Nummer 29 2003
Lördagen den 6 december
Välkommen till nummer 29 av Tolkiens Arda -- Frågespalten!
Denna publikation ges ut varje lördag, nästa nummer utkommer den 13 december. Ansvarig utgivare är Johan Sandberg. Förstasidan finns på adressen http://tolkiensarda.se


Missade du förra numret? Glöm inte att du kan hitta äldre magasin under Publikationer.


REDAKTÖREN HAR ORDET


Redan lördag, och en ny frågespalt! Vad har hänt under veckan då? Är det fler än jag som har sett den förlängda versionen av Sagan om de två tornen? Trodde väl det! Jag tyckte att den var betydligt bättre än bioversionen. Det blev ett mycket bättre djup i den, med de utökade scenerna från Fangorn. Jag har redan förlåtit herr Jackson för en del av de andra missarna i och med detta.

Vi har som vanligt fått med mer folk som jobbar åt oss! Anna Andersson är tillbaka, pris ske valar för det. Anna kommer att få rollen som redaktionssekreterare. Det innebär att hon kommer att distribuera frågorna till rätt expert, och se till att alla frågor blir besvarade. Välkommen tillbaka! Vi har också fått förstärkning på expertsidan. Björn Axén, från Tolkiensällskapet Forodrims språkgille Mellonath Daeron, kommer att hjälpa till med att besvara frågor som rör quenya. Detta är vi väldigt glada för, och hela redaktionen hälsar Björn A välkommen ombord!

Nu till veckans allvar: skräcklitteraturen!

"Skräck" är en litteraturgenre vars syfte är att skrämmas. Egentligen är detta en en subgenre eftersom det finns skräckromaner inom de flesta genrer. Diana Waggoner har skrämmande fantasy som en av sina åtta undergrupper till fantasyn, och även Baird Searls har en som heter svart magi bland sina sex undergrupper. Även inom science fiction finns det skräckberättelser, se bara på Alien. Sedan ska vi inte tala om alla realistiska skräckberättelser som finns! Om det nu är så, varför hör man då ofta talas om skräcklitteratur som en genre bland den ickerealistiska litteraturen?

Det finns, som jag ser det, två svar på den frågan. Det första är att den gotiska skräckromanen kom fram under romantiken, den litterära era som ligger till grund för den moderna fantastiken. Men den gotiska skräckromanen var sällan ickerealistisk. Tvärt om fanns det oftast en fullt rationell förklaring till alla kusligheter "den föräldrarlösa flickan" mötte "i det mörka, öde, fuktiga slottet". Det hela började med Horace Walpoles The Castle of Otranto (1764) som fick undertiteln A Gothic Story. Men, eftersom den gotiska skräckromanen försökte förklara allt på ett rationellt sätt,  blev det aldrig någon riktig fantastik av det. I alla fall inte förrän Mary Wollstonecraft Shelley 1818 försökte ge en gotisk berättelse vetenskaplig trovärdighet med Frankenstein, or the Modern Prometheus. Att kalla den för science fiction är kanske lite för mycket, men nog kan den räknas som ett av startskotten för science fiction-litteraturen. Och den har av hävd hamnad bland ickerealismen. Så, eftersom man kan söka ursprunget till science fiction bland de gotiska skräckromanerna från senromantiken, har termen fått följa med.

Det andra svaret är att det i USA publicerades en mängd berättelser mellan 1920 och 1930 i så kallade pulpmagasin. Och de berättelserna var både science fiction, fantasy och skräckberättelser. Många författare skrev inom alla tre genrerna, eller blandade mellan dem, eller samarbetade, som H P Lovecraft och R E Howard. Publiken var den samma, oavsett vilken kostym berättelserna hade. Och även detta gör att termen skräcklitteratur gärna hamnar i fantastiken, trots att merparten av all skräcklitteratur knappast alls hör hemma där, utan i den realistiska fåran.

Det var allt för denna gång! Nästa vecka ska vi titta närmare på folklore. Till dess, ta av er skorna, leta upp en brasa, tänd pipan (använd hälsoörter -- tobak dödar!) och njut av er andra frukost för dagen!


Redaktör
Tolkiens Arda -- Frågespalten
 


Kommentera numret!
Skriv vad du tycker om detta nummer av Frågespalten och redaktörens ledare här.
Kommentera (2)



Vilka är vi som svarar på frågorna?
Läs mer om Tolkiens Ardas experter under Om Tolkiens Arda och på frågesidan.



Snabb-faq

Vad betyder "Arda"? Arda är det alviska ordet för "världen", platsen för Tolkiens sagor.
Om alviska språk: Se Språk-faq:en och tidigare publikationers språkavdelningar.
Om Tolkiens liv och de böcker han skrev: Se fråga 1, 2 och 3 i faq:en, eller kolla in en biografi eller en bibliografi.
Vad betyder SOR, LOTR, HOME och alla andra förkortningar? Se avdelningen Förkortningar under Om Tolkiens Arda.



