handrörelsespråk
som dvärgarna skapat för sig själva, det så kallade
iglishmêk, mer föränderligt.
Men hur välbevarat det än var, så var det sällsynt
att någon utomstående lärde sig khuzdul. Senare legender
berättar att Aulë i Valinor lärt Fëanor det språk
han gjort åt dvärgarna, men Tolkien anmärkte att detta
inte nödvändigtvis varsant; kanske var det bara ett rykte baserat
på Fëanors berömmelse (Vinyar Tengwar #39, sidan
10). I Midgård var alverna inte speciellt intresserade av dvärgiska,
och de hade inte heller höga tanker om språket: "De förstod
inte ett ord av naugrims [dvärgarnas] språk, som tycktes dem
tungt och fult; och det var inte många alver som någonsin
lärde sig att tala detta språk flytande" (Silmarillion,
"Om sindar"). Även Tolkien själv slår fast att
"dvärgiska var både komplicerat och kakofoniskt. Även
tidiga alviska filologer undvek det" (Letters, sidan 31).
Men även när någon verkligen ville lära sig khuzdul,
så var dvärgarna mycket motvilliga att lära ut det. Deras
eget språk var "en hemlighet de i olikhet mot alverna endast
motvilligt röjde något av, ens för sina vänner"
(Ringarnas Herre, "Appendix F"). En teori är att
de tyckte att khuzdul tillhörde exlusivt den egna rasen, och att
andra inte hade någon rätt att förstå sig på
det. När de ville kommunicera med andra raser, oftast i handelssyften,
lärde de sig mycket hellre deras språk än lärde ut
khuzdul - även om den andra parten var villig att lära sig.
Endast två eller tre gånger under Midgårds långa
åldrar lärde dvärgarna frivilligt ut sitt språk
till folk av annat släkte. Under första åldern, när
Hadors hus först kom till Beleriand från öster och mötte
Långskäggen, skapades en speciell vänskap mellan de två
raserna då dessa män, som var skickliga ryttare, kunde erbjuda
dvärgarna ett visst skydd mot orkerna. Då var dvärgarna
faktiskt "inte alls ovilliga att lära ut sitt språk till
människor med vilka de stod nära, men människorna tyckte
det var svårt och hade svårt att lära sig mer än
enstaka ord, varav flera upptogs i deras eget språk." (HOME
12, sidan 303; likväl verkar khuzdul ha influerat grundstrukturen
i adûnaiska, ett språk som härstammar från edains
tidiga tungomål.) Alvernas intresse i khuzdul var litet under första
åldern, men det fanns åtminstone ett undantag: "Curufin
var den som var mest intresserad av dvärgarnas främmande språk,
då han var den enda av ñoldor som vunnit deras vänskap.
Det var från honom som läromästarna fick tag på
den kunskap de hade om khuzdûl." (HOME 12, sidan 358)
Åtminstone ett ord i khuzdul letade sig in i sindarin: kheled
"glas", som dyker upp i gråalviskan som heledh
(se tilläggen i Silmarillion, uppslag khelek-). Khuzdul-ordet
Khazâd, "dvärgar", anpassades till quenya
som Casar "dvärg" och till sindarin som Hadhod
(den dvärgiska rasen kallades Hadhodrim; HOME 11, sidan 388).
Omvänt verkar dvärgarna ha lånat åtminstone ett
ord från sindarin: kibil "silver" måste relatera
till gråalviskans celeb.
Långt senare, under andra åldern, lät dvärgarna
motvilligt några alver lära sig lite khuzdul av rent vetenskapligt
intresse: "De förstod och respekterade det osjälviska törstandet
efter kunskap, och en del sentida ñoldor-läromästare
tilläts lära sig tillräckligt av både deras lambe
(aglâb) ["språk" på quenya och khuzdul]
och deras iglishmêk (handrörelsespråk) för
att förstå deras system." Pengolodh, Gondolins läromästare
sägs ha "tillbringat en del tid hos dvärgarna i Casarrondo
(Khazad-dûm)" (HOME 11, sidan 395-396). Dessa senare
läromästare verkar uppenbarligen ha haft en mindre arrogant
attityd än sina kollegor i den förra åldern, som - med
undantag av Curufin - "undvek" khuzdul med flit (Letters,
sidan 31).
På en punkt var dock dvärgarna alltid "strängt hemlighetsfulla...
av skäl som varken alver eller människor någonsin förstod
avslöjade de aldrig några personliga namn till folk av att
släkte, eller skrev ner eller ristade in dem efter att de lärt
sig skrivkonsten. "Appendix F" i Ringarnas Herre bekräftar
detta: "Sina egna hemliga och 'inre' namn, deras riktiga namn, röjde
dvärgarna aldrig för någon av annat släkte. Inte
ens över sina gravar skrev de in dem." Således är
namnen Balin och Fundin, som förekommer i en khuzdul-text på
en häll över Balins grav, inte på khuzdul. De är
mänskliga namn, endast ersättningsnamnen Balin och hans far
Fundin användes när andra än dvärgar var närvarande.
