Lambengolmor -- Mithlonds språkgille.

, tack för det!

Förseningen av denna Frågespalt får skyllas på att den ordinarie redaktören Johan Sandberg är på solsemester, och ersättandet gick inte så smidigt som förhoppningarna gjorde gällande. Numret har alltså försenats i julstöket, kan man säga. Vi håller tummarna för att ni har överseende!

För min del så innebär januari intensivt arbetande på faktagranskningen av nyöversättningen. Av denna anledning så kommer nummer 2 2004 av Magasinet att dröja till den 7 februari. Nummer 1 kommer den 10 januari.

Nu tar Frågespaltens redaktion ett kort jullov -- vi återkommer med ett nytt nummer den 10 januari 2004.

Vi ses då -- gott nytt år!

Redaktör

Kommentera numret!
Skriv vad du tycker om detta nummer av Frågespalten och redaktörens ledare här.
Kommentera (3)

Tack,

David Sandsten

Svar: Hej! De bilder vi publicerar tillhör upphovspersonerna, vilka anges i samband med publiceringen. I vissa fall, som till exempel filmaffischer, så anger vi ingen upphovsperson, men då är det underförstått att vi inte framställt materialet själva. Det är konvention att göra så.

Gustav Dahlander



4. Fråga:
Aiya!
Jag har en liten fråga om Tolkien sällskapet Ardahíni: Hur gör man för att välja vilket folkslag man vill tillhöra, och hur gör man för att välja bild?

Namárië!

[Anonym]

Svar: Aiya! Under första kvartalet 2004 planerar vi att få igång internetsamhället Ardahíni. Då kommer man ha tillgång till ett eget "krypin" och förmodligen kunna välja folkslag med mera.

Gustav Dahlander



5. Fråga:
Aiya!
Hur blir man medlem i Tolkiensällskapet på Internet?

Namárië!

[Anonym]

Svar: Du behöver bara mejla in uppgifterna som efterfrågas. Ibland behöver det inte vara svårare.

Gustav Dahlander


Tillbaka till insändarregistret

------------------------------------------------ Översättningar -------------------------------------------------
Denna kategori behandlar frågor kring de olika översättningar som gjorts av Tolkiens verk. Tonvikten ligger givetvis oftast på Erik Anderssons nyöversättning av Härskarringen. Tolkiens Arda-expert inom detta område är Daniel Möller.


6. Fråga:
Nu när nyöversättningen är på gång kan det vara intressant att veta vad det skall vara för omslagsillustrationer på respektive boks framsida. Jag tycker det vore synd att inte löpa linan ut med nya omslagsillustrationer nu när det äntligen skall göras en nyöversättning.

A. Kommer det att var samma gamla bilder av John Howe eller kan man räkna med nyproducerade illustrationer till den nya utgåvan?

B. Vem får äran att göra dem ifall det blir nya illustrationer?

C. Kan något motiv avslöjas redan nu?

The Lord that Sings

Svar: Hejsan! A. Jag ser det som en självklarhet att omslagen kommer att designas om. Om omslagsbilderna kommer att bytas ut kan jag dock inte säga. Jag skulle tro att man använder någon gammal Howe-illustration eller dylikt.

B. Troligen ingen, alltså.

C. Nej.

Jag ska också påpeka att jag inte har den blekaste aning om hur förlaget tänker här -- ovanstående är bara gissningar. Det är billigare att återanvända ett gammalt omslag än att låta någon måla ett nytt exklusivt för nyöversättningen.

Gustav Dahlander


Tillbaka till insändarregistret

------------------------------------------------------- Filmerna --------------------------------------------------------- Frågorna inom denna avdelning behandlar huvudsakligen Peter Jacksons nya filmatisering av Härskarringen. Tolkiens Ardas expert inom detta område är Robert Östberg.


7. Fråga:
Hur slutar ROTK?

Gandalf The White

Svar: Tja, det är rätt så mycket som händer i slutet. Ringen förstörs, Sauron besegras, Aragorn blir kung och gifter sig med Arwen, hoberna återvänder till Fylke, och Frodo åker tillsammans med Bilbo, Gandalf och en massa alver över till Aman, alvernas rike i Väster. Jag föreslår att du läser boken!