REGISTER

För att det lättare ska gå att hitta sitt favoritämne är insändarna indelade i kategorier, baserade på vilket ämne de tydligast behandlar. Du kan lätt navigera bland materialet med hjälp av registret nedan.

Översättningar
Filmerna
Böcker och produkter
Folk
Personer
Geografi och platser
Ondskans makter
Språk
Övrigt
Smått & gott



------------------------------------------------ 
Översättningar -------------------------------------------------
Denna kategori behandlar frågor kring de olika översättningar som gjorts av Tolkiens verk. Tonvikten ligger givetvis oftast på Erik Anderssons nyöversättning av Härskarringen. Tolkiens Arda-expert inom detta område är Daniel Möller.


1. Fråga:
Hej!
Tack för att ni finns!!! Jag har bara en liten fråga:

Tolkien ville ju att man ska förknippa namnet Baggins med ordet bag (säck), finns det då inte en liten, liten möjlighet att han ville få oss att tänka på vatten när vi hör Rivendell, även fast det är alviska och betyder något helt annat? Jag hoppas ni svarar!

Tusen tack!!!

Tolkiens Arda-beundrare

Svar:
Hej! Min åsikt är att Tolkien inte ville få oss att tänka på vatten med ordet Rivendell, i så fall hade han nog kallat det "Riverdell".

Robert Östberg

Hej! Jag måste börja med att rätta till ett vanligt missförstånd: originaltermen "Rivendell" är inte alviska, utan vanlig hederlig engelska. Detta kan inte nog poängteras! Namnet är en sammansättning av orden "riven" och "dell" och skall alltså översättas till svenska i en svensk översättning av Tolkiens verk. Leden "riven" i detta namn har emellertid ingenting med "river" att göra, enligt Tolkien själv, utan betyder "cloven", det vill säga "kluven". (Att ordet "rive" sedan är besläktat med "river" är en annan historia.)

För att ytterligare komplicera saken är detta "Rivendell" en "översätting" av det genuint väströna namnet "Karningul". Tolkien ville ju skapa illusionen av att hela verket i själva verket är en engelsk översättning av en väströn originaltext. Och som ytterligare grädde på moset är "Karningul" i sin tur en översättning av det alviska (sindarinska) "Imladris". Alla dessa tre termer betyder alltså samma sak, men på olika språk.

Daniel Möller



2. Fråga:
Hej!
Jag undrar om ni vet vilken utgåva av Bilbo som användes som underlag för den svenska översättningen, den av Britt G Hallqvist. Jag roade mig härom dagen med att jämföra ett stycke från den svenska översättningen med den engelska versionen och fann flera skillnader som jag inte tror är översättningsmisstag utan ändringar mellan upplagorna. Det var den 4:e utgåvan av The Hobbit jag jämförde med.

Kristian

Svar:
Hej Kristian!
Jag har faktiskt aldrig jämfört The Hobbit med Bilbo sida vid sida någon gång, men du har säkert rätt i att det föreligger skillnader som inte härrör från översättningsmissar. The Hobbit har på originalspråk kommit ut i fyra upplagor. De största skillnaderna torde vara mellan första upplagan (1937) och den andra (1951), då Tolkien bland annat helt skrev om kapitlet "Riddles in the Dark", för att föregångaren bättre skulle överensstämma med The Lord of the Rings. Även till tredje upplagan (1966) genomförde Tolkien ett antal mindre förändringar, och i den nuvarande fjärde upplagan (1978), som ju kom ut efter författarens död, rättades en del småfel.

Den första svenska upplagan av Bilbo, en hobbits äventyr kom ut 1962, och den bygger därför antagligen på den engelska andra upplagan. Således fick Britt G. Hallqvist med de större förändringar som Tolkien genomfört, men missade en del av de mindre som dök upp först i den engelska tredje upplagan. En revidering av Hallqvists översättning (som dock i mångt och mycket är bra) vore alltså om inte direkt livsnödvändig, så i alla fall av betydande värde.

Daniel Möller


Tillbaka till insändarregistret

------------------------------------------------------- Filmerna --------------------------------------------------------- Frågorna inom denna avdelning behandlar huvudsakligen Peter Jacksons nya filmatisering av Härskarringen. Tolkiens Ardas expert inom detta område är Robert Östberg.


3. Fråga:
Hej på er.
Jag undrar bara om ni nu har någon aning om Grå hamnarna kommer att vara med
i Sagan om konungens återkomst-filmen? Det var bara det just nu. Adjö.

Olle Eriksson

PS.
Visst var "Maeglos" (eller något) son till Eöl?
DS.

Svar:
Hej Olle. Vi vet att Jackson har filmat scener vid Grå hamnarna, och troligen kommer vi att få se dem i filmen, men tyvärr kan vi inte veta säkert förrän den 17:e. Avsnittet är Peter Jacksons favorit i boken.

Eöls son heter Maeglin.