I Silmarillion, "Om det femte slaget: Nirnath Arnoediad", får
vi ett dvärgnamn, Azaghâl, namnet på Belegosts
dvärgfurste. Kanske är det en titel eller ett smeknamn snarare
än hans riktiga, "inre namn". Det har föreslagits
att det betyder "krigare", och att det skulle vara relaterat
till det númenoranska verbet azgarâ- "föra
krig" (HOME 9, sidan 439). Vi har också namnet Gamil
Zirak, namnet på den dvärgsmed som var Telchar av Nogrods
mästare (Sagor från Midgård, sidan 106). Måhända
är det ännu ett smeknamn, eller så har hans namn läckt
ut till icke-dvärgar av misstag, till hans stora och bestående
sorg. Å andra sidan verkar inte smådvärgarna inte gjort
några försök att dölja sina khuzdul-namn. I Silmarillion,
"Om Túrin Turambar", berättar smådvärgen
Mîm villigt för Turin inte bara sitt eget namn, utan också
namnen på sina söner Khîm och Ibun. Kanske var denna
chockerande oförsiktighet en av sakerna som de vanliga dvärgarna
hatade smådvärgarna för.
Dvärgarna tyckte hur som helst inte att det var olämpligt att
avslöja namnet på platser. På eget initiativ berättar
Gimli för brödraskapet vad dvärgarna kallar bergen över
Moria och själva Moria: "Jag känner dem och deras namn,
ty under dem ligger Khazad-dûm, Dvärgagräft... där
borta reser sig Barazinbar, Rödhornet... och bortom honom ligger
Silversylen och Molnhjässan... som vi kallar Zirakzigil och Bundushathûr."
(Ringens Brödraskap, "Ringen vandrar söderut",
sidan 360) Dvärgarna blev inte nödvändigtvis anstötta
om andra kände till khuzdul-namnen på ett antal platser. När
Gimli kom till Lórien, och fortfarande var arg för att alverna
först lät binda för ögonen på honom, sade Galadriel
till honom: "Mörkt är Kheled-zârams vatten, kalla
är Kibil-nâlas källor och vackra var Khazad-dûms
pelarsalar i äldre tid, innan de mäktiga konungarna föll
under stenen." Vi får berättat att "och när
[Gimli] hörde namnen på det uråldriga dvärgspråket
så tittade han upp och mötte hennes blick; och det kändes
som om han plötsligt såg in i en fiendes hjärta och fann
kärlek och förståelse. Förundrad log han till svar."
(Ringens Brödraskap, "Galadriels spegel", sidan
449). Så Gimli uppfattade Galadriels användning av gamla khuzdul-namn
som ett vänskapstecken. I den första åldern sa smådvärgen
Mîm "Amon Rûdh kallas [kullen] nu, sedan alverna bytt
namn på alla ting" (Silmarillion, "Om Túrin
Turambar") om den kulle han levde på, och antydde att detta
irriterade honom.
Extern
historia
Om khuzdul skrev Tolkien att "detta tungomål har skissats
till viss detalj gällande strukturen, om än med en väldigt
liten vokabulär" (HOME 12, sidan 300). Den verkar ha
skapats under 30-talet. Khuzdul-namnen Khazaddûm och Gabilgathol
dyker upp i en tidig version av Silmarillion, se HOME 5,
sidan 274. Här finner vi också Khuzûd som dvärgarnas
namn på sitt eget släkte, som senare ändrades till Khazâd.
Namnet Khazaddûm använde Tolkien först om Nogrod,
inte Moria. Christopher Tolkien kommenterar: "Khazaddûm
är den första förekomsten av det berömda namnet. Det
är intressant att notera att det förekom - men som dvärgarnas
namn på Nogrod - redan vid den här tidpunkten. Senare blev
dvärgarnas namn på Nogrod Tumunzahar... Gabilgathol,
som här dyker upp för första gången, förblev
dvärgarnas namn på Belegost." (HOME 5, sidan 278).
Khuzduls
struktur
Vi får veta om det dvärgiska språket att det "strukturellt
och grammatiskt sätt skilde sig mycket från de andra språken
i väst vid den tiden" (HOME 12, sidan 316-317). Det verkar
som det vida kring blivit allmänt känt som ett "svårt
språk", ungefär som många västerlänningar
idag betraktar kinesiska.