Emil Johansson



8. Fråga:
Aaah! Nu är jag sur! Jag fattar inte varför alla tröga recensenter klagar på slutet [i Sagan om konungens återkomst, redaktionens anmärkning]! Det var ju otroligt gripande och troget mot Tolkiens text, tycker jag i alla fall ... När de kom tillbaka till ett regnigt Fylke och en gubbe bara muttrar åt dem och skakar på huvudet, och när hoberna sitter på Gröna draken och skålar och bara tittar på varandra, när Frodo skriver färdigt sin del i boken och i Grå hamnarna och sedan då Sam kommer hem till Rosa och det är så fin musik och allt! Vad ville recensenterna ha då, typ ett "actionslut" eller?

Är är det bara jag här som tycker slutet var välgjort och stämningsfullt?

Nostion

Svar: Jag håller med dig. Jag tyckte faktiskt om slutet på filmen, fast det inte var precis som slutet på sista boken så tyckte jag att Peter Jackson och de andra gjorde ett bra slut. Jag började faktiskt gråta och det gjorde jag också när jag läste sista boken -- och jag är inte en person som brukar gråta, jag tycker faktiskt att känslan påminde om bokens. Vill också säga att skådespelarna gjorde ett jättebra jobb.

Många recensenter har nog inte läst böckerna och utgår inte från dom då de recenserar filmen. De tycker nog inte att slutet hör bra ihop med resten av filmen, och de kan kanske också anse att det är väldigt komplicerat. Ingen som inte läst böckerna förstår nog varför Frodo seglar iväg i slutet -- filmen skulle likaväl kunnat slutat i Minas Tirith efter Aragorns kröning. Men Peter Jackson kände sig nog tvungen att följa böckerna här.

Luthien Wood

Det finns mycket man kan säga om recensenter. Jag tror det var Metro som gav den en trea, bland annat med motiveringen att den var för lång samt att dialogen precis som i tvåan var för högstämd. Får en att undra om recensenten överhuvudtaget känner till boken ... De två argumenten är ju mina främsta argument för ett högt betyg ... ja jisses ... Personligen tyckte jag den var underbar, men jag tyckte samtidigt det fanns stora brister: jag ogillade skarpt att PJ lät Gandalf slå ner Denethor rent fysiskt -- två gånger till och med! Men trots det var det helt underbart.

Robert Östberg



9. Fråga:
Vet ni vad sången som Billy Boyd (Pippin) sjunger i ROTK heter och om man kan ladda ner den?

Diana

Svar: En del av sången är direkt från boken, sången "Upon the Hearth", precis innan Frodo och kompani möter Gildor och alverna.

"Home is behind, the world ahead
And there are many paths to tread
Through shadows to the edge of night,
Until the stars are all alight."

Däremot vet jag inte om den går att ladda ner ännu, håll utkik på de stora Tolkiensajterna så kanske du har tur så småningom. Den finns med på spår nummer fem på soundtracket, "The Steward of Gondor".

Robert Östberg



10. Fråga:
Tjena Robban.
Det är så att jag har letat i flera år efter fortsättningarna på Sagan om ringen från 1978 samt The Hobbit från 1977 (dom tecknade filmerna). Jag har bara hittat dom på utländska sidor. Tänkte om du visste var jag kan hitta/beställa dom inom Sverige.

Tack på förhand,

Jimmy Hällhagen

Svar: Hej Jimmy! Du hittar fortsättningen The Return of the King i SF-Bokhandeln.

Robert Östberg



11. Fråga:
Tjena, och tack för en bra tidning ... Vad tyckte ni om Honmonstrets utseende?

Jo förresten, är det värt att skolka första dagen i skolan för att kolla när Gustav är på tv? Ha ha ...

Katta

Svar: Hejsan, och tack för berömmet. Jag är nöjd med Honmonstret. Enda invändningen är att hon plötsligt ser mycket mindre ut då hon anfaller Sam.

Nej, det är inte värt att stanna hemma bara för att titta på mig!!! Titta inte, bort, schas! Gulp.

Gustav Dahlander


Tillbaka till insändarregistret

------------------------------------------- Böcker & produkter -------------------------------------------
Under denna rubrik återfinns de insändare som i första hand koncentrerar sig på de fysiska produkterna -- böckerna, prylarna, dramatiseringarna (ej filmer, se ovan) ...


