I DETTA NUMMER
INNEHÅLL | ANGÅENDE TOLKIEN | NYHETER
SAGAN OM FELEN: "HUR MÅNGA PONNYER HAR NI EGENTLIGEN, HERR MERRY?"
TOLKIEN -- FANTASYGENRENS SKAPARE? | DE HEMLIGA DAGBÖCKERNA OMRÖSTNINGEN

SAGAN OM FELEN – DEL I

"Hur många ponnyer har ni egentligen, herr Merry?"

Av: Martin Andersson
Bilder: Taurrohir

Klicka här för att diskutera och kommentera denna artikel!

Det har påpekats gång efter annan att Åke Ohlmarks gamla översättning av The Lord of the Rings inte håller måttet, och rent av är dålig. Många har dock inte undersökt saken närmare, och känner därför till den fulla vidden av innebörden i ordet "dålig" här. Martin Andersson -- till vardags expert i Tolkiens Arda -- Frågespalten och tillika gymnasielärare i svenska och engelska samt hobbyöversättare -- har läst Ohlmarks översättning parallellt med originalet, samtidigt som han noterat alla misstag som begåtts under konverterandet. De mest centrala av dessa presenterar han nu, för första gången, i en artikelserie här i Tolkiens Arda -- Magasinet.

"I så fall är du på flykt! Man tar inte genvägar här i landet annars!"
När JRR Tolkiens The Lord of the Rings (LOTR) kom ut på svenska 1959-61 var kommentarerna om översättaren Åke Ohlmarks arbete övervägande positiva. Kritikern Sven Stolpe anbefallde "en svärdslilja" till Ohlmarks för hans insats, och andra recensenter instämde. En av de ytterst få invändningarna någon hade var att han förväxlat "sensible" med "sensitive" och gjort hoberna till ett finkänsligt i stället för ett förnuftigt folk, men det var också allt.

Med facit i hand blir det pinsamt uppenbart att ingen av recensenterna kan ha granskat originaltexten särskilt noggrant. Ohlmarks översättning formligen kryllar av fel, missuppfattningar, inkonsekvenser och vad som endast kan vara medvetna ändringar. Att ta upp dem alla skulle av utrymmesskäl vara omöjligt, men här skall åtminstone några av de mer skrattretande och/eller irriterande kommenteras. Jag kommer här bara att ta upp den första volymen, The Fellowship of the Ring/Sagan om ringen; resten kommer vid ett senare tillfälle.

Först bör vi klargöra en sak: Ohlmarks kan inte lastas för alla skillnader mellan originaltexten (LOTR) och översättningen (ÅO). Det finns ytterligare en skyldig till brottet, nämligen Tolkien själv. Bakgrunden är att förlaget Ace på grund av ett kryphål i de amerikanska copyrightlagarna år 1965 gav ut en icke auktoriserad pocketupplaga av LOTR. För att stoppa dem gjorde Tolkien ett antal små men betydelsefulla ändringar i texten och lät sedan ge ut en egen, auktoriserad, pocketupplaga. De kanske mest kända skillnaderna är Gandalfs uttalande i Meduseld att han gått "genom elden och avgrundsfloderna" -- denna passage löd i LOTR ursprungligen "fire and flood", men Tolkien ändrade det till "fire and death" för att understryka att Gandalf den grå hade dött på Zirak-zigil -- och Gandalfs palantír-diskussion med Pippin i slutet av första boken av Sagan om de två tornen. Den som är intresserad och har gott om pengar kan läsa om de textuella skillnaderna mellan olika upplagor i Douglas A Andersons & Wayne G Hammonds JRR Tolkien: A Descriptive Bibliography (som, vilket bör understrykas, jag inte har läst).