Fonologin var i en del avseenden egendomlig jämfört med andra
samtidiga språk. Det fanns åtminstone två aspirata klusiler,
kh och th, det vill säga k och t följt
av h. (Notera att kh och th här inte markerar
tyskt ach-Laut eller th som i engelskans thin, vilket
dessa digrafer oftast gör i Tolkiens stavning.) Inledande engelskt
k och t är också aspirerat, men troligen inte
lika starkt som i khuzdul. Khuzdul innehåller också oaspirerade
klusiler, som franskt och ryskt k och t, men olikt fallet
i både engelska, franska och ryska, så är k och
t i khuzdul egna fonem, som måste skiljas från kh
och th. Eftersom vi känner till väldigt få ord
på khuzdul är det föga förvånande att vi inte
har något minimalt par, men k/kh och t/th
skiljer sig åt i början av ord: Kibil-nâla jämfört
med Khazad-dûm och Tumunzahar jämfört med
Tharkûn. Andra konsonanter är den tonande explosiven
b, de tonlösa spiranterna z och gh, det laterala
l, det vibrerande r (en del dvärgar använde ett
uvulart R, andra ett rullande R), nasalerna n och m, och
en halvvokal, y.
Om en del konsonanter var lite konstiga, så var vokalsystemet rätt
vanligt. De korta vokalerna verkar bilda de klassiska femvokalssystemet,
a, i, e, o, u. Enligt Tolkiens kommenterar
om Daerons runor så var reduktionsvokaler som de som hörs i
engelskans butter också vanliga, men de finns inte direkt
attesterade (såvida inte en del u'n och e'n representerar
sådana vokaler). Fyra långa vokaler finns attesterade, â,
ê, î, û. Den uppenbara avsaknaden
av *ô kan mycket väl bero på vår lilla textmassa.
Långa vokaler kan förkortas när de är obetonade (?),
jämför Khazâd med Khazad-dûm. (Faktum
är att vi inte vet något om hur khuzdul-ord ska betonas.)
Grundstrukturen i khuzdul liknar den i semitiska språk, som arabiska
och hebreiska. Stammarna från vilka orden kommer ifrån är
i sig själva inte uttalbara ord, utan består endast av konsonanter.
Substantiv, verb, adjektiv etc. kommer inte enbart från prefix och
suffix (om sådana alls används), utan också genom att
stoppa in vissa vokaler bland dessa konsonanter, ibland också genom
att dubbla en av konsonanterna. Ofta böjs orden genom interna vokalförändringar
och inte genom att lägga till ändelser: Rukhs betyder
"ork", men plural "orker" är Rakhâs.
Rotkonsonanterna - de så kallade radikalerna - är desamma,
i det här fallet *R-Kh-S. I khuzdul såväl som i
semitiska språk består roten ofta av tre radikaler; flera
sådana rötter nämns i HOME 7, sidan 174, och HOME
6, sidan 466: B-R-Z "röd", B-N-D "huvud",
K-B-L "silver", N-R-G "svart". Ett exempel
på en rot med två konsonanter är Z-N "mörk,
dunkel" (HOME 6, sidan 466). Givetvis läggs vokaler till
när dessa rötter dyker upp som verkliga ord, till exempel baraz
"röd" eller bund "huvud" från B-R-Z,
B-N-D. Radikalerna Kh-Z-D betecknar den generella idén
om "dvärgiskhet" och kan observeras i ord som Khazâd
"dvärgar" och Khuzdul "dvärgiska"
("orkiska" skulle antagligen vara *Rukhsul). Samma radikaler,
Kh-Z-D, verkar vara närvarande i det gamla khuzdul-namnet
för Nargothrond, Nulukkhizdîn, men den exakta betydelsen
av detta namn är okänt (notera att Nulukkizdîn
i Silmarillion "Om Túrin Turambar" är en
felstavning, se HOME 11, sidan 180). Den mest grundläggande
betydelsen av Kh-Z-D kan ha något att göra med talet
"sju", jämför adunaiskans hazid (HOME 10,
sidan 428). Dvärgarna härstammade från de sju fäderna
och delades in i sju släkten - och som vi vet är dvärgar
fortfarande associerade med talet sju även i väldigt sen och
väldigt barnslig mänsklig mytologi.
Analys
av textmassan
Som sagts tidigare har vi väldigt lite khuzdul-text att
tillgå. Det finns ett par namn, som Khazad-dûm och Zirak-zigil,
inskriptionen i Balins grav, och ett stridsrop: Baruk Khazad! Khazad
ai-mênu! "Dvärgarnas yxor! Dvärgarna är
över er!"
Baruk Khazâd! sägs betyda "Dvärgarnas yxor!"
Baruk brukar oftast exemplifieras som något som liknar hebreiskans
"uppbyggnadstillstånd": tillståndet ett ord sägs
vara i när det placeras framför ett substantiv för att
beteckna ett genitivt släktskap: X Y med betydelsen "X av/tillhörande
Y" eller "Ys X". (Jämför hebreiskans sûs
"häst", hammelekh "kungen", sûs
hammelekh "kungens häst".) Vi kan förstås
inte vara säkra på att baruk är vanligt plural
"yxor" och inte specialformen "yxor av/tillhörande".