12. Fråga:
Jag har fångats av Tolkien. Jag har nu sett alla filmerna och läst The Hobbit, Sagan om ringen, Sagan om de två tornen och har nu börjat på Sagan om konungens återkomst. Tyvärr känns det redan tomt och sorgligt! Finns det inget material om tiden efter Frodos avfärd, det vill säga där filmen slutar? Är böckerna om tiden före tredje tidsåldern lika fängslande?

Håkan

Svar: Hej! Tolkien började faktiskt på en fortsättning till Härskarringen, men han hann bara ett tiotal sidor innan han tröttnade på idén. Så det finns ingen fortsättning på boken. Men om du läser böckerna på svenska, bör du köpa boken Ringens värld när du är klar med Sagan om konungens återkomst. Där finns nämligen en del tillägg till Härskarringen, där det bland annat berättas vad som hände med medlemmarna i Ringens brödraskap efter att boken slutar. Tyvärr så berättas det aldrig vad som hände med Frodo efter boken. Om du läser böckerna på engelska, finns dessa tillägg med i sista bandet.

Den bok från tiden före tredje åldern som jag anser vara bäst är Silmarillion. När jag läste den första gången tyckte jag den var tråkig, och inte det minsta spännande. Det vimlade av namn och platser, och den var lite svår att förstå. Men som tur var läste jag den mer än en gång, och numer älskar jag den. Jag rekommenderar att du läser den! Är det något du inte förstår, så strunta i det och läs vidare. Personligen tycker jag inte att den är lika fängslande som Härskarringen, men nära därpå.

Gillar du Silmarillion så gillar du antagligen även de andra böcker från de tidigare åldrarna som finns.

Emil Johansson



13. Fråga:
Finns The Atlas of Tolkien's Middle-earth på svenska?

Gil-galad

Svar: Hell dig, alvdrott! Nej, boken har tyvärr inte översatts.

Gustav Dahlander



14. Fråga:
Hej!
Tackar för en mycket bra sida!
A. Jag undrar om det kommer att komma ut en till bok av Tolkien. Jag läste någonstans att de hade hittats "nya" papper och skrifter och att den boken skulle ge ut till sommaren 2004. Stämmer det?

B. Sedan undrar jag varför alver säger att dom ska åka över havet med det sista skeppet? Det låter ungefär som att man inte kan åka över dit om man missar det skeppet. Sam och Frodo t. ex. åkte ju inte på samma skepp.

Petter

Svar: Hej! Tack för att du besöker oss ... A. Det stämmer att en Beowulf-text av Tolkien hittats, som just nu redigeras för publicering. Materialet berör således inte Arda. En annan bok som förbereds är dock The History of the Hobbit, ett band i stil med HOME 6-9, men med fokus på The Hobbit. Material från Tolkiens kvarlåtenskap som berör språken ges också ut i olika tidskrifter flera gånger om året, och nya brev hittas mellan varven (ett sådant kommer till exempel att publiceras på Tolkiens Arda inom en inte allt för avlägsen framtid), så nya böcker med material av Tolkien finns det gott om.

B. I Sagan om konungens återkomst-filmen säger Frodo att Bilbo av alverna förlänats äran att få bli med på det sista skeppet som lämnar Midgård. Detta är helt fel: Gimli, Legolas, Sam samt eventuellt Celeborn, Elladan och Elrohir är några som åkte senare, så det gick definitivt fler skepp. Manusförfattarna gör en del skrämmande grodor i filmerna, som till exempel när de påstår att Isildur var "the last king of Gondor" när Aragorn nalkas Dödens stig.

Gustav Dahlander



15. Fråga:
Var kan man hitta LOTR-merchandise i Sverige?

Caroline

Svar: SF-Bokhandeln säljer en hel del prylar. www.replikvapen.se säljer kopior av vapnen från filmerna. Vanliga leksaksbutiken kan också tänkas ha något. Men försök på SF-Bokhandeln i första hand, de har en hel del så här i filmtider.

