Nummer 27 2003
Lördagen den 22 november
Välkommen till nummer 27 av Tolkiens Arda -- Frågespalten!
Denna publikation ges ut varje lördag, nästa nummer utkommer den 29 november. Ansvarig utgivare är Johan Sandberg. Förstasidan finns på adressen http://tolkiensarda.se


Missade du förra numret? Glöm inte att du kan hitta äldre magasin under Publikationer.

Hadhafang -- Arwens filmsvärd.

REDAKTÖREN HAR ORDET

Hej och välkomna till ännu en lördag i Midgårds tecken. Vid det här laget vet vi säkert när biljettsläppet till Sagan om konungens återkomst skall äga rum -- den 8 december. Och det kan ju vara tryggt för alla er tältare där ute!

Den här veckan har vi hjälp av Jonas Tagihzadeh och
Luthien Tano (jodå, hon heter faktiskt så!) med att svara på frågor, välkomna hit båda två. Det kan behövas, med tanke på att Emil Johansson har lämnat återbud både denna och nästa vecka.

Vi har dessutom organiserat om lite i Diskussionsforumet. Numera finns det en grupp som heter Ainu där. De har rätt att moderera i de öppna forumen. Just nu består den av Gustav och Minotoria, under ledning av Aeglos. Tanken är att ytterligare en pojke och en flicka ska vara med där, vilket då ger oss fem moderatorer i forumet. I skrivande stund är två tillfrågade, men har ännu inte accepterat uppdraget. Alla som är med i redaktionen på Tolkiens Arda har numera fått rangen "Redaktionen" knutna till sina namn. På det sättet ser alla ni som besöker forumet snabbt vilka ni ska fjäska för, öhhh ... kontakta, menade jag, om ni vill oss något! Vi har också lagt in ett svenskt interface -- ni som vill kan gå in på er egen profil och välja svenska som språk nu. Nog om forumet, till veckans drapa om science fiction!


"Science Fiction: A book with a future-based plot which either extrapolates upon existing scientific principles and theories or involves some deviation from them. The key element of Science Fiction is believability; the plots are to be understood literally, not metaphorically as in a novel such as Margaret Atwood's The Handmaid's Tale, and therefore Sci Fi novels truly do find their basis in real science, even if they are not restricted by it. The genre is highly beholden to the culture and expectations of its cult-like, primarily young male audience. Sci Fi has gathered a reputation as essentially an unliterary genre, and Sci Fi writers who find mainstream success (such as Ray Bradbury and Kurt Vonnegut) are often reclassified as literary authors. Sub-types of the Sci Fi novel include Apocalypse, Dystopia/Utopia, Space Travel, and Messianic."

-- Candice Furhman Literary Agency

Jag måste börja med att säga att jag har en kluven inställning till
science fiction. Egentligen faller den utanför min definition av ickerealistisk litteratur. Jag skulle gärna lägga den bland den realistiska litteraturen. Men eftersom de allra flesta väljer att placera science fiction i samma fålla som fantasy, så får den väl följa med in i ickerealismen i alla fall.

Varför säger jag då det? Tja, vad är science fiction för något? Det finns så klart väldigt många olika definitioner på det, och jag ska fortsätta med att ge er ett par stycken till:

"A science fiction story is a story built around human beings, with a human problem and a human solution, which would not have happened at all without its scientific content." 

-- Theodore Sturgeon

Enligt Sturgeon så gäller science fiction problem som rör människan. Att det finns robotar, utomjordingar och annat löst folk i en roman medför inte per automatik att det blir science fiction av det. Vidare skriver han att problemet inte skulle ha uppkommit om det inte fanns en vetenskaplig vinkling på det. Visst, än så länge så kan man nog klämma in science fiction i det ickerealistiska facket.

"Science fiction is really sociological studies of the future, things that the writer believes are going to happen by putting two and two together."


-- Ray Bradbury


Bradbury menar att science fiction handlar om sociologi, inte nödvändigtvis teknik, och där ställer han sig i samma fålla som Sturgeon. Han vidareutvecklar det hela med att berättelsen ska handla om saker som författaren (och läsaren, får man väl lov att hoppas) tror kommer att hända genom att man lägger ihop två och två. Tror kommer att hända. Nå, låt gå för det. Fortfarande kan man nog klämma in science fiction i ickerealismen.

"A handy short definition of almost all science fiction might read: realistic speculation about possible future events, based solidly on adequate knowledge of the real world, past and present, and on a thorough understanding of the nature and significance of the scientific method."

-- Robert A Heinlein


Heinlein tar det hela ytterligare ett steg och menar att science fiction är en realistisk spekulation om möjliga framtida händelser, baserat på kunskap om vår värld, både historia och nutid, samt kunskap om vetenskapens natur och vetenskaplig metod. Frågan är väl om man efter den definitionen (förutsatt att man håller med Heinlein) fortfarande kan säga att science fiction verkligen är ickerealism. Ni som lästa förra numrets ledare minns kanske att jag definierade realistisk litteratur som något som ”skildrar människor, händelser och platser som, teoretiskt, skulle kunna finnas, hända eller vara inom den verklighet som vi lever i, antingen i nuet, historien eller framtiden”. Om man då sluter upp kring min definition av realistisk litteratur, och sedan även anammar Heinleins definition av science fiction, så måste man nog inse att science fiction faktiskt är en form av realistisk litteratur, om än en spekulativ sådan.

Varför klämmer man då så gärna in science fiction tillsammans med fantasy, i det ickerealistiska facket? En anledning kan vara att science fiction funnits som betydande term sedan 30-talet (jag vet, begreppet är äldre än så, men det var i allmänt bruk först under pulp-magazine-eran) medan fantasy som litterärt begrepp först uppstod på 60-talet (samma sak här, termen är äldre, men fick betydelse först när det började göras pocketböcker av äldre -- pulp-magazine-publicerade -- berättelser, i kölvattnet av succén för Härskarringen).