Det är kanske av vikt att alla andra attesterade pluralord innehåller
en lång vokal: Khazâd "dvärgar", Rakhâs
"orker", tarâg "skägg", shathûr
"moln", ûl "strömmar", dûm
"utgrävningar, hallar". Kan det vanliga pluralet "yxor"
vara *barûk? Shathûr "moln" kan representera
ett pluralmönster på -a-û-. I hebreiska förkortas
ofta vokaler i ord i uppbyggnadstillstånd. Eller, givet att u
helt klart är det dvärgiska elementet "av" (Bund-u-shathûr
"huvud i/av moln", HOME 7, sidan 174), är det instoppat
i baruk mellan den andra och tredje radikalen? Ord med tre enkla
radikaler (1-2-3) verkar ha singularformen 1u23 (bund "huvud,
hjässa", Rukhs "orker" - radikaler B-N-D,
*R-Kh-S) och pluralformen 1a2â3 (Rakhâs
"orker", att jämföra med Khazâd "dvärgar"
och tarâg "skägg" från *Kh-Z-D
och *T-R-G). Då radikalerna i baruk verkar ha en liknande
struktur med tre konsonanter (*B-R-K) kan vi kanske lägga
till ett pluraluppbyggnadstillstånd 1a2u3 till paradigmen
och böja B-R-K "yxa" enligt följande: singular
*burk "yxa", vanligt plural *barâk "yxor",
pluraluppbyggnadstillstånd baruk "yxorna av/tillhörande"
(och enligt samma princip *tarug Khazâd "dvärgarnas
skägg" från den attesterade formen tarâg
"skägg"?) Singularuppbyggnadstillståndet kan ha formen
1u23u (*burku Khazâd "dvärgarnas yxa")
om Bundushathûr helt enkelt är *Bundu Shathûr
"huvud av moln" skrivet som ett enda ord när det används
som namnet på ett berg (B-N-D "huvud").
Den andra delen av stridsropet är Khazâd ai-mênu!
"Dvärgarna är över er!", vår enda riktiga
mening. Ai-mênu betyder "över er", där
ai är en kortform för aya "på/över"
och mênu det ackusativa pluralet "er". Detta är
bevisligen en nominell mening som inte innehåller något khuzdul
ord för "är". Meningar som denna - där "X
Y" betyder "X är Y" - är vanliga i ryska och
många semitiska språk. Detta kan stödja teorin om ett
eget uppbyggnadstillstånd för substantiv, för att åtskilja
"X Y" med betydelsen "X av/tillhörande Y" från
"X Y" med betydelsen "X är Y".
Sedan har vi texten som dyker upp om man tolkar runorna på Balins
grav: Balin Fundinul uzbad Khazaddûmu, "Balin, Fundins
son, Morias härskare." Namnen Balin och Fundin är av mänsklig
härkomst, så deras etymologi är ointressant. Det som återstår
är ändelsen -ul, här använt för att bilda
ett familjenamn, uzbad "härskare" och det välkända
namnet Khazad-dûm "Dvärgagräft, Moria (även
fast det inte finns något i runinskriptionen som motsvarar bindestrecket).
Det förekommer här med en ändelse -u, som uppenbarligen
är ett slags genitiv. Men varför krävs det en ändelse
här när ingen är närvarande i Baruk Khazâd
"dvärgarnas yxor"? (Det spelar ingen roll om baruk
är en specialform med betydelsen "yxor av/tillhörande"
eller helt enkelt "yxor"; även om det införlivar ett
element med betydelsen "av" påverkar denna böjning
fortfarande det första ordet i konstruktionen, inte det andra som
i uzbad Khazaddûmu.) Uppenbarligen är detta något
slags objektivt genitiv, som markerar att Moria styrs av en härskare,
och inte att härskaren på något sätt "äger"
Moria (skulle det måhända vara *uzbud Khazaddûm,
enligt mönstret i baruk Khazâd???) Denna teori har starkt
stöd i adunaiska, det nûmenoranska språket, som
härstammade från ett människospråk influerat av
khuzdul (HOME 10, sidan 414). Detta språk har en så-kallad
"objektivform" där u är införlivat i sammansättningar,
till exempel gimlu-nitîr "tändare av en stjärna"
(där gimlu- är objektivet till gimli "stjärna",
HOME 10, sidan 427-428). Även fast detta nûmenoranska
objektiv enbart används i sammansättningar och inte för
sig själv som i uzbad Khazaddûmu, så kan dess
ursprung komma från khuzdul-objektiv.
Det enda substantiv som finns attesterat i både singular och plural
har redan nämnts, Rukhs "ork", plural "Rakhâs".
Som vi spekulerat i tidigare kan Khazâd "dvärgarna"
och tarâg "skägg" vara plural bildade enligt
samma mönster, så att singularformerna "dvärg"
och "skägg" är *Khuzd, *turg. Ordet
shathûr "moln" tillhör uppenbarligen ett annat
pluralmönster än Khazâd och Rakhâs,
så vi kan inte återskapa singularformen. Det skulle troligen
ha samma radikaler, *Sh-Th-R, men andra vokaler. Andra substantiv
i plural är ûl "strömmar" och dûm
"utgrävningar, hallar" (det senare kan också vara
ett kollektiv). Är det av betydelse att båda innehåller
samma vokal û som i shathûr?