Gustav Dahlander



16. Fråga:
Hej!
Såg till min stora förtjusning och upphetsning att spelet Trivial Pursuit utkommit med en "Sagan om ringen"-variant!!! Jag har än så länge bara sett det på engelska, vet ni om det kommer att komma på svenska också? Kanske på SF-Bokhandeln?

Niél

Svar: Hej! Än så länge har jag inte sett någon svensk variant av LOTR-TP. Mitt förslag är att du hör efter med spelföretaget Alga om saken. Om det kommer så tas det givetvis in av SF-Bokhandeln.

Gustav Dahlander


Tillbaka till insändarregistret

------------------------------------------------------------- Folk ------------------------------------------------------------- Här återfinns i första hand kunskap om Ardas olika folkslag, och allt som hör därtill.


17. Fråga:
Jag undrar... orcherna är ju "framgjorda" former av alverna, men är de odödliga då? Och alverna blir ju varken fler eller färre eftersom de återföddes i sina barn, men varför kan då orcherna massproducera sig?

Svar: Detta besvaras av Johan i Tolkiens Arda -- Frågespalten nr 15 2003, fråga 7.

Mattias Richter



18. Fråga:
Hej!
Jag undrar var alverna tar vägen när de åker över till "de odödligas land" eller vad det heter. Kan de komma tillbaka därifrån?

Raul

Svar: Hej Raul! Alverna färdas till Odödliga landen, Aman, som enbart de kan nå. I Aman dväljs Ardas "gudar", läs Silmarillion för "the full story". I extrema undantagsfall så skulle man kunna tänka sig att en alv skulle få tillåtelse att sändas tillbaka till Midgård, men vanligtvis så kan de inte återvända.

Gustav Dahlander



19. Fråga:
Hej!
Det är en sak jag och min kompis har gått och grubblat på ett tag -- firar hober jul? De borde ju inte göra det, eftersom de inte har vår religion. I så fall, har de någon motsvarighet till jul?

Alexandra

Svar: Hej! Jag ska göra vad jag kan för att besvara denna intressanta frågeställning. Hoberna och vissa nordens människor tycks ha firat jul. I "Calendars" i "The Appendices" kan vi läsa en hel del om denna sedvänja hos hobfolket, och i slutet av The Hobbit firar man jul hemma hos Beorn med en bjudning modell större.

Ordet "jul" har inget med kristendomen att göra, utan härör sig vad jag vet från julblotet -- en dag mitt i vintern då man åt mycket för länge sedan. Tolkien använder ordet "yule", vilket förmodligen har samma ickekristna koppling. Av alverna kallas högtiden för durufui, men det finns inget som tyder på att de firade den själva.

I "Appendix D", "Calendars" sägs följande om hobernas uppmärksammande av "yule":

"The last day of the year and the first of the next year were called the Yuledays. The Yuledays and the Lihtedays remained outside the months, so that January 1 was the second and not the first day of the year. [...] The Lithedays and the Yuledays were the chief holidays and times of feasting. [...] In full Yuletide was six days long, including the last three and first three days of each year."

Gustav Dahlander


Tillbaka till insändarregistret

-------------------------------------------------- Personer --------------------------------------------------
Det tongivande inom denna avdelning är material relaterat till de olika fiktiva personer som figurerar i Tolkiens berättelser.


20. Fråga:
Var kan man läsa mer om händelser kring Gimli och Legolas. Efter att de försvinner in i Fangorn i Sagan om konungens återkomst finns inget mer att läsa om dessa två figurer. Var kan jag hitta fortsättningshistorier kring dessa? Vilken bok?

Marcus

Svar: I Ringens värld står det att Gimli bosatte sig med en skara dvärgar i Glittrande grottorna i Helms klyfta, och Legolas ledde en skara alver till Ithilien. När kung Elessar dog i fylkesräkningens år 1541 (fjärde åldern) byggde Legolas ett skepp och seglade över Havet; antagligen tog han med sig Gimli.

Martin Andersson

21. Fråga:
Det finns en karaktär i Rohans armé som heter Erkenbrand (lite osäker på stavningen). Här är mina frågor om honom:
A. Vem var han?

B. Varför finns han inte med i något uppslagsverk?

C. Vad heter han i de engelska upplagorna?

Robbbb

Svar:
A. