Välkommen
till nummer 30 av Tolkiens Arda -- Frågespalten!
Denna publikation ges ut varje lördag, nästa nummer utkommer den 20
december.
Ansvarig utgivare är Johan Sandberg.
Förstasidan finns på adressen http://tolkiensarda.se
Missade du förra
numret? Glöm inte att du kan hitta äldre magasin under
Publikationer.
REDAKTÖREN HAR ORDET
Filmfebern är över oss! Aldrig har det skrivits och berättats så mycket
om Midgård i media. Och det tycker vi på Tolkiens Arda är mycket trevligt.
Äntligen kan vi stolt säga att vi är tolkienister utan att menigheten tittar
suspekt på oss. Förhoppningsvis kommer denna feber att ge oss ännu fler
läsare. Ni som vill hjälpa oss att få hit fler får mycket gärna
göra det, genom att ladda ner vår affisch eller våra smålappar för
uppsättning respektive utdelning. Affischen hittar ni på
tolkiensarda.se/new/images/affisch_03.jpg och lapparna på
tolkiensarda.se/new/images/reklamlappsuppradning_03.doc Högerklicka
på länkarna och välj "Spara som" ...
Veckans nummer är en smula tunt, vilket emellertid inte beror på att det
kommit in färre frågor. Vi har flyttat dödlinjen från tisdag till söndag
för att hinna med all administration, så nästa vecka kommer ordningen
att vara återställd igen.
Nu är det dags för del fyra i min serie om ickerealism. Idag ska vi dyka
ner i de gamla sagornas förtrollade land, i det som kallas folklore ...
Folklore är ett brett begrepp, allt för brett för att gås igenom på
det här begränsade utrymmet. Därför kommer genomgången här att bli något
förenklad. Till exempel så kommer jag att begränsa mig till den
rent litterära delen, om man nu kan kalla muntligt berättande
för litteratur, trots att folklore innefattar än så mycket
mer.
Man kan se två olika huvudlinjer inom denna del: folksagan och det muntliga
sagoberättandet.
Folksagan följer några gemensamma mönster när det gäller persongalleriet.
Oftast finns "den gamle", "hjälten", "den sanna
kärleken", "skurken", "medhjälparen", "vännen"
(som oftast har magiska krafter) och "budbäraren" (som berättar
hur saker ska lösas) med. Känns det igen? Inte konstigt i så fall, många
moderna fantasyböcker har kvar den gamla folksagans roller.
Den muntliga sagan har också sina igenkänningstecken. Den är oftast symbolisk,
den ser saker i svart och vitt, och den är enkel och har en snabb handling.
Oftast handlar den om någon som lyckas trots skyhöga odds emot sig. Dessutom
har den oftast den typ av "odjur" som vi känner igen från fantasylitteraturen;
troll, dvärgar, häxor, jättar och älvor. Även här ser vi alltså många
gemensamma drag med den moderna fantasyn.
Och faktum är att den moderna fantasyn har sitt ursprung i folkloren. Den
muntliga sagan började nedtecknas strax innan eller under romantiken, och
blev på det viset till folksagor. Detta skedde ungefär samtidigt i både
England, Frankrike och Tyskland. Folksagan utvecklades under romantiken,
och i romantikens efterdyningar föddes den moderna fantasyn. Men det ska
vi gå igenom närmare nästa vecka.
Om vi börjar med att analysera den muntliga sagotraditionen lite närmare,
så kan den delas upp i en mängd olika undergrupper:
Skrönor baserar sig ofta på verkliga personer och händelser, även
om både handlingen och personernas egenskaper gärna överdrivs. Ett exempel
är Balladen om John Henry. Denna underavdelning är oftast inte ickerealistisk
på det vis fantasyn är. Den här typen av berättelser är vanliga i den amerikanska
traditionen.
Fabler är berättelser med djur som talar och beter sig
som människor. Oftast finns det ett moraliskt, uppfostrande syfte med fabeln.
Berättelsen Räven och rönnbären (egentligen druvor ...) är ett typiskt
exempel.
Myter försöker oftast att förklara ursprunget
till världen och naturen. De innehåller nästan alltid övernaturliga
händelser och personer. Det som var religion för ett folk bildade myter
hos andra. Och det är i myterna vi hittar ursprunget till "quest"-historierna
som så ofta förekommer i fantasylitteraturen. Bland myterna hittar man till
exempel Eddan.