Endast tre verb finns attesterade: gunud "gräva
under jorden, urholka" (angivet som en rot), felek "hugga
sten" och det närbesläktade order felak, som betyder
att man använder ett verktyg liknande en bredbladig mejsel, eller
ett litet yxhuvud utan skaft. Felak kan också användas
som substantiv för att beteckna ett sådant verktyg, på
samma sätt som engelskans "hammer" både kan användas
som substantiv och verb. Detta exempel visar att khuzdul-verb inte alltid
kan kännetecknas från andra delar av språket enbart med
sin form.
Vi har några adjektiv: ordet Khuzdul själv,
med betydelsen "dvärgisk", härlett från *Khuzd
"dvärg" med ändelsen -ul som också används
för att bilda familjenamn: Fundinul "Fundins son".
Vi har också sigin "lång" i Sigin-tarâg,
Långskäggen. Om adjektiv på khuzdul överensstämmer
i antal så kan sigin vara plural. (Å andra sidan kan
den enkla, oböjda formen av ett adjektiv användas i sammansättningar).
Zirak (plural *zirik???) kan vara adjektivet "silver"
enligt HOME 7, sidan 174, men på nästa sida antyds det
att det har betydelsen "pigg, spets" istället. Det är
möjligt att ett adjektiv kommer direkt efter substantivet det beskriver
(dock ej i sammansättningar som "Långskägg");
se nedan.
I sammansättningar är ordföljden densamma som i svenska:
Khazad-dûm "Dvärgagräft",
Kibil-nâla "Silverfåran", Kheled-zâram
"Glassjön" (beträffande denna översättning
och inte "Spegeltärn", se ordlistan), Gabilgathol
"Stor fästning", Sigin-tarâg
"Långskägg". Namnet Zirak-zigil
"Silvertagg" (Celebdil, Silversylen) passar in i detta
mönster (HOME 7, sidan 174), men senare verkar Tolkien ha
ändrat sig och bestämt att zirak beyder "tagg"
och zigil betyder "silver" snarare än tvärtom.
I sådana fall kan detta ord vara en koppling via "uppbyggnadstillstånd"
på samma sätt som baruk Khazâd: *Zirak zigil
"tagg (av) silver" (en konstruktion som Frodo, okunnig i khuzdul,
antog vara en sammansättning och stavade Zirak-zigil, Zirakzigil).
Om zigil är adjektivet "silver" och inte ett substantiv
så kan konstruktionen antyda att ett adjektiv följer substantivet
det beskriver.
Endast ett pronomen finns attesterat: mênu, "ni"
i ackusativ (HOME 8, sidan 20).
Vi har bara två prepositioner, aya "på/över"
(HOME 8, sidan 20, reducerad form ai i ai-mênu
"över er"), och u "i" (endast attesterad
i mitten av en sammanslagning, Bundushathur = "huvud i moln",
namnet på berget Molnhjässan, Fanuidhol på sindarin).
Det finns inte mycket att säga om avledning. Ett avledningsmönster
verkar ha formen 1a23ûn, där 1, 2, 3 representerar de
tre radikalerna. Betydelsen verkar helt enkelt vara "person, sak
eller plats som karaktiseras av rotbetydelsen": Nargûn
"Mordor, *Svart land", från radikalerna N-R-G
"svart", och Tharkûn "stavman", Gandalfs
dvärgiska namn (radikalerna *Th-R-K "stav"?) Om
konsonanterna Z-Gh-L verkligen är radikaler av verbet "kriga"
och Azaghâl betyder "krigare", så har vi
ett agentivt mönster a1a2â3. Man kan argumentera att
ordet Khuzdul "dvärgiska" är ett exempel på
ett adjektivt mönster 1u23ul. Men som sagts innan kan -ul
helt enkelt vara en adjektiv ändelse som läggs till singularformen
av ett ord (*khuzd "dvärg"). Jämför med
familjenamnet Fundinul. Om så är fallet finns ingen
anledning att fastslå ett mönster1u23ul innehållandes
ursprungsradikalerna.
Adjektiv som baraz "röd" (B-R-Z) eller sigin
"lång" (*S-G-N) representerar helt klart adjektivmönstren
1a2a3 och 1i2i3 (även fast kibil "silver"
verkar vara ett substantiv).
Ordet Mazarbul, som i "Mazarbulkammaren" (arkivet),
verkar representera en mer komplex härledning. Om -ul är
en vanlig adjektivändelse som diskuterats ovan så återstår
mazarb "arkiv". Kan detta vara ett slags perfekt particip,
eller motsvarande substantiv, av verbet "arkivera" (troligen
med radikalerna *Z-R-B)? Om så är fallet har vi mönstret
ma1a23.