Så från början publicerades fantasy och science fiction i samma typ av publikationer, och många författare blandade friskt mellan genrerna, eller skrev inom båda. Tydligen var publiken som läste science fiction samma som den som läste fantasy. Och fortfarande kan man i tidningarnas tv-bilagor läsa epitetet science fiction som genrebenämning på filmer som Conan barbaren. Så för många är fortfarande science fiction och fantasy samma sak. Men visst är det skillnad:

"Science fiction consists of improbable possibilities, fantasy of plausible impossibilities.”

-- Miriam Allen deFord


deFord menar att science fiction handlar om otroliga möjligheter, medan fantasy handlar om troliga omöjligheter. Skillnaden kan tyckas hårfin, men den finns!

För mig är skillnaden mellan science fiction och fantasy som skillnaden mellan natt och dag. Science fiction handlar om vår verklighet, och om hur den skulle kunna se ut om 100, 500 eller 10 000 år, givet en vetenskaplig utveckling. Science fiction måste inte vara som verkligheten, men den har ändå vår verklighet som grund. Science fiction är givetvis inte realistisk på det sätt som ”vanlig” realistisk litteratur är det, men den är heller inte ickerealistisk på fantasyns vis.

Det var science fiction det. Nästa lördag ska vi titta lite på magisk realism. Tills dess -- argumentera inte med en balrog om ni står på en bro!


Redaktör
Tolkiens Arda -- Frågespalten

---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Kommentera numret!
Skriv vad du tycker om detta nummer av Frågespalten och redaktörens ledare här.
Kommentera (7)

---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Vilka är vi som svarar på frågorna?
Läs mer om Tolkiens Ardas experter under Om Tolkiens Arda och på frågesidan.

---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Snabb-faq

Vad betyder "Arda"? Arda är det alviska ordet för "världen", platsen för Tolkiens sagor.
Om alviska språk: Se Språk-faq:en och tidigare publikationers språkavdelningar.
Om Tolkiens liv och de böcker han skrev: Se fråga 1, 2 och 3 i faq:en, eller kolla in en biografi eller en bibliografi.
Vad betyder SOR, LOTR, HOME och alla andra förkortningar? Se avdelningen Förkortningar under Om Tolkiens Arda.

---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

REGISTER

För att det lättare ska gå att hitta sitt favoritämne är insändarna indelade i kategorier, baserade på vilket ämne de tydligast behandlar. Du kan lätt navigera bland materialet med hjälp av registret nedan.

Kommentarer
Översättningar
Filmerna
Böcker och produkter
Folk
Personer
Maktens ringar
Språk
Övrigt
Smått & gott


-------------------------------------------------- Kommentarer --------------------------------------------------
Här finns de insändare som kommenterar snarare än ställer frågor, i synnerhet de som inte passar in under någon annan kategori.


1. Fråga:
Jag måste korrigera ett fel i faq:en. Det står att de två tornen inte, som många tror är Vita tornet och Svarta tornet (Barad-dûr) utan Orthanc och Minas Morgul. Att det ena tornet är Orthanc stämmer, men det andra är tvivelsutan Barad-dûr.

Elrond

Svar:
Jag måste tyvärr korrigera din korrigering. Jag citerar här ur Letters (#140):

"It might refer to Isengard and Barad-dûr, or to Minas Tirith and B; or Isengard and Cirith Ungol."

Och i Letters (#143) skriver han:

"I am not at all happy with the title 'the Two Towers'. It must [...] refer to Orthanc and the Tower of Cirith Ungol. But since there is so much made of the basic opposition of the Dark Tower and Minas Tirith, that seems very misleading."

Det tycks mig som att Tolkien i brev 143 har bestämt sig, men också insett att folk kommer att tro att det handlar om t.ex. Minas Tirith och Barad-dûr eller någon annan kombination. Peter Jackson har valt att låta tornen vara Orthanc och Barad-dûr, men det får stå för honom.

Robert Östberg

I faq:en hänvisas det till två platser i Letters samt till eftertexten till det första bandet i den första utgåvan (Letters, s. 170 och s. 173 samt eftertexten till SOR(1)). Här talar Tolkien tydligt om vad som gäller, nämligen det vi skrivit i faq:en. I de båda breven som Robert hänvisar till ovan så hade han inte bestämt sig definitivt, men det hade han då han skrev sluttexten till den första utgåvan av The Fellowship of the Ring. Denna text finns fortfarande i de svenska versionerna:

"Här slutar första delen av den långa berättelsen om Kriget och ringen [sic].
   Andra delen kallas De två tornen
[sic!], då händelserna här domineras av Orthanc, som är Sarumans borg, och av fästningen Minas Morgul som bevakar den hemliga porten till Mordor."

Vi fick med andra ord till sist klara besked.

Gustav Dahlander



2. Fråga:
Det här är kanske inte en fråga som passar här, men kan ni inte göra så att man kan se hur många personer som är inne på Tolkiens Arda och hur många som har varit inne på sidan under dagen? Jag kan ingenting om datorer, det kanske inte går att fixa, eller så är det för krångligt... Jag tänkte bara att det skulle vara en rolig grej! Tack för en suverän sida...

Elaine

Svar:
Tack Elaine för positiv och konstruktiv feedback! I dagsläget kan vi inte visa hur många som samtidigt är inne på tolkiensarda.se eftersom vi inte har någon direkt inloggningsfunktion. Vårt diskussionsforum är för närvarande den enda platsen på sajten där vi visar online-information. Som en parentes vill jag dock nämna att sidan har mer än 500 besökare varje dag och att antalet besökare per dag stadigt pekar uppåt.

Vi som arbetar med webbsidan har diskuterat att bygga vidare på tolkiensarda.se så att den kan liknas vid en community, eller rentav blir en community. I en kommande version av tolkiensarda.se kommer du bara behöva logga in en gång för att komma åt diskussionsforum, chat och andra tjänster (ja, vi webbutvecklare kallar dem så!). Du kommer dessutom kunna göra personliga inställningar och göra en presentation av dig själv (ett "krypin").

När detta är klart kan jag inte säga i skrivande stund, men när det väl är klart kommer vi givetvis visa antal inloggade användare!

Till dig, Elaine, och alla andra läsare som vill vara med och diskutera sajten i sig vill jag varmt rekommendera vårt diskussionsforum, rubriken "Om Tolkiens Arda". Där diskuterar vi, citat: "denna sajts upplägg, innehåll och framtid, och förslag på förbättringar". Url:en är:

tolkiensarda.se/forum/viewforum.php?f=18

Mikael Svanholm
Redaktionen


Tillbaka till insändarregistret

------------------------------------------------ 
Översättningar -------------------------------------------------
Denna kategori behandlar frågor kring de olika översättningar som gjorts av Tolkiens verk. Tonvikten ligger givetvis oftast på Erik Anderssons nyöversättning av Härskarringen. Tolkiens Arda-expert inom detta område är Daniel Möller.


3. Fråga:
Hur blir det nu med namnen? Det verkar ju enligt
Dagens Nyheter som om Andersson bestämt sig för att Bagger ska fortsätta vara Bagger, men att Vattnadal ska ändras till Klåvedal. Bagger är väl ok, mycket bättre än Secker, även om jag personligen skulle föredra Baggins. Det verkar som om Andersson mer och mer går "tillbaka" till Ohlmarks namnöversättningar, och det är ju inte helt fel. Gömmeby är ju ganska bra till exempel.

Karin

Svar:
Hej Karin! Jag kan tycka att det finns en poäng i att behålla Ohlmarks namn om:

1) De är den självklara översättningen (exempelvis "Dimmiga bergen", "Gamla skogen").

2) Han lyckades med en fullkomligt genial översättning som dessutom har rätt betydelse (exempelvis "Fylke", "Vidstige").

Problemet är dock att det är alltför sällan Ohlmarks lever upp till något av dessa två kriterier. För att ta ditt exempel, "Gömmeby" ("Tuckborough"), översatte Ohlmarks detta namn på sina ställen även till "Tookköping" och "Krubbköping". (Ibland är det mest störande med Ohlmarks namnöversättningar hans inkonsekvens, som är mer regel än undantag.) Det stora problemet är dock att varken "Gömmeby" eller "Krubbköping" speglar att originalets förled "tuck" i själva verket är en förvanskning av "Took". För en engelsman är det antagligen betydligt mer uppenbart att "tuck" i detta fall inte har något med att "gömma undan, stoppa i sig" att göra än för en svensk. Språkprofessorn och Tolkienexperten Tom Shippey skriver en del om parallellerna mellan "Tuckborough" och "Bucklebury" i sin bok The Road to Middle-earth (som för övrigt rekommenderas varmt). Han berättar bland annat att "Buckland" är ett vanligt förekommande namn på områden i England (ett finns i närheten av Oxford) och den ursprungliga betydelsen är "Bookland". Dessutom noterar Shippey att "Took" är den nordengelska uttalsvarianten av "Tuck" (en känd Tuck är ju den jovialiske munken i Robin Hoods sällskap). Observera alltså: "book = buck", "took = tuck".

I originalet är alltså Tuckborough centralort i Tookland, att jämföra med Bucklebury, som ju är centralort i Buckland. Efterleden är dessutom egentligen densamma; "bury" och "borough" härstammar båda från det äldre "burg". Ortnamnen betyder alltså i praktiken "Tookarnas borg" och "Bockarnas borg". Ohlmarks "Tookköping" är sålunda den bättre av hans översättningsvarianter, även om han missar att efterleden i originalet faktiskt är analog med svenskans "borg". Det gör han ju för övrigt även i "Bucklebury", vilket han översätter till "Bockeby".

Dessvärre ser det ut som om Erik Andersson har gått i samma fälla som Ohlmarks. Han har, enligt uppgift, valt att översätta "Tuckborough" till "Tybbelborg", men vi får väl se vad Gustav gör åt den saken ...

Daniel Möller

Efter denna informativa utläggning så kommer jag att göra än mer än vad som redan var inplanerat, tack så mycket!

Gustav Dahlander



4. Fråga:
På hemsidan www.tolkien.co.uk finns en bild på Rivendell som Tolkien har ritat. Alla säger (inklusive den nye översättaren) att Tolkien syftade på en dalgång när han gav Elronds boning namnet Rivendell, och inte på en flod (Vattnadal). Så fick jag se den här bilden, och på den är det en flod som rinner rakt igenom bilden. Vad är rätt? Vattnadal eller Klövje dal (tror det skulle bli så)?

Eppinepp

Svar:
Hej! Kolla Tolkiens Arda -- Frågespalten nummer 26 2003, där jag svarade på precis denna fråga.

Daniel Möller

Tolkien har själv mycket tydligt klargjort att namnleden Riven- i Rivendell inte har något att göra med river "flod". I den kortfattade handledning för LOTR-översättare som han författade när verket skulle ges ut på tyska, nämner han särskilt det ohlmarkska Vattnadal som avskräckande exempel på just denna felaktiga identifikation. Namnet ska i stället tolkas "klyftdalen", "dalgången i botten av den djupa klyftan".