Robert Östberg



4. Fråga:
Jag har snackat med en kille över ett forum, och han var statist i TTT som alv vid Helms klyfta. Han berättade att alla (alver) fick lära sig en svärdform som passade till deras svärd och rörelser. Olyckligtvis hade han glömt bort hur den var, förutom lite
lättare steg. Så jag undrar om någon av er vet någon sida eller dylikt som beskriver
denna svärdform? Den skall tydligen baseras väldigt mycket på cirklar och i viss mån likna capoiera. Det vore ju bara så coolt att kunna den formen.

Oscar Almgren

Svar:
Hej Oscar. Jo, det vore inte helt fel. Tyvärr vet jag inget bra sätt att studera denna svärdsform förutom att titta på filmerna och försöka klura ut hur de gör. I extramaterialet till "TTT-EE" finns en sekvens med en MASSIVE-alv som gör en del rörelser, och den kan du ju studera.

Robert Östberg

Den nyutkomna boken The Lord of the Rings: Weapons and Warfare kan mycket väl tänkas innehålla information om detta.

Gustav Dahlander



5. Fråga:
Hej igen!
Vad tror ni om tanken att filmatisera andra av Tolkiens alster? Bra exempel skulle kunna vara de stora sagorna från Silmarillion, dvs Beren och Lúthien och Túrin Turambar. Jag antar att det var de som stod Tolkien närmast, även om Härskarringen onekligen blivit den populäraste. Det finns en rad andra exempel, t ex Eärendil, Tuor, Fëanor, Morgoth/Sauron (!) och Aldarion. Eller bara följa händelserna i de olika åldrarna. Det är klart att Beren- och Túrin-berättelserna är de mest kompletta, mest spännande och de få gånger man får komma personerna lite närmare. Silmarillion har normalt ett väldigt kärvt berättande språk.

Så hur troligt är det att någon skulle våga sig på att filmatisera detta?  Antingen måste det ske nu, när intresset kring Tolkien är på topp, eller så får det vänta några decennier (hemska tanke!) tills dess att det blir billigare att producera något som detta. Härskarringen sades länge vara omöjlig att filmatisera, men nu har vi den här. Silmarillion sägs nu vara omöjlig att filmatisera, men om ett antal år kanske läget är annorlunda.

Troligen kommer det hända om tillräckligt många blir medvetna om Silmarillion och vill se den. Problemet är kanske att hitta rätt sätt att presentera historien utan att behöva förklara hela Ardas historia. Eller vill vi kanske egentligen se hela Ardas historia, eftersom allt hänger ihop? Peter Jackson sade att Härskarringen blivit möjlig att filmatisera först när de knäckt koden till berättelsen, dvs. kunnat beskriva alla samband utan att behöva hänvisa till originaltexten, och kunna beskriva dessa inom rimlig tid på duken. Troligt är att Silmarillions alla samband är betydligt mer svårfångade än Härskarringens och att många bara finns återgivna som fragment och andra, ännu värre, motsäger varandra. Det kanske inte handlar om en film eller två, utan om en hel serie. Världens bästa tv-serie?

Kanske ett rolig fråga för omröstningen: vilken berättelse vill ni se på film? Själv skulle jag helst av allt bara vilja se landskapet i den världen och stå vid kanten till det stora havet så som det såg ut då världen var ung...

Mattias

Svar:
Hej Mattias.
Visst vore det spännande att få se fler berättelser av Tolkien på bioduken eller tv-skärmen. Utan tvekan har intresset ökat enormt med Jacksons framgångar med Härskarringen. Jag har ungefär samma åsikt som du, Silmarillion skulle bli en god bit svårare att filma, och dessutom så är verket långt mer okänt än Härskarringen. Tyvärr har inte filmbolag råd att göra film bara för oss fans, så dessvärre tror jag inte möjligheten är så stor att vi får se Silmarillion inom den närmaste framtiden. En tv-serie med ett tjugotal entimmesavsnitt vore kanske något, men samtidigt är det ju viktigt att den höga kvaliteten bibehålls, så vi inte får något i Hercules/Xena-stil.

Silmarillion är långt mörkare än Härskarringen och det mörkret måste få finnas kvar om det ska bli något bra av det. Personligen skulle jag älska att få se berättelserna om Túrin, Beren och Gondolins fall, och så vill jag få se Húrin stå ensam och dräpa 70 troll med sin yxa vid Nirnaeth Arnoediad.

Robert Östberg



6. Fråga:
Nu har jag väntat ett bra tag och ännu har inte mina frågor blivit besvarade (dock skulle jag bli blossande röd om denna insändare blev publicerad!). Jag litar på att ni tar fram de nästa lördagarna! Har jag sänt för många mail?

Sauron kommer inte att vara med i filmen, utan hans ställföreträdare istället! Men man kan lätt förvilla sig, för den svarte númenoranen är ganska lik sin herre med hjälmen och rustningen. Dock är han ju rena jätten, närmast tre meter lång! Varför i hela ****** har Peter tänkt sig att den där stinkmunnen ska vara lik Sauron, han var ju trots allt kanske inte längre än Aragorn?

Skit i det du!

