DUNHARG

unharg (Dunharrow)
I andra åldern en kultplats för bergens människor, sedan rohirrim kommit till Vita bergen på 2000-talet i tredje åldern använd som tillflyktsort i orostider. I sin funktion av tillflyktsort kallade rohirrim platsen för Dunhargs fäste. Dunharg – där -harg rimmar på varg – betyder 'den hedniska helgedomen i bergssidan'. Namnet kommer från rohirrims språk. Förleden dun är ett fornengelskt ord som betecknar en (ofta befäst) höjd. Elementet finns sannolikt även i namnet Dúnhere, buret av mannen som i slutet av tredje åldern var herren till Hargdal, dalen nedanför Dunharg. Efterleden harg betyder 'hednisk helgedom'. De hobbitar som skrev Röda boken kände igen ordet från det egna språket och valde av den anledningen att använda sin inhemska form, som harg här motsvarar (Hargdal innehåller samma element). Själva använde rohirrim namnet Dúnharg eller Dúnhærg.* Som namn grundar sig Dunharg på lämningarna efter de forna människornas kultplats, bland annat resta stenar. Men ännu i slutet av tredje åldern fanns människornas andar kvar i bergen, benämnda som Dunhargs döda män.

Bild: Wargen
Ordet harg är välkänt i svenskan, liksom i åtskilliga andra germanska språk, och har genom åren rönt stort forskarintresse. Som horgr förekommer det i Eddadikter, medan ortnamn som Odensharg finns belagda i Sverige. I det svenska ortnamnsskicket är emellertid betydelsen 'förkristen kultplats' inte helt oomstridd. Harg är med säkerhet besläktat med det levande dialektordet har 'stenig mark, stenröse; stengrund' och förekommer ännu dialektalt med liknande betydelser. Ordet tycks ha fått sin sakrala innebörd genom förekomsten av stenaltare på kultplatserna. Vissa förslag har därför gjort gällande att det är betydelsen anknuten till sten som föreligger i alla svenska ortnamn där elementet finns. I namnen har ordet ofta nötts ned till exempelvis Höör.

I fornengelskan finns harg med sin religiösa betydelse i – som ett tydligt exempel – ordet heargweard 'hednisk präst'. Som ortnamnselement har det antagit formen harrow, och i originalet översatte hobbitarna följaktligen namnet till Dunharrow. Tolkien önskade att översättningar av verket skulle använda rohirrims egna namn Dúnharg eller Dúnhærg som utgångspunkt.

* Jfr The Lord of the Rings, "Appendix E", avsnitt I och The Lord of the Rings: A Reader's Companion, s. 769.

––––––––

Kommentera (2)

Upp
Tillbaka till Månadens namn

Tolkiens Arda
Publikationer | Nyheter | Forum | Ardangóle | Alster | Arkivet | Faq | Om | Främjare