Det engelska förledet riven- ansluter till det något ålderdomliga verbet rive, som är en så kallad falsk vän: det betyder inte ’riva’ som man skulle kunna tro utan "klyva", "splittra". Av de nya översättningar som föreslagits är det därför Klåvedal och Klyftedal som i innebörd kommer originalet närmast (klåva är en gammal avledning av klyva som lever kvar i Västsverige och i ortnamn har betydelsen "djup bergsklyfta").

Björn Fromén



5. Fråga:
Tack för en bra sida! Jag har länge undrat varför det heter hobbitar i Bilbo och hober i SOR. Vet någon varför?

Salleman

Svar:
Hejsan! Bilbo översattes av Britt G Hallqvist som behöll namnet ”hobbit”. Men Åke Ohlmarks, som översatte SOR, valde att kalla Tolkiens ”hobbits” för hober. Översättningar som denna av Ohlmarks har länge upprört svenska Tolkienläsare, och jag tror inte jag är den enda som föredrar att kalla ”hobbits” för hobbitar.

Jonas Tagihzadeh
Gästexpert


Tillbaka till insändarregistret

------------------------------------------------------- Filmerna --------------------------------------------------------- Frågorna inom denna avdelning behandlar huvudsakligen Peter Jacksons nya filmatisering av Härskarringen. Tolkiens Ardas expert inom detta område är Robert Östberg.


6. Fråga:
Jag har hört att Sauron ska uppenbara sig i Sagan om konungens återkomst. Är det sant?

Vendela

Svar:
Jag har hört rykten om att Aragorn och Sauron skall utkämpa någon slags duell, men jag tror att detta endast är ett felaktigt rykte och inget mer. Men vi får se, helt enkelt.

Robert Östberg



7. Fråga:
Hej!
Jag undrar när man kan gå och köpa soundtracket till The Return of the King?
Tacksam för svar.

Nostarion

Svar:
Hejsan! Filmmusiken släpps den 26 november, och i början av december så kommer det dessutom en lyxversion med en dvd-skiva till.

Gustav Dahlander



8. Fråga:
Hej!
Jag var nyss inne och såg ett klipp från "TTT:s" förlängda version där Éowyn sjunger en sorgesång på Théodreds begravning. Är det någon här som har sett det klippet och har någon aning om vad hon sjunger? Eller vet någon var man kan få tag på texten? Jag har bara lyckats klura ut att första orden som hon sjunger är: 'Bealocwealm hafað...' (baneful death has...) som verkar vara hämtat från Beowulf (?). Om ni inte har sett klippet kan ni göra det här:
www.moviefone.com/features/feature.adp?id=1055262599,0&page=1068578972,0

Tack för en superbra sida!

Pernilla

Svar:
Hej Pernilla. Imponerande att du lyckats klura ut så mycket! På www.elvish.org/gwaith/movie.htm som tar upp denna sång så hänvisar de till en Pernilla Jansson, är det du möjligen? Här är vad som står:

"UPDATE! Pernilla Jansson from Sweden has identified the first lines of Eowyn's song as Bealocwelm hafað fela feorhcynna forð onsended... 'Baleful death has many of my living kin sent forth...'. This text comes from Beowulf (v. 2265). Maybe the other lines from Eowyn's song come from the other Old English poems? Can you help me to identify them? According to Beatrice Soriani the text of Eowyn's dirge is something like:

Bealocwelm hafað dreor nér dreccan forð onsended
hie sculan singan gleomen sorgiende on Meduselde...

According to Kim Wallaa it reads:

Bealocwealm hafað fréone frecan forth onsended
giedd sculon singan gléomenn sorgiende on Meduselde...

'An evil death has set forth the noble warrior
A song shall sing sorrowing minstrels in Meduseld...'"


Så tydligen är det ännu inte klarlagt exakt hur texten lyder, men det lär framkomma när fler språkexperter får sätta tänderna i detta vackra textstycke.

Robert Östberg



9. Fråga:
Hej!
I dessa hårda tider är ni de enda jag kan lita på! Är det sant att det kommer att vara 15-årsgräns på Sagan om konungens återkomst?

Jacob Lundberg

Svar:
I USA har gränsen satts till 13 år. Man har inte bestämt åldersgränsen här i Sverige ännu. SF Bio har dock antytt något om att de får mindre pengar om de sätter åldersgränsen till 15 år.

Luthien Tano
Gästexpert



10. Fråga:
Jag undrar varför orcherna ligger i lera i första filmen.

Nimloth

Svar:
Det beror på att Peter Jackson valt att presentera orchernas födelse på det sättet -- som att de framodlas i (ler-) kokonger. I själva verket, det vill säga i böckerna, så föddes orcherna av en mamma som normala väluppfostrade däggdjur ...

Gustav Dahlander



Tillbaka till insändarregistret

------------------------------------------- Böcker & produkter -------------------------------------------
Under denna rubrik återfinns de insändare som i första hand koncentrerar sig på de fysiska produkterna -- böckerna, prylarna, dramatiseringarna (ej filmer, se ovan) ...


11. Fråga:
Hur många böcker skrev Tolkien egentligen? Och hur många handlade om Midgård?

Ida

Svar:
En mycket bra fråga. En bra lista finns på www.forodrim.org/bibliography, fast den är på engelska, och den innehåller inte bara skönlitterära böcker utan även vetenskapliga artiklar och liknande som Tolkien skrev i sitt arbete.