Ordlista
(till största delen baserad på en list sammanställd av
Lisa Star som förekom i Tyalië Tyelelliéva #4,
sidan 22; hon i sin tur tackade Jim Gillogly, Alberto Monteiro och Anthongy
Appleyard för hjälpsamma kommentarer och förslag). Jag
har exkluderat Balin som, trots att det förekommer på
inskriptionten på Balins gravsten, är ett manligt namn. Så
är också Forn, ett namn som dvärgarna använde
om Tom Bombadil. Jag har dock inkluderat Fundinuul, även fastendast
ändelsen -ul är khuzdul. Jag har inte tagit med Dushgoi
"Minas Morgul", som uppenbarligen är orkiska, men verkar
trots det innehålla elementet dush *"mörk, svart"
som också förekommer i Buzundush, det dvärgiska
ordet på Morthond.
| aglâb | "(talat) språk" (HOME 11, sidan 395). Ordet innehåller till synes samma radikaler G-L som iglishmêk. |
| ai-mênu | "över er" (SODTT, "Helms klyfta", "Appendix F"), med ai, en reducerad form av aya (se detta ord) och mênu (HOME 8, sidan 20). |
| Azaghâl | namnet på härskaren över Belegosts dvärgar (Silmarillion, "Om det femte slaget: Nirnath Arnoediad") |
| [Azanûl] | en form som Tolkien verkar ha ersatt med Azanulbizar (HOME 6, sidan 466). |
| Azanulbizar | "Blackkällsdalen"(Ringarnas Herre, "Ringen vandrar söderut", sidan 360 och "Appendix F"). I A Tolkien Compass, sidan 182, säger Tolkien att "formen på umgängesspråket är en exakt översättning: dalen där de matta (överskuggade) bäckarna rann ner för bergssluttningen". Se också HOME 6, sidan 466: Azanulbizar "De dunkla bäckarnas dal" med elementen ZN, ûl, bizar (se de orden). |
| aya | "över/på" (HOME 8, sidan 20). En kortare form är ai, som i ai-mênu "över er". |
| baraz | "?röd" i Barazinbar (HOME 7, sidan 174). Baraz "?Den röde", kortnamn på "Barazinbar". (Ringarnas Herre, "Ringen vandrar söderut", sidan 360) |
| Barazinbar | "Rödhornet", ett av bergen över Moria. Caradhras på sindarin (Ringarnas Herre, "Ringen vandrar söderut", sidan 360) |
| baruk | "yxor av/tillhörande" (HOME 8, sidan 20), Baruk Khazâd! "Dvärgarnas yxor!" ("Appendix F"). Möjligen uppbyggnadstillståndet för plural *burk "yxor". |
| bizar | "dal, dalgång" (HOME 6, sidan 466) i Azanulbizar |
| B-N-D | radikalerna till bund, se det ordet (HOME 7, sidan 174). |
| B-R-Z | radikalerna till baraz, se det ordet (HOME 7, sidan 174). |
| bund | "huvud" (HOME 7, sidan 174). I Bundurshathur, se det ordet. |
| Bundushathur | "Molnhjässa", ett av bergen ovanför Moria, på sindarin Fanuidhol (Ringarnas Herre, "Ringen vandrar söderut", sidan 360); elementen är Bund-u-shathur "huvud i moln" (HOME 7, sidan 174). |
| Buzundush | "Morthond, svartrot" (HOME 7, sidan 167) |
| dûm | "utgrävningar, hallar", antingen ett äkta plural eller ett kollektiv singular (i Khazad-dûm, se det ordet) |
| felek | "hugga sten" (sägs vara en rot; i så fall med radikalerna *F-L-K) (HOME 12, sidan 352) |
| felak | 1) (som substantiv) ett verktyg liknande en bredbladig mejsel, eller litet yxhuvud utan skaft, för att skära i sten, 2) (som verb) att använda detta verktyg (HOME 12, sidan 352) |
| felakgundu | även assimilerat som felaggundu "grottgrävare" (namn givet åt Finrod på grund av hans skicklighet i fint stensnideri, anpassat till sindarin som Felagund). (HOME, sidan 352) Detta gör uppslaget PHELEG i Etymologierna (HOME 5, sidan 381) föråldrat, eftersom Tolkien där gav en alvisk etymologi för detta ord. |
| Fundinul | översatt till "Fundins son", ordagrant troligen ett slags adjektiv härlett från namnet (som kommer från människospråk, ej khuzdul) |
| gabil | "stor", isolerat från Gabilgathol, se det ordet. |
| Gabilân | ett namn på floden Sirion (HOME 11, sidan 336). Innehåller uppenbarligen gabil "stor", jämför med Gabilgathol. |
| Gabilgathol | "Stor fästning", på sindarin Belegost (Silmarillion, "Om Sindar", HOME 5, sidan 274) |