Episka berättelser har gemensamt att de är långa berättelser.
De har inte samma form som myterna, utan handlar oftast om en person och
hans kamp mot omvärlden. Exempel på episka berättelser är Beowulf,
Odyssén, Kung Arthur och Robin Hood. Många av de episka
berättelsernas teman och personer hittar man i den moderna fantasylitteraturen.
Legender har sitt ursprung i historien och förlitar sig inte lika
mycket på övernaturliga händelser som myter och episka berättelser. Hjältarna
har oftast blivit glorifierade, i bland till och med odödliga. Våra berättelser
om helgon och martyrer hamnar i den här kategorin.
Folksagan har även den sina underavdelningar:
Adderande sagor är ofta sekventiellt uppbyggda av repeterade händelser
som leder till slutet av sagan. Oftast är huvudpersonen intelligent, och
drar nytta av erfarenheterna han skaffar sig genom den upprepade handlingen.
Östan sol och västan måne är en sådan saga.
Pourquoi-sagor, "Varför”-sagor, är sagor som förklarar
varför något är som det är, särskilt naturen. De är dock inte lika
komplexa som myter i sin uppbyggnad. Dessa sagor är vanliga i den afrikanska
traditionen.
Sagan om "dumbommen" handlar, som namnet antyder,
oftast om en godhjärtad, men dum person som försätter sig själv i absurda
situationer genom sin dumhet. Trots allt brukar det gå honom/henne väl i
slutet av sagan i alla fall. Den norska Vad far gör är alltid rätt
är en typisk sådan saga.
"Trickster"-sagor handlar alltid om en figur,
trickstern, som är intelligent och lurar sin omgivning. Ofta försöker han
spela andra ett spratt, och kan ibland ha rent elaka drag. I bland så lyckas
han med sitt uppsåt, men ofta går det honom illa. Många av episoderna om
Loke i vår nordiska mytologi är av den här karaktären.
Fé-sagor handlar sällan om féer eller älvor/alver, trots
sitt namn. Oftast förekommer magiska föremål som speglar, svärd eller
ringar i sagan. Mycket av de gamla fé-sagornas element har lyckats överleva
in i den moderna fantasyn.
Realistiska sagor har självklart också funnits. Men eftersom
dessa faller utanför ickerealismen så lämnar jag dem därhän.
Detta var lite om folklore. Som ni säkert har märkt, så hittar man ursprunget
till den moderna fantasyn här. Den avgörande skillnaden ligger, enligt mig,
i sagans klassiska början: Det var en gång ... På något sätt ska folkloren
ändå tolkas som om den var möjlig, här i vår verklighet. Och detta trots
att den är ickerealistisk. Dessutom finns det en moralisk poäng i de gamla
sagorna som oftast saknas i den moderna fantasyn. Och, framför allt, de
gamla sagorna ska ofta ses symboliskt och/eller allegoriskt, något som de
flesta moderna fantasyförfattare inte vill att deras verk ska göra.
Nästa lördag kommer flera av er att ha sett Sagan om Konungens återkomst.
Dock inte jag, jag ser den den 22:a i stället. Till dess: om det knackar
på er dörr, och det står tretton dvärgar utanför, öppna inte ... Vem vet
vilka otäcka äventyr det kan leda till?
Redaktör
Tolkiens Arda -- Frågespalten
Kommentera
numret!
Skriv vad du tycker om detta nummer av Frågespalten och redaktörens
ledare här.
Kommentera (0)
Vilka är vi som svarar på frågorna?
Läs mer om Tolkiens Ardas experter under Om
Tolkiens Arda och på frågesidan.
Snabb-faq
Vad betyder "Arda"? Arda är det alviska ordet för
"världen", platsen för Tolkiens sagor.
Om alviska språk: Se Språk-faq:en
och tidigare publikationers
språkavdelningar.
Om Tolkiens liv och de böcker han skrev: Se fråga 1, 2 och 3 i faq:en,
eller kolla in en biografi
eller en bibliografi.
Vad betyder SOR, LOTR, HOME och alla andra förkortningar?