Böckerna om Midgård är betydligt enklare att hålla reda på -- han skrev fyra stycken som han blev färdig med, alltså Bilbo och Härskarringens tre delar. Dessutom så kan vi om vi vill räkna in Tom Bombadills äventyr, och andra verser ut Västmarks röda bok, som han också gav ut. Alla de andra böckerna om Midgård -- Silmarillion, Sagor från Midgård, De förlorade sagornas bok 1 & 2 och de övriga tio volymerna i serien The History of Middle-earth -- är ihopsatta efter Tolkiens död från mer eller mindre färdiga manuskript, fragment och alternativa utkast av hans son Christopher.

Martin Andersson


Frågan är i hög grad komplicerad. De antal "grundarbeten" som skrevs är väl tämligen lätta att hålla reda på, men de har sedan utkommit i förvanskade omskrivningar, reviderade textutgåvor (ändringar av Tolkien själv är inte ovanliga), samlingsvolymer under missvisande titlar (se bara på den i hög grad invecklade utgivningen i Sverige av appendixet till Härskarringen). Vill du verkligen veta veta vad som skrivits och givits ut föreslår jag att du skaffar dig JRR Tolkien: A Descriptive Bibliography. (Winchester, 1993) av W G Hammond och D A Anderson. Tyvärr förtecknar denna, av förklarliga skäl, ingenting av den utgivningsexplosion som följt i spåren av Peter Jacksons filmer.

Carl Ehrenkrona
Redaktionen


Tillbaka till insändarregistret

------------------------------------------------------------- Folk ------------------------------------------------------------- Här återfinns i första hand kunskap om Ardas olika folkslag, och allt som hör därtill.


12. Fråga:
Hejsan!
Har just fått den engelska versionen av Silmarillion, och på sista sidan av kapitlet om Eldamar och "the elven princes" så står det att en av dessa lärde sig av Oromë att all världens djur -- från möss till hjortar -- fanns där (kan t o m mûmakilerna ha funnits där?!?) men att det även fanns andra djur som aldrig tidigare och förmodligen aldrig senare funnits och kommer att finnas i Midgård. Vilka slags djur kan det ha varit? Gripar, fågel Fenix och möjligen enhörningar?

Tulkas Astaldo Niennaman

Svar:
Hej! Det Tolkien skriver är följande (The Silmarillion, sidan 62):

"For all living things that are or have been in the Kingdom of Arda, save only the fell and evil creatures of Melkor, lived then in the land of Aman; and there also were many other creatures that have not been seen upon Middle-earth, and perhaps never now shall be, since the fashion of the world was changed."

Detta måste ju utan tvivel betyda att mûmakil -- olifanterna -- fanns där. Det är svårt att spekulera om vad för slags djur som levde i Aman som aldrig nått våra länder, jag antar att den saken måste lämnas till var och ens fantasi. För egen del så föreställer jag mig att dessa djur inte skiljde sig från de som också fanns i Midgård, för Aman var inte från begynnelsen en välsignad kontinent, utan tillhörde världen som alla andra. Att unika djur kan framspringa på en isolerad kontinent -- såsom kängurun i Australien -- är inget konstigt, så jag antar att Amans livsformer inte var mer spektakulära än andra länders. Man kan dock förmoda att de enskilda individer bland kelvar som umgicks med aiunur utvecklade begåvade, kanske "magiska", egenskaper.

Gustav Dahlander


Tillbaka till insändarregistret

-------------------------------------------------- Personer --------------------------------------------------
Det tongivande inom denna avdelning är material relaterat till de olika fiktiva personer som figurerar i Tolkiens berättelser.


13. Fråga:
Hej, hej!
När Frodo och Bilbo seglar bort till Aman, blir de odödliga då?

Elanor

Svar:
Nej, de blev inte odödliga. Odödliga landen ger inte dödliga evigt liv. Endast en dödlig är känd som kan ha blivit odödlig, och det är Tuor som gifte sig med en alv, Idril (se nästa fråga).

Luthien Tano
Gästexpert



14. Fråga:
Det sägs i Silmaillion att Tuor ensam bland dödliga människor räknades till det äldre släktet och förenades med noldor. Var det Ilúvatar som gav honom denna "gåva"?  Det står att valar inte har makt att bestämma att människor "byter" släkte i sagorna om Beren och Lúthien, så hur kan då Tuor räknas till alvernas släkte?

Edvin

Svar: Det finns inget klart svar för din fråga men jag ska förklara så gott jag kan. Först ska det sägas att det inte alls är säkert att Tuor blev odödlig. Det som står i Silmarillion är bara det som sjungs i Midgård. I Letters står det:

Tuor weds Idril the daughter of Turgon King of Gondolin; and 'it is supposed' (not stated) that he as an unique exception receives the Elvish limited 'immortality': an exception either way."

Detta tyder på att han blev odödlig. Gustav skrev om detta i Tolkiens Arda – Frågespalten nr 3 2002 och han antog att människor kan bli odödliga om de gifter sig med alver såsom Tolkien skriver i Letters. Jag tror att det berodde på hur paret bodde. Om dom bodde i Midgård blev antagligen alven dödlig medan om de bodde i Aman blev troligen människan odödlig. Det är även oklart om Tuor och Idril kom till Aman eller om deras båt sjönk då valar inte ville ta emot Tuor. Mot detta kan man förvisso ställa valars kärlek till alver. Allt tyder på att Tuor och Idril nådde Aman och att Tuor blev odödlig. Vem skänkte honom då den gåvan? Troligen var det, som du gissar, Ilúvatar som gjorde detta, eftersom valar inte hade rätt att ta ifrån människorna dödens gåva.

Hoppas detta löste några av dina frågor, fastän jag inte kunde ge ett exakt svar!

Mattias Richter

Redaktionen


Tillbaka till insändarregistret

------------------------------------------------ Maktens ringar -------------------------------------------------
Ringarna -- De tre, De sju, De nio och Den enda -- utgör ett centralt tema i Tolkiens berättelser. Frågor som i första hand behandlar dessa besvaras här.