| Gamil Zirak | namn på en dvärgsmed, mästare till Telchar från Nogrod (Sagor från Midgård, sidan 106). Föreslagna tolkningar är "Gamle Silver" eller "Gamle Tagg"; see zirak. |
| gathol | "fästning", isolerat från Gabilgathol, se det ordet. |
| gundu | "underjordisk sal" (från roten gunud) (HOME 12, sidan 352). Ingår en böjning av detta substantiv i namnet på berget Gundabad, som sägs ha ett "ursprung i khuzdul"? (HOME, sidan 301) |
| gunud | "gräva under jorden, urholka" (HOME 12, sidan 352 och 365), sägs vara en rot. Jämför gundu ovan. |
| Ibun | Namnet på en av Mims söner (Silmarillion "Om Túrin Turambar", Sagor från Midgård) |
| iglishmêk | ett handrörelsespråk som dvärgarna använde. (HOME 11, sidan 395) Jämför aglâb. |
| inbar | "horn"; radikalerna är givna som M-B-R, notera dissimilationen mb > nb. (HOME 7, sidan 174). Finns i Barazinbar, se det ordet. |
| Kazaddûm | oortodox stavning av Khazad-dûm (HOME 6, sidan 467). Det ska knappast ses som en antydan att k och kh inte är distinkta fonem. |
| K-B-L | radikalerna till kibil, order för silver (HOME 7, sidan 174). |
| Khazâd | "dvärgar", namnet på dem själva ("Appendix F"). Singular *Khuzd? |
| Kazad-dûm | "Dvärgagräft", Moria (Ringarnas Herre, "Ringen vandrar söderut", sidan 360) |
| Kazad ai-mênu! | "Dvärgarna är över er!", dvärgiskt stridsrop. ("Appendix F") |
| kheled | "glas" i Kheled-zâram. "Spegeltärn", bokstavligen "glassjön" (Silmarillion appendix, uppslag khelek-, se också A Tolkien Compass, sidan 190) |
| Khîm | Namnet på en av Mims söner. (Silmarillion, "Om Túrin Turambar") |
| [Khuzûd] | "dvärgar", ändrades av Tolkien till Khazâd. (HOME 5, sidan 274, 278). |
| *Kh-Z-D | radikalerna i ord som har att göra med dvärgar och dvärgiskhet, i Khazâd "dvärgar" (singular *Khuzd?), i Khuzdul "dvärgiska" och, vad det verkar, även i Nulukkhizdîn "Nargothrond" (Silmarillion, "Om Túrin Turambar") |
| kibil | "silver" (HOME 7, sidan 174). Radikalerna K-B-L. HOME 7, sidan 174, verkar antyda att ordet är relaterat till quenyans telpë, med lånet måste komma från sindarins celeb (och vara ett rätt sent lån, för även vid tidpunkten för gammelsindarin var ordet kelepe [HOME 5, sidan 367] utan förändring av p till b efter vokalen; ursprungsalviskans form var *kyelepê). Khuzduls kibil har kastat om ordningen på de två sista konsonanterna i celeb. |
| Kibil-nâla | "Silverfåran" (Ringens Brödraskap, "Ringen vandrar söderut", sidan 360), floden Celebrant. De separata elementen kibil, nâla (se dessa ord) diskuteras i HOME 7, sidan 174-175. Anmärkningsvärt nog ges denna flod namnet Zigilnâd på khuzdul i HOME 12, sidan 279, 286. HOME 12, sidan 275, indikerar att Tolkien i ett utkast till appendixen för Ringarnas Herre använde namnet Kibil-nâla som en referens till Spegeltärn, men ändrade det till Kheled-zâram, namnet som används i huvudtexten i Ringarnas Herre. Christopher Tolkien avfärdar detta som "ett misstag" utan betydelse (HOME 12, sidan 286). |
| Mahal | Dvärgarnas namn på Aüle (Silmarillion, "Om Aulë och Yavanna") |
| Mazarbul | "arkivet". Mazarbulkammaren är samma sak som "arkivkammaren". (Ringens Brödraskap "Khazad-dûms bro", sidan 370 och Letters, sidan 186). |
| M-B-R | radikalerna till inbar "horn". Notera dissimilationen mb > nb. (HOME 7, sidan 174). |
| mênu | "du (ackusativ plural)" (HOME 8, sidan 20) |
| Mîm | namnet på en smådvärg (Silmarillion, "Om Túrin Turambar") |
| -nâd | element som förekommer i Zigilnâd, ett annat namn på floden Celebrant (Silverfåran). HOME 12, sidan 279, 286. Floden kallas på ett annat ställe för Kibil-nâla på khuzdul, så nâd skulle då betyda samma sak som nâla, se det ordet. |
| -nâla | Enligt HOME 7, sidan 175, är betydelsen av detta ord okänt, men om khuzdul-namnet Kibil-nâla har samma betydelse som sindarins Celebrant, Silverfåran, kan man anta att det betyder "väg, flodfåra, flodbädd." (HOME 7, sidan 174) |
| Narag-zâram | "? Svart göl" Innehåller radikalerna N-R-G, se det ordet (HOME 6, sidan 466) |
| Nargûn | "Mordor"; innehåller radikalerna N-R-G "svart" (HOME 6, sidan 466) |
| N-R-G | radikalerna för ordet "svart" (vokalerna inte givna); i Nargûn "Mordor, svarta landet". (HOME 6, sidan 466) Det fristående ordet "svart" kan vara *narag, att jämföra med baraz "röd" från B-R-Z. |
| Nulukkhizdîn | "Nargothrond" (HOME 11, sidan 180), felstavat Nulukkizdîn i Silmarillion "Om Túrin Turambar" (se HOME 11, sidan 180, där Christopher Tolkien erkänner att denna stavning är felaktig). Ändrades av Tolkien från Nulukhizidûn. Innehåller til synes radikalerna Kh-Z-D "dvärg". |
| Rukhs | "Ork", plural Rakhâs (HOME 11, sidan 391) |
| Sharbhund | "? kal kulle", smådvärgarnas namn på Amon Rûdh (Sagor från Midgård, sidan 137). Är bhund bara en alternativ stavning för bund? |
| shathûr | "moln", Shathûr är en kortare variant av Bundushathûr "Molnhjässan", ett av bergen ovanför Moria (Ringens Brödraskap "Ringen vandrar söderut", sidan 360 och HOME 7, sidan 174) |
| Sigin | "lång" i Sigin-tarâg, se det ordet (HOME 12, sidan 321). Om khuzdul-adjektiv överensstämmer i antal så kan detta vara pluralformen (eller så är grundformen att föredra i sammansättningar). |
| Sigin-tarâg | "Långskäggen" (HOME 12, sidan 321) |
| tarâg | "skägg" (plural) i Sigin-tarâg, se det ordet (HOME 12, sidan 321). Singular *turg? |
| Tharkûn | Dvärgarnas namn på Gandalf, sägs betyda "stavman" (SODTT "Fönstret mot väster", Sagor från Midgård, sidan 524) |
| Tumunzahar | "Djärvhålan", dvärgarnas namn på Nogrod (Silmarillion, "Om Sindar") |
| -u | "i/av" i Bundushathur, Bund-u-shathur "huvud i/av moln" (HOME 7, sidan 174), Uzbad Khazad-dûmu, "Morias härskare" (Ringens Brödraskap, "En resa i mörker", sidan 404) |
| [Udushinbar] | En form som Tolkien verkar ha ersatt med Bundushathûr (HOME 7, sidan 174) |
| ûl | "strömmar" i Azanulbizar (HOME 6, sidan 466) |
| -ul | möjligen ett adjektivsuffix (Khuzdul "dvärgiska", Fundinul "(son) av Fundin") |
| [Uruktharbun] | ett namn på Moria? (kan ha ersatts med Khazad-dûm) (HOME 6, sidan 458) |
| Uzbad | "härskare" (Ringens Brödraskap, "En resa i mörker", sidan 404) |
| zâram | "sjö, damm" (i Narag-zâram och Kheled-zâram, HOME 6, sidan 466) |
| Z-G-L | radikalerna till zigil (HOME 6, sidan 174) |
| zigil | antingen "tagg (mindre och smalare än ett horn)" (HOME 7, sidan 174) eller ett ord för "silver" (HOME 7, sidan 175) - sammansättningen Zirak-zigil sägs betyda "silvertagg", men det är inte helt klart vilket element som betyder "silver" och vilket som betyder "tagg". Enligt Tolkiens senaste förklaring betyder zigil "silver", och i överensstämmelse med det listas Zigilnâd som ett namn på Silverfåran (Celebrant) i en källa (HOME 12, sidan 279, 286). Men HOME 7, sidan 174, 175, antyder klart att namnet Kibil-nâla (som förekommer i Ringarnas Herre) är dvärgarnas beteckning på floden. Se Kibil-nâla. |
| zirak | antingen "silver" (färgen, inte metal, jämför kibil) eller "tagg"; se zigil. Eftersom Tolkiens slutgiltiga beslut verkar ha varit att i namnet Zirak-zigil "Silversylen, Silvertaggen" så är zigil den del som betyder "silver", zirak måste således betyda "tagg" (HOME 7, sidan 174 och 175). Zirak antingen "Silver" eller (mer troligt) "Tagg", kortnamn för Zirak-zigil, se det ordet (Ringens Brödraskap "Ringen vandrar söderut", sidan 360). Kanske även i Gamil Zirak, se det ordet. |
| [Zirakinbar] | "Silverhorn" (se inbar), en form som Tolkien verka ha ersatt med Zirak-zigil "Silversylen" (HOME 9, sidan 45). |
| Zirak-zigil | "Silversylen", ett av bergen ovanför Moria (sindarin Celebdil) |
| Z-N | radikalerna till ordet för "svart, dunkel" (HOME 6, sidan 466). I Azanulbizar, se det ordet. |
| Z-R-K | radikalerna till zirik, se det ordet (HOME 7, sidan 174) |
Kommentera (4)
UppTillbaka
till Språkhörnan