Svar:
Hej Skit i det du.
Vi vet med ganska stor säkerhet att Saurons språkrör kommer att vara med i filmen, men hur kan du vara så säker på att ryktet om Sauron är felaktigt? Varifrån har du fått dessa uppgifter, undrar jag? Mig veterligen har inte New Line Cinema släppt någon officiell information om detta och rykten kan man inte ta för annat än rykten tills de visat sig vara sanna eller falska. Så ge oss gärna en hänvisning till var detta finns att läsa.

Robert Östberg

Vi betar av frågorna så fort vi hinner. Trots allt så betalar du ju inget för den här servicen. (Och min nya sportbil ska ha just den röda färgen dina kinder har nu).

Johan Sandberg, som inte kunde låta bli att retas lite!




7. Fråga:
Hur många dagar tog det att spela in Härskarringen-filmerna?

The end of days

Svar:
Filmarbetet i stort började, har jag för mig, redan kring 1996, och färdigställandet av Sagan om konungens kterkomst har troligen hållit på nästan ända fram till premiären nu i december (sedan blir det mer efterarbete för Jackson för att få färdigt den förlängda versionen som lär komma nästa november någon gång). Själva de intensiva inspelningarna tog ett och ett halvt år.

Robert Östberg


Tillbaka till insändarregistret

------------------------------------------- Böcker & produkter -------------------------------------------
Under denna rubrik återfinns de insändare som i första hand koncentrerar sig på de fysiska produkterna -- böckerna, prylarna, dramatiseringarna (ej filmer, se ovan) ...


8. Fråga:
Jag är på jakt efter ett Sagan om ringen-schackspel. Någon som har någon aning om var i detta avlånga land man kan finna ett -- innan jul och gärna via nätet -- och vad kan det kosta?

Johanna

Svar:
Jag vet inte det finns någon svensk sida som säljer det men det finns på www.lotrshop.com och det kostar mellan 100 och 150 kronor.

Mattias Richter
Redaktionen

SF-bokhandeln har haft och kan nog ta hem igen. Ring och fråga dem. Pjäserna var snygga, men själva spelplanen var inte av speciellt hög kvalitet.

Ola Hultin

Ja, SF-Bokhandeln har schackspel. Det kan vara svårt att få in dessa innan jul, men det finns en chans. Ring på 08-21 50 52.

Gustav Dahlander


Tillbaka till insändarregistret

------------------------------------------------------------- Folk ------------------------------------------------------------- Här återfinns i första hand kunskap om Ardas olika folkslag, och allt som hör därtill.


9. Fråga:
Kunde alverna som bodde i Aman träffa sina döda fränder och vänner i Mandos salar???

Elrond

Svar:
Bra fråga. Spontant vill jag svara nej på den. Alvernas existens bestod av två delar; fëa (själen) och hroa (kroppen). Och det var endast fëa som färdades till Mandos. Det gör att det blir lite svårt för levande alver (som fortfarande har sin fëa i sin hroa) att träffa avlidna alvers fëa. Vid en kort sökning i HOME 10 hittar jag inget som motsäger detta resonemang.

Johan Sandberg



10. Fråga:
Har ni tänkt på hur många spöken, vålnader och andar som det finns i Arda? Vi har ju nazgûlerna, dödmansgastarna i Dune harv, Döda träskens fantomer, gamstatyväktarna till Cirith Ungol och kummelgastarna. En hel drös odöda! Och tar vi med andarna så är det ju valar, valier, maiar, valarauko, Morgoth Bauglir, Sauron den Store, Tom Bombadill och Goldberry (förmodligen), örnarna, varulvarna, enterna, Istari, Fëanors och de tidiga alvernas eldiga andar, Solen och Månen, spindlarna och vampyrerna. Hur, och varför, har Tolkien skrivit så mycket om dessa övernaturliga väsen?

The Dead King


Svar:
Varför Tolkein valde att skriva så mycket om detta vet jag inte, men han ville skriva en mytologi för England, och i de flesta myter brukar dessa element finnas med. En förklaring till alla dessa olika andevarelser kan vara döda alvers fëa (själ). När en alv dog, var det frivilligt för alvens fëa att färdas till Mandos. Och det är inte säkert att Moriquendi (de alver som valde att stanna kvar i Midgård) hörsammade kallelsen till Mandos, utan valde att även i "döden" vara kvar i Midgård, och då som osaliga andar. För människorna gällde i stort sett detsamma. Morgoth hade kraften att samla dessa andar, och vem vet vad han gjorde med dem?

Johan Sandberg



Tillbaka till insändarregistret

-------------------------------------------------- Personer --------------------------------------------------
Det tongivande inom denna avdelning är material relaterat till de olika fiktiva personer som figurerar i Tolkiens berättelser.


11. Fråga:
Hej.
Jag var nyligen inne på The Encyclopedia of Arda och kollade lite. Då fick jag se att Celeborns far hette Galadhon. I vilken av Tolkiens böcker står detta? Var det förresten därför som Lóriens huvudstad heter Caras Galadhon? Och vad betyder Galadhon förresten?