När man tagit hänsyn till ovanstående kvarstår dock det faktum att det finns ett ospecificerat stort antal fel som inte kan skyllas på Tolkien. Jag tänker inte säga något om Ohlmarks fula ovana att brodera ut texten (nåja, lite kommer jag nog att säga i alla fall om jag blir tillräckligt uppretad), och jag tänker inte heller säga något om "hober" versus "hobbitar", men resten bör vara tillräckligt för att roa, förarga och chockera er. Jag bryr mig inte om att ange sidhänvisningar, eftersom romanen har tryckts i så många sinsemellan olika upplagor, utan nöjer mig med att ange böckerna -- av vilka det som bekant finns två i varje band -- med romerska siffror (I-II är Sagan om ringen; III-IV är Sagan om de två tornen, och så vidare) samt kapitlets nummer inom boken med vanliga siffror. Redo? Då sätter vi igång:

Prologen: Det sägs att Bandobras "Bullroarer" Took var en mycket lång hob, "four foot five". I ÅO blir det "fyra till fem fot".

Prologen: Det sägs vidare att hoberna en gång "dwelt in the upper vales of Anduin, between Greenwood the Great and the Misty Mountains". Den exakta angivelsen "Misty Mountains" blir i ÅO det betydligt mer generella "dimmiga blå berg".

Prologen: Fylkes borgmästare valdes vart sjunde år "on the White Downs". Detta blir i ÅO "på kritklipporna". "White Downs" kallas på annat håll för "Kritstensåsarna", vilket inte har samma semantiska innehåll som i LOTR.

I.1: Bilbo var mycket artig mot Sams pappa och brukade kalla honom "Master Hamfast". Detta blir i ÅO "Mäster Tjyvkung". Är det artigt?

I.1: På Bilbos födelsedagskalas förekom det ett slags smällkarameller med små musikinstrument inuti. "Most of them bore the mark DALE on them", säger LOTR, vilket alltså innebär att de var tillverkade i staden Dal vid Ensamma bergets fot -- ett "Made in…"-märke, med andra ord. Detta blir hos ÅO det fullkomligt obetalbara "bar beteckningen bågdrönare". Leta gärna efter detta ord i Svenska Akademiens Ordlista.

I.2: Sam, Ted och en skara andra hober sitter och hänger på Gröna draken "one evening in the spring of Frodo's fiftieth year". Hos ÅO finner vi "en stilla vårafton, samma dag förresten som Frodo fyllde femtio år"!!! Och detta efter att det i föregående kapitel hamrats in gång på gång att Frodo och Bilbo fyllde år den 22 september, som inte ens med bästa vilja kan kallas vårdag.

I.2: I den berömda Ringversen är i LOTR rad 5 och rad 8 identiska med varandra, "In the Land of Mordor where the Shadows lie". I ÅO blir detta "I Mordorslandets hisnande gruva" respektive "I Mordors land, där skuggorna ruva".

I.3: I LOTR står det "The decision to set out eastwards had suggested the idea to him", med syftning på att Frodo beslutat sig för att ge sig av till Elronds hus och därför kan använda flytten till Kricke gryt som täckmantel. "Eastwards" blir hos ÅO "västerut" (!) vilket inte passar alls med resten av meningen, "for Buckland was on the eastern borders of the Shire".

I.4: LOTR: "'Then you are going to fly,' said Pippin. 'You won't cut straight on foot anywhere in this country.'" Pippin menar att terrängen är så svår att det inte går att ta genvägar i trakten -- det går bättre att flyga. Hos ÅO ser vi "-- I så fall är du på flykt! Man tar inte genvägar här i landet annars!" vilket inte bara är fel utan inte heller passar med Frodos svar "'We can cut straighter than the road anyway'".

I.5: LOTR: "Long ago Gorhendad Oldbuck, head of the Oldbuck family, one of the oldest in the Marish or indeed in the Shire…". Det är släkten Oldbuck (= Fornbock) som är en av de äldsta i Marsklandet. Men hos ÅO ser vi ett exempel på vad jag kallar "den bortsjabblade syftningen", som tycks vara Ohlmarks specialitet: "Gorhendad Fornbock, huvudmannen i Fornbockska klanen och en av de äldsta inte bara i Marsklandet utan överhuvud i hela Fylke…".