15. Fråga:
Det skickades ju sju stycken trollkarlar från Odödliga landen. Vart tog de vägen efter att Ringen förstörts? På vilket sätt hjälpte de till?

Har alla ringarna namn eller är det bara de alviska som har det?

Hannes

Svar:
Det skickades fem trollkarlar: Saruman, Gandalf, Radagast, Pallando och Alatar. De två sistnämnda färdades österut och deras öde är okänt, Radagast stannade troligen kvar i Midgård, Saruman dräptes och Gandalf färdades till Aman med de övriga ringbärarna. Du kan läsa mer om trollkarlarna, eller Istari som de kallas, i Sagor från Midgård.

Det är bara de alviska ringarna som vi vet har namn, om de övriga hade namn så har vi inte fått veta dem.

Robert Östberg


Tillbaka till insändarregistret

----------------------------------------------------------- Språk -----------------------------------------------------------
Här besvaras frågor som framför andra ämnen berör språk, i första hand Tolkiens fiktiva sådana. Tolkiens Ardas experter inom detta område är Magnus Åberg (dvärgarnas tungomål) och Björn Fromén (övriga språk). Missa heller inte Språk-faq:en.


16. Fråga:
Hej, på Ardalambion finns ju en hel ordlista med valarinska, men i The Complete Guide to Middle-earth av Robert Foster, så står det att det enda exemplet på valarinska är assë aranion (eller liknande).

Elrond

Svar: 
Aiya Elerondo!
Växtnamnet asea aranion ’kungarnas hälsobringande [blad]’ är quenya och ingenting annat. Det som förvillat är att namnet i LOTR enbart förekommer i ett sammanhang där quenya omtalas som ”the Valinorean [language]”. Så kan quenya kallas eftersom språket fick sin klassiska gestalt hos högalverna i Valinor innan det därifrån fördes till Midgård av de landsflyktiga noldor.

Att den vanligtvis så pålitlige Foster här svävar på målet beror på att så gott som ingenting var känt om valarin när The Complete Guide to Middle-earth gavs ut. Ardalambions huvudkälla för ordlistan är avsnittet om valarin i avhandlingen ”Quendi and Eldar”, del 4 i HOME 11, som publicerades långt senare.

Björn Fromén



17. Fråga:
Aiya!
Hur säger man "jag heter..." på alviska?

Tyarime

Svar:
Aiya Tyarime!
Något alviskt verb som direkt motsvarar svenskans ”heta” är inte känt. Man får formulera om frasen enligt modellen ”mitt namn (är) …”. Exempel: quenya *essenya ná Morco ’mitt namn är Björn’; sindarin *Brôg i eneth nín ’Björn [är] mitt namn’.

Björn Fromén



18. Fråga:
Aiya!
Vad betyder "ithildin"? (Jag tror att det är alviska och betyder månskrift eller något, men jag är inte säker.)

Namárië!
Wilwarin

Svar:
Aiya Wilwarin!
Ithildin är sindarin (gråalviska) och översätts ”starmoon” (”stjärmåne”). Det är en sammansättning av ithil ’måne’ och tinw ’gnista, stjärna’. Namnet syftar på att substansen i fråga enbart kunde reflektera månsken och stjärnljus och därför var osynlig i annan belysning. Inskriptionen och figurerna på Morias västport var utförda med ithildin.

Björn Fromén



19. Fråga:
Hej Magnus!
Jag undrar över hur dvärgarnas nanm lämpligen bör uttalas. De är ju hämtade rån "Dvergatal" i Eddan, så kanske är det den fornisländska modellen som gäller? Nåväl, det jag mer specifikt undrar är om TH-kombinationen i namn som Thorin bör uttalas "THorin" med samma ljud som i engelskans THought, eller rätt och slätt "Torin".

Gustav Dahlander -- inte fullärd

Svar:
Hej Gustav! Så roligt att få en fråga från dig till min expertadress! Jag kanske inte behöver inleda svaret med "Käre läsare ..." då. Så här är det: Ska man vara helt korrekt så uttalas namnen som i fornisländska, det vill säga th = "thorn" ("engelskt" tonlöst läspljud); vokaler utan accent har kort uttal (exempelvis Balin; dock även kort l - alltså inte "ballin", utan "balin" med kort a); vokaler med accent (exempelvis Nár, Glóin) har långt uttal. Nu kommer jag i hastigheten inte på fler regler som man bör ta hänsyn till i fornisländska, men jag har läst språket, så fråga bara!

Sedan behöver man inte vara så noggrann -- även dvärgarna själva lär ha haft viss brytning. Till exempel så hävdar jag personligen att de uttalade th som i khuzdul, det vill säga som aspirerat klusilt T. Och vilka är vi att hävda korrekt uttal om inte ens de själva hade det ...?

Magnus Åberg



20. Fråga:
Hej gott folk.
Önskar mig ta del av det alviska språket. Alfabet, uttal. Någon form av grundskolekurs i språket. Det skulle vara mycket intressant att kunna förstå, men även kunna tala språket.

Johan

Svar:
Hej Johan!
Se svaren på frågorna 2 och 3 i Språk-faq:en.

Björn Fromén


Tillbaka till insändarregistret

----------------------------------------------------------- Övrigt -----------------------------------------------------------
Här hamnar frågor som inte passar in under någon av de övriga kategorierna.


21. Fråga:
A. Vilket styrelseskick hade länderna i Midgård? Fylke var ju demokratiskt och Gondor och Rohan var ju monarkier (fast Gondor har även ett riksråd som under rikshovmästarens tid hade större inflytande).

B. Hade några länder i Midgård slavar? Harad, Angmar och Mordor hade det, men jag tror inte att det fanns några slavar bland hober och alver.

Johan Siden

Svar:
A.
Styrelseskicket varierade mellan länderna i Midgård, men det handlade oftast om monarki. Det refereras vid flera tillfällen till "kungarna" i Harad (södern) och Rhûn (östern). Vi vet också att Legolas far Thranduil var kung. Monarki verkar ha varit det vanligaste stadsskicket även bland alverna -- Celeborn var till exempel under en tid i början av fjärde åldern kung över Östlórien, och Amroth var kung i Lothlórien.

I Gondor har du uppfattat situationen helt rätt: ett råd hade visst inflytande på rikshovmästarnas tid. Noterbart är också att folket faktiskt fick godkänna Aragorns anspråk på tronen innan kröningen. I Fylke rådde som du påpekar demokrati, men den utvalde borgmästaren hade inte särskilt stor reell makt. Landet styrdes lika mycket av diverse släktöverhuvuden och välbärgade individer. Hoberna var dock mer intresserade av mat, dryck och livets goda än makt.

B. Inga av de fria folken använde sig av slavar, vilket kanske framgår av namnet. Rika hober och människor hade dock ofta någon form av tjänare. Slavar existerade i princip bara där Morgoth hade ett finger med i spelet.

Gustav Dahlander




22. Fråga:
Jag undrar i vilken ordning man ska läsa Robert Jordans böcker. Hjälp mig snälla!!!

Salleman

Svar:
Tja, kanske i nummerordning? På de böcker jag har av honom så står dels ordningsnumret på bokens omslag och sen står titlarna i ordningsföljd på försättsbladet.

Robert Östberg

Får jag föreslå att man börjar med att läsa Jordans böcker om Conan barbaren först, och att man skippar Sagan om Drakens återkomst helt?

Johan Sandberg


Tillbaka till insändarregistret

---------------------------------------------------- Smått & gott ----------------------------------------------------
Många insändarskribenter ställer fler frågor än en. Vid fall där frågorna spänner över ett stort antal olika kategorier hamnar insändaren här.


23. Fråga:
Hejsan alla glada!
Aah, vilka flummiga kommentarer i senaste numret! Sura och lestadian ... Opps!
Jag sa inte det där! Nej, lägg av dumma mig -- alla åsikter är välkomma!

Men jo Gustav, jag tycker du ska göra det [ändra där Tolkien borde ha reviderat, se fråga 6 i nummer 26]! Gränsen kan ju faktisk dras vid att "fixa" Galadriel och Celeborns historia eftersom den i LOTR strider mot Tolkiens slutgiltiga åsikter som han bland annat skrev ner i det som skulle bli Sagor från Midgård plus i versionen som ges i Silmarillion, medan t. ex. den om att orcherna härstammar från människorna bara (?) finns med i HOME-böckerna och som jag fattar det inte var lika tydlig och klar som att Galadriel och Celeborn inte "vistats i Lórien sedan tidernas gryning".

Gränsen borde ju i alla fall absolut kunna dras efter "Finarfins hus"-grejen, eftersom Finrod bevisligen inte hade några barn, plus att det inte borde skada någon att skriva vad Tolkien avsåg som rätt.

Jag har en lite fråga också som jag kom på: Varför fick inte Elronds son Vardamir Nólimon välja att räknas till de förstfödda, om Arwen fick det? (Eller han kanske fick det?) Det är ju inte precis så att Vardamir Nólimon skulle "tjäna" mer på det än om Arwen skulle få välja att bli dödlig, eftersom alverna står och faller med världen men människorna kan lämna den och färdas till ett öde bortom världen ...

Tacksam för svar -- ni gör alla en jättejättebra sajt!!!

Nostarion

Svar:
Aiya Nostarion! Intressanta kommentarer har du, jag börjar med översättningsdilemmat: Efter moget övervägande så har jag mer eller mindre beslutat mig för att inte försöka få något ändrat i nyöversättningen till uppgifter som inte finns i originalet. Detta är nämligen vad översättningen handlar om -- att skapa en svenskspråkig version av Tolkiens text. Inte att "bättra på" den. Cristopher Tolkien har valt att inte ändra "Finrods hus" till "Finarfins", och vem är jag att sätta mig över det? Detta representerar stadiet som legendariumet befann sig i när LOTR skrevs, och det behöver inte vara så att en uppgift är mer "rätt" bara för att den nedtecknades senare: se på orchernas ursprung. Det finns ingen mall att rätta sig efter när man ska utse kanoniskt material (även om jag någon gång vill ta fram en som ett förslag), så därför kan -- om man så vill -- De förlorade sagornas bok anses som det korrekta när man känner för det. Detta är upp till var och en, och Christopher Tolkien håller valet öppet även i sina HOME-böcker.

Och dessutom, om man ändrade till "Finarfin" så skulle ju Christopher Tolkiens not i HOME 6 inte gälla för den svenska översättningen ...

Frågan om halvalverna, som du också tar upp, är en mycket knepig en. Vardamir skulle säkerligen fått ett val om han gift sig med en alvdam, men eftersom han var en människornas konung så fanns det ingen anledning för honom att välja den vägen, och således överge sitt ämbete. Dessutom så ville inte ödet (läs: Ilúvatar) att han skulle få ihop det med en alv. Vi ska också komma ihåg, som du antyder, att det inte för de visa i Arda finns något egenvärde i att vara "odödlig": bunden vid världens cirklar. Vissa alver avundas människorna för att de tillåts lämna världen mot ett öde som Ilúvatar förberett, medan alverna tvingas stanna kvar i världen och gå under med den.