Se avdelningen Förkortningar
under Om Tolkiens Arda.
REGISTER
För att det lättare ska gå att hitta sitt favoritämne
är insändarna indelade i kategorier, baserade på vilket
ämne de tydligast behandlar. Du kan lätt navigera bland materialet
med hjälp av registret nedan.
Kommentarer
Folk
Personer
Geografi
och platser
Maktens
ringar
Ondskans
makter
Språk
Handlingen
i böckerna
Övrigt
-------------------------------------------------- Kommentarer
--------------------------------------------------
Här finns de insändare som kommenterar
snarare än ställer frågor, i synnerhet de som inte passar
in under någon annan kategori.
1.
Fråga:
Jag bara undrar om det var någon av er på Tolkiens Arda-redaktionen
som köade för biljetter till SOKÅ-filmen?
Olle
Svar: Tja, jo, hehe, jag köade visst måndagnatten mellan 00.00
och 05.00 innan jag blev avlöst enligt ett väl utarbetat kösystem. (Generat
leende.) Fast det kunde varit värre -- jag satt inte i veckor i alla fall!
Magnus Åberg
Nope, jag har det
så välbeställt att jag har vänner som köade, så nu har jag biljett till
premiären på Söder.
Robert Östberg
Gustav fick biljetter
till pressvisningen, den rackar'n ... Själv är jag för gammal för att
köa, jag ska se den någon gång innan jul, men inte premiärdagen.
Johan Sandberg
Köade och köade --
jag bodde i alla fall inte där. Ställde mig utanför Palladium
i Göteborg 7.45 8/ beväpnad med en bra bok (nej, det var inte Tolkien!),
fick biljetten i min hand 10.08 (det fanns premiärbiljetter kvar -- snopet
för dem som legat och frusit i en månad -- men av vissa skäl valde jag
föreställningen 18.00 17/12) och rusade iväg till tåget som jag med nöd
och näppe kom med på. Var på plats för dagens första lektion 11.10.
Martin
Andersson
Nej, jag litar fullt och fast på att ödet eller
slumpen ska förse mig med ett par biljetter. Hellre missar jag hela
spektaklet än uppger min övertygelse om att saker och ting alltid
ordnar sig.
C. Ehrenkrona
Var som sagt en riktig lyckans ost och fick gå på pressvisningen.
Varken SF-Bokhandeln eller min andra kontakt kunde dock ordna gratisbiljetter
till premiären, så jag fick köpa själv. Vilket jag
gjorde i torsdags (den 11:e alltså), och det gick alldeles utmärkt.
Visserligen blev det FS Sergel salong 14, men ändå ...
Jag var dock uppe med de köande från klockan 05.00 på
måndagsmorgonen och delade ut Tolkiens Arda-reklam vid såväl
Kista som Råsunda, Sergel och Söder här i Stockholm.
Gustav Dahlander
2. Fråga:
Äntligen har tidningen Illustrerad vetenskap publicerat
en specialartikel om Härskarringen, men det kanske ni redan
har uppmärksammat? Tyvärr har de skrivit fel om en massa saker
-- till exempel att Bilbo högg Sting i en bjälke (gjorde han verkligen
det?) innan Frodo fick det. Och att älvspråket inspirerades av
finskan och gaeliskan. Det är nog sant, men de har skrivit älvor, och
inte alver! De måste ha läst den svenska versionen.
En intressant sak är däremot att de skriver att Sauron på fornnordiska
betyder "oren" och att Shelob från engelskan betyder: "she"
hon och "lob" spindel. Alltså borde hon heta Honspindeln! Jag
rekommenderar att ni köper tidningen och läser artikeln.
Upprörd
Svar: Hej!
Det verkar helt klart vara värt att införskaffa det numret. Gällande Sting
så har de helt rätt: Bilbo hugger in svärdet i en träbjälke för att
visa hur vasst det är, innan han ger det till Frodo. Gällande älvor/alver:
Quenya och sindarin är inspirerade av finskan och walesiskan respektive,
och ja, det borde stått alver, inte älvor. Men det är en rätt vanlig miss
bland de som själva inte känner till verken så bra. Att Sauron betydde
"oren" på fornnordiska visste jag faktiskt inte, det var intressant.
Och gällande Shelob - tja, Ohlmarks är inte känd för att göra helt
korrekta översättningar... Personligen tycker jag nog dock Honmonstret
låter bättre än Honspindeln.
Robert Östberg
Ytterligare några,
förutom Ohlmarks, som är kända (eller snarare ökända)
för att inte kunna översätta är just Illustrerad vetenskap. Jag
har läst artikeln, och den håller nog ordinär Illustrerad vetenskap-kvalitet,
det vill säga ett och annat sakfel både här och där, och fullt med
konstiga danska ordvändningar.
Johan Sandberg
Tillbaka
till insändarregistret
------------------------------------------------------------- Folk
------------------------------------------------------------- Här
återfinns i första hand kunskap om Ardas olika folkslag, och
allt som hör därtill.
3.
Fråga:
Hur många trollkarlar sändes ut från början för att skydda
Midgård?
Hanna
Svar: Valar, världens väktare, sände fem trollkarlar (även
kallade Istari) till Midgård. Det var två blå, som tidigt färdades österut
och sedan försvann ur historien, Gandalf den grå, Saruman den vite, och
Radagast den brune. Av dessa vände endast Gandalf åter till Aman.
Emil Johansson
Tillbaka
till insändarregistret
-------------------------------------------------- Personer
--------------------------------------------------
Det tongivande inom denna avdelning är material
relaterat till de olika fiktiva personer som figurerar i Tolkiens berättelser.
4.
Fråga:
Hej!
Varför har ingen av Aragorns släktingar tagit över tronen?
Aragorn
Svar: Hej! Hade de försökt skulle det antagligen inte ha gått
vägen. Rikshovmästarna skulle nog inte varit så sugna på att lämna ifrån
sig makten till någon annan. De skulle säkert ha ifrågasatt om det verkligen
var Isildurs ättling, och ättlingen skulle nog inte fått så stort stöd
av folket. Dessutom var Isildur arvingars krav på tronen inte helt legitimt
i Gondor.
För Aragorn var ju situationen en annan. Då hade rikshovmästaren (Denethor)
dött, och Faramir hade inget emot att Aragorn blev kung. Dessutom var
ju Aragorn en hjälte i folkets ögon, som hade kommit till deras räddning
i en mycket svår stund. Ingen tvivlade på vem han var, och så gick det
som det gick.
Emil Johansson
Tillbaka
till insändarregistret
--------------------------------------------- Geografi
& platser ---------------------------------------------
Frågor som sätter ämnen som geografi
och platser i första rummet hamnar under denna rubrik.
5.
Fråga:
Hej, i The Complete Guide to Middle-earth av Robert Foster
så står det att Gondolin stod klart år 104 i första åldern,
men på EoA [The
Encyclopedia of Arda redaktionens anmärkning]
står det att det stod klart år 126 i första åldern.
Elrond
Svar: Hej! Och enligt en fansida på
www.geocities.com/Area51/Corridor/8611/tolk_1.htm#7 är året 116.
Det finns alltså motstridiga uppgifter, och jag lyckas inte helt bringa
klarhet i dem. I Silmarillion står att Gondolin stod klart efter
52 år av arbete och att detta arbete börjat efter Dagor Aglareb (kapitlet
"Om Noldor i Beleriand"). Tyvärr är uppgifterna motstridiga
kring årtalet för Dagor Aglareb också, och vad jag kan få ut från Silmarillion
så ger Tolkien själv inget tydligt datum: det är nästintill omöjligt att
deducera hur lång tid som passerar mellan vissa händelser. "EoA"
ger inga hänvisningar till var de fått sina tidsangivelser ifrån, så det
är svårt att kontrollera. Jag ska se om jag kan dyka djupare in i detta
och komma med ett mer genomarbetat svar längre fram.
Robert Östberg
Tillbaka
till insändarregistret
------------------------------------------------ Maktens
ringar -------------------------------------------------
Ringarna -- De tre, De sju, De nio och Den enda
-- utgör ett centralt tema i Tolkiens berättelser. Frågor
som i första hand behandlar dessa besvaras här.
6.
Fråga:
En fråga som jag har debatterat med en annan tolkienist är hur
det är möjligt att Den enda ringen existerar vid Ringens krig. Om vi ser
på dess historia så smiddes den av Sauron, som därefter erövrade i stort
sett hela Midgård. Ar-Phârazon invaderade därefter Midgård och Sauron
gav sig som fånge till honom. Ar-Phârazon startade sedan krig för att
bli odödlig och sjönk ner i havet tillsammans med Númenor när världens
skepnad ändrades. Saurons ande återvände till Midgård. Mina frågor är:
Om nu Ar-Phârazon tagit Sauron som fånge varför tog han då inte Den enda
ringen som pant? Detta hade ju givit honom evigt liv som han eftersträvade.
Kände han inte till Ringen? Bar Sauron Ringen som fånge eller lämnade
han den i Midgård? Om han bar Ringen, varför sjönk den inte tillsammans
med Saurons kropp och Númenor?
Petter
Svar: Min åsikt är att Ar-Phârazon inte kände till Ringen.
Vid den tiden var ju inte alver längre välkomna på Númenor, och det är
inte så troligt att kännedom om Den enda ringen kommit till Númenor. Gällande
Ringens färd till Midgård så får vi helt enkelt anta att Saurons ande
var tillräckligt mäktig för att bära Ringen med sig. En möjlighet är att
Sauron lämnat Ringen i Midgård, men det tror jag personligen inte är särskilt
troligt -- Sauron skulle knappast lämna den ifrån sig.
Robert Östberg
Faktum är att han lämnade Ringen i Midgård. I Silmarillion
står det i slutet av "Akallabêth", sidan 280-1, följande om Sauron när
hans kropp förstörs vid Númenors undergång:
"... Sauron was not of mortal flesh, and though he was robbed now of
that shape in which he had wrought so great an evil, so that he could
never again appear fair to the eyes of Men, yet his spirit arose out of
the deep and passed as a shadow and a black wind over the sea, and came
back to Middle-earth and to Mordor that was his home. There he took up
again his great Ring in Barad-dûr, and dwelt there, dark and silent, until
he wrought himself a new guise, an image of malice and hatred made visible;
and the Eye of Sauron the Terrible few could endure."
Min tolkning av detta är klar: han började åter använda
sin Ring, som under hans frånvaro förvarats i Barad-dûr.
Gustav Dahlander
Tillbaka
till insändarregistret
--------------------------------------------- Ondskans
makter ----------------------------------------------
Ondskan är något som fascinerar många.
Därför har alla ondingar en egen avdelning, där de kan
få svar på sina frågor.
7.
Fråga:
Vampyrer? Menas det allvar, finns det vampyrer i Arda? Hmm?
Ardilla
Svar: Nja, som det står i Silmarillion så bar Thuringwethil
och stundtals Sauron vampyrhamn, men detta verkar mestadels syfta på en
fladdermusskepnad. Det handlar alltså inte om Dracula. Tvärtom ville nog
Tolkien här ge "den riktiga förklaringen" till vad vampyrer
var för något, ur vilket legenderna om Dracula har uppkommit (på motsvarande
sätt som han ville förklara att våra legender om Atlantis skulle
komma ur den "riktiga berättelsen" om Númenor).
Robert Östberg
8.
Fråga:
Hej och tack för en underbar sida!
Jag har två frågor.
A. Varifrån kommer Ungoliant (Honmonstrets mamma)?
B. Vart tog Honmonstret vägen efter att Ringen förstördes?
Ilúvatar
Svar: A. Det står i Silmarillion:
"Eldar visste inte varifrån hon kom; men det finns de som sagt
att hon i långt tidigare åldrar stigit ner från det mörker som omger Arda
[...] och att hon var en av dessa som han [Melkor] lockade
i sin tjänst."
Det verkar alltså ganska klart att hon var en ainu som tagit spindelform.
B. Det sägs aldrig rakt ut, men texten i Härskarringen indikerar
att hon kan ha överlevt och med tiden fortsatt spinna sina snaror i Skuggornas
berg.
Robert Östberg
Ingen
vet. I Sagan om de två tornen står att hon kanske läkte sina
skador och fortsatte hemsöka Midgård -- men bara kanske. Robert Foster
säger att hon kan ha dött, antingen av sina skador eller på grund av att
hennes förstörda syn gjorde det svårt för henne att jaga.
Martin Andersson
Tillbaka
till insändarregistret
----------------------------------------------------------- Språk
-----------------------------------------------------------
Här besvaras frågor som framför
andra ämnen berör språk, i första hand Tolkiens fiktiva
sådana. Tolkiens Ardas experter inom detta område är
Magnus Åberg (dvärgarnas
tungomål) och Björn Fromén
(övriga språk). Missa heller inte Språk-faq:en.
9.
Fråga:
Jag undrar om ni skulle kunna svara på frågan om vilket språk haladin
talade, och om det finns några ord eller någon grammatik ur det språk
som man skulle kunna hitta. Det enda jag själv har lyckats forska fram
är att de talade ett annat språk än övriga edain.
Louise
Svar: De ursprungliga språket som edain talade i första åldern
kallades taliska och var baserat på de gotiska språken. Detta talades
bland annat av Bëors folk, men ersattes av quenya allt eftersom tiden
gick. Andra språk som talades av edain var mork och hvendi, som grundade
sig på gammalengelska respektive gammalnorska. Senare utvecklade Tolkien
också språk för människorna, som var grundat på olika semitiska språk.
Och det var det som haladin talade. Dessvärre verkar det inte finnas så
mycket information om det. Däremot ska det finnas en historisk grammatik
för taliska, som kanske kommer att publiceras någon dag, enligt Vinyar
Tengwar. Detta är inte riktigt mitt område, förhoppningsvis kan
Björn Fromén kan utveckla detta.
Johan Sandberg
Tillbaka
till insändarregistret
---------------------------------------- Handlingen
i böckerna ----------------------------------------
Insändare som framför allt funderar
kring den direkta handlingen i Tolkiens böcker, hamnar under denna
rubrik. Tolkiens Ardas expert på ämnet är Martin
Andersson.
10.
Fråga:
Hej!
När jag skulle börja läsa De förlorade sagornas bok blev jag lite
snurrig, vad är "Den glömda lekens stuga" för något, och "sjöfararen",
finns han "på riktigt"???
Hur mycket kan hela HOME-serien kosta, och är engelskan svår?
Banan
Svar: Den glömda lekens stuga och sjöfararen Eriol är tidiga
skisser till berättelser som Tolkien aldrig avslutade -- ett slags brainstormande
inför det som sedermera blev berättelserna om Midgård.
Räkna med att hela serien kommer att kosta någonstans mellan 1000 och
2000 kr -- det beror lite grann på var man köper böckerna, och vilken
utgåva det är. Jag skulle bedöma engelskan som "hyfsat" svår
-- inte mycket värre än LOTR, dock.
Martin Andersson
Tillbaka
till insändarregistret
----------------------------------------------------------- Övrigt
-----------------------------------------------------------
Här hamnar frågor som inte passar
in under någon av de övriga kategorierna.
11.
Fråga:
Aiya!
Jag skulle gärna vilja veta vad svaret på denna gåta är:
I know a word of letters three.
Add two, and fewer there will be.
Jag har redan gissat på fewer men det var fel.
Namárië!
Tyarime
Svar: Vad är det för gåtor ni skickar in till oss hela tiden?
Det är nog meningen att man ska försöka lösa dem själva ... men visst,
jag tror att svaret är "few".
Robert Östberg
Tillbaka
till insändarregistret
FRÅGA
OM TOLKIEN!
Nog har väl du också en fråga om Tolkien och hans värld
som du gått och grubblat på?
Skicka genast in den till svar@tolkiensarda.se
eller använd formuläret
på frågesidan! Du är garanterad att få svar och bli
publicerad i Frågespalten. Glöm inte att meddela din mejladress
-- då får du genom en kort notis veta när din fråga
lagts upp och slipper gå in på sidan och leta. Missa heller
inte att adressera insändaren till rätt expert, det leder till
att du får ett bättre svar. Tolkiens Ardas olika experter hittar
du här.
Gillar du spalten? Passa på att anmäla en
prenumeration när du ändå är igång!
Lämna också gärna dina synpunkter på sajten. Vad är
bra? Vad kan förbättras?
Tillbaka
till insändarregistret
Bilder: "Korpmåne 2" © Taurrohir
"Horn of Gondor" © Taurrohir
|