I.5: Längdenheter är inte Ohlmarks starka sida. Merry säger att det är "twenty miles" norrut till bron över Vinfloden, alltså 32.18 km; hos ÅO blir detta "tjugo mil" (200 km, för den som inte visste det). I rättvisans namn bör jag tillägga att detta är enda gången Ohlmarks översätter miles med mil.

I.5: När badordningen skall bestämmas säger Frodo, "You'll be last either way, Master Peregrin". I ÅO blir "you" till "jag" -- ytterligare ett exempel på bortsjabblad syftning.

I.11: Efter de svarta ryttarnas angrepp på Bri sägs att "The ponies had vanished!" I ÅO blir det "Ponnyerna hade försvunnit alla fyra". Som tydligt framgår av Tom Bombadills ramsa lite tidigare hade Merry fem ponnyer (därav denna artikels rubrik).

II.1: Gandalf säger att "the Morgul-lord" och hans svarta ryttare har trätt fram. I ÅO blir det "Mordors furste".
"Frodo befann sig nu i Elronds palats, det som Bilbo en gång för länge sedan smått ironiskt kallat 'den sista lilla torftiga backstugan' öster om havet."

II.1: Det här gör mig riktigt, riktigt ilsk. I LOTR står det "Frodo was now safe in the Last Homely House east of the Sea". Hos ÅO blir detta "Frodo befann sig nu i Elronds palats, det som Bilbo en gång för länge sedan smått ironiskt kallat 'den sista lilla torftiga backstugan' öster om havet." Strunta i att meningen är åtskilligt mycket längre på svenska -- det kan ju tänkas att Tolkien själv har varit framme och ändrat. Vad som stör mig är att Bilbo "smått ironiskt" kallat Elronds hus "torftig backstuga". Varför skulle han göra det? Han älskade ju stället och valde att framleva sin ålderdom där! Förklaringen ligger i att Ohlmarks blandat ihop de olika betydelserna av "homely". Enligt min ordbok är betydelsen i brittisk engelska "hemtrevlig, hemlik", inte "torftig, alldaglig" som Ohlmarks tror. Oavsett vilka ändringar Tolkien än kan ha gjort här, bedömer jag det som så gott som omöjligt att det fanns någon motsvarighet till "smått ironiskt" i LOTR.

II.1: Om Elronds hustru säger LOTR att hennes söner aldrig kunde glömma hennes "torment in the dens of the orcs". ÅO får detta till att hon "torterats ihjäl i orchernas hålor" (min betoning), vilket sedan skär sig grovt när man läser Ringens värld och upptäcker att hon faktiskt överlevde och begav sig till Tol Eressëa.

II.2: Vid Elronds rådslag fanns närvarande bland andra "several other counsellors of Elrond's household, of whom Erestor was the chief", vilket i ÅO blir "medlemmar av Elronds livvakt, över vilka Erestor förde befälet". Varför skulle Elrond vilja ha sina livvakter med sig vid rådslaget?

II.2: Elrond berättar att "the line of Meneldil son of Anárion failed". ÅO förvränger detta till "dog kungaätten ut med Meneldil, som var son av Anárion". Sannerligen inte -- som LOTR visar var det Meneldils ätt, men han var inte den siste; nej, han var tvärtom en av de första. Släkten dog ut med Eärnur.

II.3: Boromir berättar att "Only a remnant of our eastern force came back, destroying the last bridge that still stood amid the ruins of Osgiliath." Det var alltså Gondors egna soldater som förstörde bron, inte "fienden", som det blir hos ÅO.

II.3: Gandalf (i ÅO Elrond, men skillnaden kan bero på ett tolkienskt ingrepp i LOTR) säger till Frodo att hålla upp ringen, "and then Boromir will understand the remainder of his riddle", med klar syftning på rimmet som Boromir drömt om. I ÅO blir det av någon anledning "din gåta", vilket då skulle syfta på Frodo eftersom han är den tilltalade.

II.3: Jag lovade att inte börja gnälla om namnen, men nu kan jag inte hålla mig längre: Inom loppet av fyra sidor får vi se tre (3) olika "svenska" varianter av "Isengard". Läs noggrant Gandalfs skildring av mötet med Saruman, från och med att han lämnar Radagast fram till och med att Gwaihir kommer och plockar upp honom. Där har vi "Isengard", "Isendor" och "Isendal". Och i Sagan om de två tornen kommer en fjärde form, nämligen "Isengård".

II.4: När sällskapet angrips av vargarna ropar Gandalf till deras ledare: "Listen, Hound of Sauron!" ÅO får detta till "Lyssnen, I Saurons hundar!" Förutom att det är fel form (originalet har singular, inte plural) finns det inget som stöder den arkaiska stilnivån.

II.4: När sällskapet precis undkommit Väktaren i vattnet sägs om Frodo: "He had begun to shake off the terror of the clutching arm". I ÅO blir det: "Han började skälva i hela kroppen efter chocken med de slingrande armarna". Problemet är att "shake off" betyder att man skakar av sig något. I LOTR började han hämta sig från chocken, i ÅO fick chocken honom att börja darra. Och hur många armar var det nu igen i LOTR respektive i ÅO?

II.4: Precis innan Gimli framför sin sång kommer sällskapet till en stor tom sal, och öppningarna ut från den, förutom den de kom in genom, beskrivs så här: "Three other entrances they saw, dark black arches: one straight before them eastwards, and one on either side." Den sista uppgiften, "one on either side", formulerar ÅO något klumpigt som "två mindre öppningar på vardera sidan". Det krävs inte särskilt mycket ansträngning för att man skall misstolka det som sammanlagt fem: en i mitten plus två på vardera sidan.

II.5: Det är lite frestande att ge ett exempel på Ohlmarks totala avsaknad på respekt för originalets stilnivå. I Balins gravkammare ger Aragorn order om att dörrarna skall stängas och barrikaderas: "'Slam the doors and wedge them!' shouted Aragorn." Den intressanta biten är "shouted Aragorn". Det blir hos ÅO "dundrade Aragorns befallande stämma".

II.6: När sällskapet kommer fram till Lothlóriens skogsbryn sägs om träden att de "arched over the road and stream that ran suddenly beneath their spreading boughs". Hos ÅO ser vi "spände sitt valv över såväl vägen som ett litet vattendrag, vilket plötsligt sprang fram under de utsträckta grenarna". Vad då "ett litet vattendrag" (min betoning)? Det är ju för höge farao samma bäck som de har följt hela vägen från Moria!

II.6: När Sam tagit sig över alvernas repbro säger han "Not even my uncle Andy ever did a trick like that!" ÅO gör farbrodern galen: "min helgalna farbror Audy". Och jo, det står faktiskt "Audy".

II.6: Där LOTR har "mallorn" har ÅO "gyllenlönn" eller "gyllenträd" -- helt förkastligt, eftersom "mallorn" inte ska översättas. Dessutom tycker jag att beskrivningen av mallorn-träden påminner mer om bokar än om lönnar, men det är inte helt relevant.

II.7: När Tolkien beskriver Galadriels spegel är han mycket klar över var silverkannan står i förhållande till skålen: "beside it stood a silver ewer". ÅO är betydligt veligare, säger först en sak och ändrar sig sedan -- och det blir fel: "bredvid eller rättare i den".

II.7: I sin vision i spegeln ser Frodo ett banér med ett emblem i form av ett "white tree". Hos ÅO är samma träd "vildvuxet".

II.8: "Cram", säger Gimli när han ser lembas för första gången. "Cram, gräddkex!" säger ÅO, och inför därmed en definition som inte bara är felaktig utan också fullständigt onödig, eftersom termen "cram" förklaras ett fåtal rader längre ned.

II.8: När Celeborn går igenom med sällskapet hur landskapet ser ut längre fram på deras resa nämner han "the Entwash", vattendraget som flyter ut från Fangorn. Och här har vi ett ganska tydligt indicium på att Ohlmarks troligen inte gjorde sig besväret att läsa igenom hela trilogin innan han började översätta, för han kallar här ån för "Bukteån". På kartan i början av Sagan om ringen kallar han den "Slamma flod". Först i Sagan om de två tornen kallar han den "Ente älv" (ett i mina öron riktigt bra namn).