Niklas

Svar:
Detta står kort i Christoffers Tolkiens kommentarer i texterna om Galadriel och Celeborn i Sagor från Midgård. Det står bara vem Celeborns fader är och att han hette Galadhon. Men det var troligen inte därför som Lothloriens huvudstad hette detta -- den lär inte ha grundats av Celeborn eller hans far.

Galadhon är sindarin, men jag har inte funnit någon betydelse för ordet. Men jag vet att galadh betyder träd. Caras Galadhon betyder, enligt Robert Fosters The Complete Guide to Middle-earth “city of trees”; ordagrant översatt "staden av träd". Av det gissar jag att ändelsen -on visar att det är plural och i så fall betyder galadhon "träd". Även hans son och far har namn förknippade med träd, så det är nog en ganska rimlig chansning. Nu är jag ingen språkexpert, så det finns utrymme för lite tvivel här.

Mattias Richter
Redaktionen
 


12. Fråga:
Hej tack för er fina sida, jag uppskattar den mycket.

A. Vet ni namnen på Gollums familj och i så fall, finns det något släktträd man kan titta på?

B. Var bodde Gollum innan han "hittade" Ringen?

C. Har ni läst Härsken på ringen? I så fall: vad tyckte ni om den?

D. Vad hette Gollum i efternamn?

Gollum

Svar:
Tack för berömmet!
A. Nej, tyvärr -- vad Gollums familj hette tror jag inte han själv kom ihåg, och något släktträd finns inte heller.

B. Han och hans folk bodde vid Anduins stränder, troligen ganska långt söderut eftersom han och Déagol kunde göra en dagsutflykt med båt till Ljusa slätterna (eller Liljefälten, som de egentligen borde heta på svenska).

C. Jag har läst den på engelska en gång för länge sedan. Underbart rolig -- lite vanvördig förstås, men jättekul. Hoppas ordvitsarna funkar bra i översättningen.

Martin Andersson

Jag har läst både Bored of the Rings översättningen. Originalet är givetvis bäst, den engelska språkdräkten är svårersättlig, men översättningen är klart godkänd. Den är dessutom gjord av en gammal medlem i Forodrim, som vi kommer intervjua här på Tolkiens Arda så småningom.

Gustav Dahlander

D. Se svar A.

Martin Andersson


Tillbaka till insändarregistret

--------------------------------------------- Geografi & platser ---------------------------------------------
Frågor som sätter ämnen som geografi och platser i första rummet hamnar under denna rubrik.


13. Fråga:
Hejsan!
I filmen Sagan om ringen ligger det ett stort "stenhuvud" i skogen där Boromir försöker ta Ringen från Frodo. Varför? (Minns inte om huvudet nämns i boken.)
Mvh,

Exner

Svar:
Därför att Jackson ville ge intrycket av att Midgård är en gammal kontinent, där civilisationer har funnits och försvunnit, och därför har han fyllt "sitt" Midgård med ruiner och statyer här och var ute i vildmarken. Och nej, huvudet är helt Jacksons påhitt.

Robert Östberg

Nej, det stämmer -- stenhuvudet nämns inte specifikt i boken. Men det området var en gång Gondors yttersta utpost mot norr, så det känns logiskt att det fanns en mängd ruiner från den tiden kvar (ungefär som det finns romerska ruiner här och där i Frankrike).

Martin Andersson



14. Fråga:
Jag har två frågor.

A. Hur kan man få tag i "Tolkien bestiarium" av David Day?

B. Kan jag få lite information om hur folken, främst alverna, kom till Midgård. I Silmarillion står allt om noldors flykt till Beleriand, men jag vill veta mer om hur de kom till Midgård. Jag har i alla fall fått veta av min kusin att Beleriand ligger norr om
Midgård. Han sade också att en översiktskarta fanns i hans version av Härskarringen men någon sådan finns inte i min utgåva.

Tack för en bra sida!

Adam Westlund

Svar:
A.
Det Finns hos SF-Bokhandeln. Observera att det finns två utgåvor: A Tolkien Bestiary och The Illustrated Encyclopedia.

Ola Hultin

Denna bok, och då mer än något annat den svenska översättningen som du tycks vara ute efter, vill jag utfärda en stor varning för. I nummer 4 2002 av Frågespalten skrev jag följande:

"Hans [Days] Tolkien Bestiarium är en enda lång kavalkad av misstag och slarv. Det han uppenbarligen gjort är att han tagit en uppslagsbok, kanske Complete Guide, och från vad som där står fabulerat på egen hand. Verket är odugligt som uppslagsbok och fullkomligt otjänligt som vägledning till Tolkiens Arda! Som underhållning är det värdelöst, vem vill läsa en uppslagsbok? Fullkomligt ofattbart att han fick ge ut det och det dessutom rikt illustrerat och översatt på ett flertal språk (däribland svenska i översättning av Ohlmarks)."

Vill du ha en ögonfägnande uppslagsbok så rekommenderar jag istället The Complete Guide to Middle-earth illustrated by Ted Nasmith. Den innehåller, faktiskt, ofattbart många bilder.