Gustav Dahlander




24. Fråga:
Hejsan. Jag har några frågor:

A. Seglar alla alver iväg från Midgård till Aman eller bara de noldor som var kvar där?

B. Finns det något sätt att få reda på vad efternamnen skulle vara på alviska?

C. I hur många år har Eä funnits till?

Ethilíen

Svar:
A.
 Alla alver ger sig iväg, förr eller senare. Efter Ringens förintande förlorade de tre alvringarna sin kraft, och därmed förlorade även alverna möjligheten att bevara sina gamla riken i Midgård. Hellre än att se sina länder förfalla valde åtminstone de flesta att bege sig över Havet. Alla noldor reste.

Martin Andersson

B.
Någon lathund för att leta upp sitt efternamn på alviska finns inte vad jag känner till. Du får helt enkelt bryta ner ditt efternamn i så små beståndsdelar som möjligt, och översätta varje del för sig. I mitt fall skulle det då bli orden sand och berg som jag fick översätta och sedan pussla ihop.

Johan Sandberg

C. Åtskilliga år. I Härskarringen finns exakta data endast för Solens andra och tredje ålder, men det fanns flera åldrar före dem. Jag har hört siffran 9000 - 10 000 år nämnas i något sammanhang, men kan inte påminna mig var.

Martin Andersson

Detta går faktiskt att räkna ut med hjälp av uppgifter i HOME-böckerna. För något år sedan gjorde jag detta, och kom då fram till att det i dag enligt Tolkiens mytologi förflutit 60 955 år sedan jordens skapelse (exaktheten får givetvis tas med en nypa salt). Som det står i Faq:en så ska det ha gått ungefär 6000 år sedan Barad-dûr föll.

Gustav Dahlander



25. Fråga:
Hej, jag har bara några frågor angående filmerna, Härskarringen och dess karaktärer. Jag vore väldigt tacksam om ni kunde svara på dessa...

A. Nazgûlerna är ju, enligt böckerna, fallna konungar av människosläktet som blivit vålnader under Sauron. Men, jag undrar vilka konungar... Namn, regeringstider, över vilka länder? Ja... lite allmänna fakta om dem, vore tacksam om ni kunde märka ut vilken av dem som var ledaren.

B. I filmerna har ju Arwen en betydligt större roll än i böckerna, men jag har hört talas om att Tolkien skulle ha gjort en omarbetning av böckerna, efter att de släppts, där Arwen har en större roll än i ursprungsberättelsen ... stämmer detta?

C. Finns det några teckningar eller liknande gjorda av Tolkien på hur nazgûlernas vapen såg ut... I så fall: finns det någon webbsida med de bilderna upplagda?

D. Gjorde Tolkien några skisser eller dyl. på hur nazgûlerna såg ut och i så fall: var kan man hitta dem?

Ja, det tror jag var allt...

Helmi

Svar:
Hej Helmi. A. Av namnen är bara ett känt: Khamûl, som var nummer två i rang bland nazgûlerna. Men om detta är hans "riktiga" namn eller något tillnamn han fick senare vet vi inte. Häxmästaren, ledaren, kallas ofta Angmar, men det är egentligen namnet på det rike han skapade i Arnor under krigen mot dúnedain. Vi vet inget om människorna som ursprungligen gavs ringarna, förutom att tre av de var så kallade svarta númenoraner. Troligen blev dessa sedermera mäktigast.

B. Inte vad jag känner till.

C. Nej. Däremot finns en hel del Tolkienkonst på till exempel Rolozo Tolkien.

D. Se C.

Robert Östberg




26. Fråga:
Jag har lite frågor igen!

A. Eftersom Saruman klipps bort från "Konungens återkomst" och kommer vara med i den förlängda versionen, betyder det att allt med palantíren också kommer vara borta?

B. Ska det vara meningen att en mur omger Pelennor-slätten med Minas Tirith eller?

C. Vad hände med Honmonstret efter det att hon blivit halvt ihjälhuggen av Sam?

D. Var ligger Grå hamnarna?

Sauron X

Svar:
A. Det är inte alls säkert. Troligen kommer palantiren att vara med ändå då den har en betydande roll i tredje filmen. Tyvärr finns inte mycket information om palantírens roll i filmen ännu men vi får hoppas att det dyker upp så småningom.

B. Ja, Rammas Echor heter muren som omsluter Pelennors slätt. Den byggdes som ett yttre försvarsverk för Minas Tirith men gjorde inte mycket nytta mot Saurons arméer.

C. Honmonstret dog inte. Hon blev skadad och drog sig tillbaka till sin håla för en tid. Om hennes öde är inget känt, förutom att hon överlevde in i fjärde åldern.

D. Grå hamnarna ligger bortom Fylke i Lunbukten, se kartorna i Härskarringen.

Mattias Richter

Redaktionen


Tillbaka till insändarregistret



FRÅGA OM TOLKIEN!


Nog har väl du också en fråga om Tolkien och hans värld som du gått och grubblat på?
Skicka genast in den till svar@tolkiensarda.se eller använd formuläret på frågesidan! Du är garanterad att få svar och bli publicerad i Frågespalten. Glöm inte att meddela din mejladress -- då får du genom en kort notis veta när din fråga lagts upp och slipper gå in på sidan och leta. Missa heller inte att adressera insändaren till rätt expert, det leder till att du får ett bättre svar. Tolkiens Ardas olika experter hittar du här. Gillar du spalten? Passa på att anmäla en prenumeration när du ändå är igång! Lämna också gärna dina synpunkter på sajten. Vad är bra? Vad kan förbättras?

Tillbaka till insändarregistret


Bilder: "Sword of Arwen" © Taurrohir
"Horn of Gondor" © Taurrohir