II.8: När Aragorn får ta emot broschen med alvstenen av Galadriel säger hon: "In this hour take the name that was foretold for you, Elessar, the Elfstone of the house of Elendil!" I en av sina mästerliga bortsjabblingar lyckas ÅO få det till att det är broschen som ska kallas Elessar: "I denna stund ger jag klenoden det namn som blivit den förespått". Suck …

II.8: Dags att bli förbannad igen. I LOTR är den engelska översättningen av Galadriels Namárië-sång på prosa, men ÅO har helt självsvåldigt gjort en svensk översättning på vers!!! Han beskriver Valimar som en person och inte en plats. Dessutom sjabblar han bort en syftning: där LOTR har "Varda is the name of that Lady whom the Elves in these lands of exile name Elbereth", har ÅO "Varda är det namn, dessa alver i landsflykt ge åt Elbereth drottningen av Västerness." Inte en siffra rätt. Det är i landsflykten som de använder namnet Elbereth, och hon är inte drottning av Västerness (= Númenor). Utan tvivel en "förklaring" som Ohlmarks lagt till på egen hand. Lägg också märke till pluralböjningen av verbet "ge" -- en form som började fasas ut ur svenska språket när Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige gavs ut 1906 och som därmed var onödigt arkaisk även då översättningen gjordes. Därmed inte sagt att pluralböjningen var helt utdöd vid den tiden -- men den var knappast modern vardagssvenska.

II.9: När sällskapet är ute på Anduin dyker ett gäng orcher upp och använder dem som måltavla för sin prickskytteövning. Det sägs om en pil att den "passed through Aragorn's hood". ÅO påstår däremot att den "genomborrade Aragorns harnesk". Suck … igen.

II.9: När sällskapet kommer fram till Argonath ser Frodo på Vidstige (rätt okej namn) och ser inte bara Vidstige utan även "Aragorn son of Arathorn". Hos ÅO kallas han "prins Aragorn, konung Arathorns son". För det första var Arathorn inte konung, bara hövding över dúnedain, och för det andra kallar Tolkien, såvitt jag vet, inte tronföljare för prinsar. [När han använder ordet "prince" syftar han på en mer eller mindre självstyrande härskare, som "the Prince of Dol Amroth", och då skall det översättas med "furste".]

II.10: I Boromirs och Frodos samtal säger Boromir hur dumt det är att låta Frodo ge sig in i Mordor för att slänga bort Ringen. Han använder det neutrala "a halfling" när han talar om Frodo. ÅO har det betydligt mer (och onödigt) laddade "en ynklig liten halvlängdsfigur".

II.10: När Aragorn, Gimli och Legolas diskuterar hur de ska göra talar Aragorn om "the Lord Denethor". ÅO kallar honom "kung Denethor". Denethor var inte kung -- Tolkien understryker detta ofta, och det var en av anledningarna till att Boromir var så arg. Detta hade också framgått med tydlighet om Ohlmarks hade läst hela trilogin.

II.10: När Sam hotar med att slå hål i båtarna säger Frodo åt honom att i så fall lämna en som de skall använda själva. "'Leave one!' he said. 'We'll need it.'" Detta går Ohlmarks totalt förbi: "-- Låt gå då! sade han. Jag behöver dej nog."

Som avrundning på denna långa lista ställer ni kanske er frågan: "Anser den här killen att det behövs en nyöversättning?" på vilket jag svarar "Är Gimli grym på att hantera en yxa?" Och därmed lämnar jag er för den här gången. Nästa gång skall vi ta en titt på ommöbleringen av Orthanc (vart leder den här trappan?), och hur många stjärnor hade egentligen flyktingarna från Númenor med sig?

---------------

Klicka här för att diskutera och kommentera denna artikel!

---------------

Nästa del i Sagan om felen kommer om fyra veckor, i nummer 21: "Jag ser stjärnor -- tre stycken!"

Upp
Tillbaka till Innehåll

© Tolkiens Arda
Publikationer | Nyheter | Forum | Ardangóle | Alster | Arkivet | Faq | Om | Främjare