Gustav Dahlander

B.
Beleriand hör till Midgård. och låg väster om Blå bergen (Ered Luin, de berg som i Härskarringens kartor ligger vid den nordvästra kusten). Det beskrivs en del i slutet av Silmarillion hur noldor efter Beleriands förstörelse bosatte sig i den del av Midgård som vi ser i Härskarringen. Ytterligare information hittar du i Sagor från Midgård.

Robert Östberg

En översiktskarta av den typ som du beskriver gjordes aldrig av Tolkien, och har aldrig funnits i någon svensk utgåva. På engelska har jag inte heller sett till någon.

Gustav Dahlander


Tillbaka till insändarregistret

--------------------------------------------- Ondskans makter ----------------------------------------------
Ondskan är något som fascinerar många. Därför har alla ondingar en egen avdelning, där de kan få svar på sina frågor.


15. Fråga:
Jag undrar varför Sauron inte avlade fram urukerna och olog-haierna under andra åldern, då han både var som mäktigast och slugast? Och varför kom han inte på idén med Grond? Är det möjligen så att han helt enkelt var nöjd med de vanliga orcherna och trollen och att han var för upptagen med att kontrollera sitt rike att han inte hann komma på det smarta sättet genom att bygga den fruktansvärda murbräckan? Är det kanske så att Sauron var ännu smartare i tredje åldern då han hade lärt sig ett och annat om vad att bli besegrad betyder?

Åsså undrar jag varför Morgoth inte använde sina troll så mycket som Sauron använde dem? Den senare gav dem ju ännu mer lektioner i att bli smart så att de blev farligare än förut, men Morgoth skapade de bara (jag tror det, eftersom de inte hade någon egen vilja och var stendumma vid den tiden). En människohjälte dödade ju hela sju stycken troll en efter en! Men däremot i de senare åldrarna så skulle det ju så mycket till för att döda ett enda!

Leakim Grebö

Svar:
Tja, varför skapade han de inte i andra åldern? Han var nog ganska upptagen på den tiden. Först gick det åt mycket tid och energi till att lura alverna att smida Maktens ringar. Sedan blev det krig mot alverna. Och så det ena efter det andra. Till exempel så var han ju fånge på Númenor ett tag.

I tredje åldern däremot, hade han mer tid att tänka. Och utvecklingen går ju hela tiden framåt. Han kanske inte hade de kunskaper han behövde under andra åldern, men när han under tredje åldern hade tid över, kan han mycket väl ha forskat fram nya "metoder" som han
tidigare inte vetat om.

Men jag förstår inte riktigt varför han skulle ha byggt "en Grond" under andra åldern? Han hade väl ingen direkt användning för den då? Och skulle han fått användning för en sådan murbräcka, skulle han säkerligen ha kunnat gjort en.

Sauron hade nog mer tid att vidarutveckla trollen än Morgoth hade. Under de ungefär 600 år som första åldern varade pågick det ju hela tiden ett krig mellan alverna och Morgoth. Han var nog hela tiden tvungen att tänka ut krigslister, ge order och bevaka vad som hände i Beleriand. Han hade ingen tid till att tänka ut några bättre trollsorter. Sauron däremot, hade ju all tid i världen i tredje åldern, att avla fram olog-hai.

Emil Johansson



Tillbaka till insändarregistret

----------------------------------------------------------- Språk -----------------------------------------------------------
Här besvaras frågor som framför andra ämnen berör språk, i första hand Tolkiens fiktiva sådana. Tolkiens Ardas experter inom detta område är Magnus Åberg (dvärgarnas tungomål) och Björn Fromén (övriga språk). Missa heller inte Språk-faq:en.


16. Fråga:
Hej!
Jag undrar vad Sandra blir på alviska?

Hej då!

Nimloth

Svar:
Hej!
Detta var vad jag fann i Quenya lapseparma och på sajten Behind the Name, som är de sidor som rekommenderas i Språk-faq:en.

Sandra är en kortform av Alessandra, vilket är den feminina varianten av Alexander som betyder "försvarande män".

På quenya, högalviska, blir Alessandra; Atanvarne, den korta formen, Sandra; Varne - försvarare.

Den maskulina motsvarigheten blir; Atanvarno respektive Varno.

Tänk på att vokalerna uttalas kort. Betoningen ligger på vArne/vArno i alla formerna.

Björn Axén
Gästexpert
 


17. Fråga:
VARNING! Onödig fråga -- men roligt att veta.
Vilket är ert favoritspråk i böckerna/filmerna -- sindarin, quenya, khuzdûl eller rohirriska (fornengelska). Mina är rohirriska och sindarin.

Pernilla

Svar:
Ja det kan man undra. Jag tycker alla har sin charm, men jag är ju bara insatt i quenya, så det får väl bli mitt val.

Björn Axén

Gästexpert



18. Fråga:
Hejsan!
Jag har länge funderat på att lära mig alviska, men aldrig hittat något ställe att göra det på. Jag skulle vara evigt tacksam om du ville informera mig om några länkar. Eftersom alviska är så fint skulle jag verkligen vilja lära mig det.

Mvh.

Moa

Svar:
Hej!
Dina frågor besvaras utförligt i faq:en, svar nummer 14, och i Språk-faq:en svar nummer 2.

Björn Axén

Gästexpert



19. Fråga:
Hej!
En kort fråga: ska man skriva pronomen före eller efter substantivet i sindarin? Jag tycker att mellon nín låter bättre än nín mellon, men det kanske bara är jag som tycker det...

Pernilla

Svar:
Hej Pernilla!
Nej då, du har helt rätt: i sindarin placeras alltid possessiva pronomen efter det substantiv de bestämmer. Några exempel från Tolkiens texter:

ered embar nín ’bergen i min hemtrakt’
i eneth lín ’ditt namn’
bess dín ’hans hustru’

Så ’min vän’ bör mycket riktigt heta *mellon nín.

Björn Fromén



20. Fråga:
Aiya!
Jag undrar hur man säger denna mening på alviska: ät inte gul snö.
Tacksam för svar!

Namárië!

Tyarime

Svar:
Aiya Tyarime!

På quenya: Áva mate malina losse!
På sindarin: Avo mado loss malen!

Björn Fromén



21. Fråga:
Christopher Lee (Saruman) säger i Sagan om ringen extended version på dvd på alviska "one ring to rule them all, one ring to find them, one ring to bring them all in the darkness bind them". Jag skulle veta exakt hur man säger det på alviska.

Elessar

Svar:
Aiya Elessar!
Många är vi som under de gångna trettio åren försökt besvara den frågan. Att översätta Ringversen hör nämligen till de klassiska övningsuppgifterna i studiet av alviska. Det exakta svaret skulle förstås bara Tolkien kunna ge, men såvitt bekant uttalade han sig aldrig i frågan. Min egen idé om hur de efterfrågade raderna skulle kunna te sig på quenya ser ut så här:

Er Corma ilyar turien ar tuvien te,
Er Corma tucien ar móresse nutien te

(Den tolkning av ringversen som detta är hämtat ifrån finns, tillsammans med förklarande noter, på www.forodrim.org/daeron/md_corma.html)

Björn Fromén



22. Fråga:
Hej!
Jag skulle bli jätteglad om ni vill svara på min fråga.

A. Är det någon skillnad på orcher och uruk-hai?

B. Finns det något alviskt namn för Rebecka?

Tacksam för svar!

Frågvis

Svar:
Hej Frågvis!

A. Ja, såtillvida som alla uruk-hai visserligen är orcher, men långt ifrån alla orcher är uruk-hai. Svarta språkets uruk-hai betecknade en krigarkast av särskilt storvuxna orcher. Mindre orcher fick hålla tillgodo med benämningen snaga, ett ord för ’slav’ på svarta språket.

B. Om det finns någon alvisk motsvarighet till Rebecka är svårt att avgöra, eftersom dess etymologi är dunkel. Experterna har rätt disparata förslag på vad namnet kan betyda: ’kviga’ är ett, ’snara’ eller ’fyllig’ två andra. De verkar alla ligga fjärran från den begreppssfär där elementen i alviska kvinnonamn brukar höra hemma. Så om något av förslagen faktiskt träffar rätt är det osannolikt att ett alviskt namn med samma innebörd skulle kunna existera.

Björn Fromén



23. Fråga:
Hejsan!
Först och främst vill jag bara tacka för att ni gör en så superbra sida! Forumet är verkligen en pärla.

Men nu till min fråga: Jag har läst någonstans att Boromir beryder trogen ädelsten.
Stämmer detta? Och i så fall: vad betyder Faramir? Jag har på känn att det inte är riktigt lika smickrande som trogen ädelsten...

Tack på förhand!

Fiothiel

Svar:
Hej Fiothiel, vi gläder oss förstås över berömmet.

Ja, namnet Boromir kan översättas ’trofast ädelsten’. Förleden boro- betyder ’fast, orubblig, ståndaktig’ och –mir är identiskt med quenya míre ’ädelsten’, bildligt också ’stjärna’.

Vad förleden i Faramir har för innebörd är inte lika klart. En god gissning är att den är nära besläktad med quenya fáre ’fullständighet’, ’höjdpunkt’, ’allt behövligt’. Namnet kan i så fall tolkas ’fulländad ädelsten’. Stämmer det så får man nog anse att de båda namnen har likvärdiga positiva övertoner.

Björn Fromén



24. Fråga:
Vad heter 'dotter' på quenya och sindarin?

[Anonym]

Svar:
På quenya: selde, som slutled i sammansättningar –rel (tindómerel ’skymningsdotter, näktergal’) eller –iel (Uinéniel ’Uinen-dotter’).

På sindarin: sell, som slutled i sammansättningar –iel (tinúviel ’skymningsdotter, näktergal’).

Björn Fromén



Tillbaka till insändarregistret


----------------------------------------------------------- Övrigt -----------------------------------------------------------
Här hamnar frågor som inte passar in under någon av de övriga kategorierna.


25. Fråga:
Jag läste igenom några gamla frågespalter och kom fram till några poänger.

Asatron utövades enligt Moberg ända fram på 1800-talet (vid dåliga skördar utfördes visa, ermm, ritualer med åkrarna).

Eddings dissar både Tolkien samt fantasy och fantasyförfattare i The Rivan Codex. Det fick mig att slänga allt med hans namn på. Tycker inte om att bli kallad typ inkompetenet klant (i och för sig inte exakt vad som stod, men stämningen var sådan).

Virre

Svar:
Jag har själv inte läst den boken, men jag har smygbläddrat lite i den, och Eddings öser faktiskt stort beröm över Lord Dunsany, en av 1900-talets viktigaste men samtidigt mest okända (idag) fantasyförfattare. Så en viss smak har han i alla fall.

Martin Andersson


Jag vill minnas att frågan om asatron handlade om när asatron upphörde på Island. Så vad Ville i Momåla än har att säga om Småländska bönders praktiserande av  paganistiska ritualer på 1800-talet, så hör det inte ihop med den frågeställningen.

Johan Sandberg



26. Fråga:
Hejsan, Hejsan!
Och sedan kommer nu min fråga, som egentligen inte har med allas vår herr Tolkien att göra, nämligen:

Var kan man köpa alla tio delarna i Robert Jordans "Wheel of Time"? På SF-Bok finns tyvärr bara de sex första delarna...

Adrian

Svar:
SF-Bokhandeln har alla delarna. De är nog bara tillfälligt slut i så fall. Ring och be dem lägga undan när de kommer in igen.

Ola Hultin



27. Fråga:
Hej, Jag heter Johanna. Jag har två frågor som jag skulle vilja ha svar på. En av Härskarringen. Tävlingen skulle vara någon gång runt premiären. Vet ni något om det?

Min andra fråga är om det finns ett Tolkiensällskap i kommunen Kävlinge i Skåne. Finns det något för någon som är fjorton år?

Det skulle vara snällt om ni skulle svara på dessa frågor.

Lau Johanna!

Svar:
Denna tävling känner jag ej till, men det låter inte osannolikt. När det gäller Tolkiensällskap: nej, inte vad jag vet. Närmast är Angmar (Malmö Tolkiensällskap: www.angmar.nu). De andra är Mithlond i Göteborg och Forodrim i Stockholm/Uppsala.
Alla dessa tre har en nedre åldersgräns på 16 år, men man kan alltid anmäla sitt intresse. www.sverok.se kan eventuellt hjälpa till med att leta mer lokala Tolkiensällskap.

Ola Hultin


Du kan ju alltid gå med i det här Tolkiensällskapet: www.tolkiensarda.se/forum/viewtopic.php?t=302 Det är vårt eget, Internet-baserade, Tolkiensällskap.

Johan Sandberg


Tillbaka till insändarregistret

---------------------------------------------------- Smått & gott ----------------------------------------------------
Många insändarskribenter ställer fler frågor än en. Vid fall där frågorna spänner över ett stort antal olika kategorier hamnar insändaren här.


28. Fråga:
Aiya!
A. Vad är svaret på denna gåta:

"The faster you run,
the harder it is to catch me"

Jag har redan gissat på skugga och det var fel.

B. Jag skulle vilja ha ett namn på alviska som passar mina intressen. Jag
gillar vintern och färgen blå.

C: Vad är Amalion? (Jag har för mig att det var något träd, men jag är inte säker.)

Namárië! (Jättebra hemsida!)

Heri

Svar:
A. Jag skulle gissa på "breath", "andan". "To catch one's breath", hämta andan, är ju svårare när man anstränger sig mer.

Robert Östberg


B. Bestäm dig för ett namn på svenska som motsvarar dina intressen och preferenser först. Sedan kan säkert någon av våra språkexperter ge dig en översättning av det till något av de alviska språken.

C. The tree of Amalion är en teckning av JRR Tolkien som prydde baksidan av pocketutgåvan av Tree and Leaf. Den kan beskådas på www.diar.ru/tolkien/texts/eng/pbjrrt/41.html

Johan Sandberg


Tillbaka till insändarregistret



FRÅGA OM TOLKIEN!


Nog har väl du också en fråga om Tolkien och hans värld som du gått och grubblat på?
Skicka genast in den till svar@tolkiensarda.se eller använd formuläret på frågesidan! Du är garanterad att få svar och bli publicerad i Frågespalten. Glöm inte att meddela din mejladress -- då får du genom en kort notis veta när din fråga lagts upp och slipper gå in på sidan och leta. Missa heller inte att adressera insändaren till rätt expert, det leder till att du får ett bättre svar. Tolkiens Ardas olika experter hittar du här. Gillar du spalten? Passa på att anmäla en prenumeration när du ändå är igång! Lämna också gärna dina synpunkter på sajten. Vad är bra? Vad kan förbättras?

Tillbaka till insändarregistret


Bilder: "Rip-korp" © Taurrohir
"Horn of Gondor" © Taurrohir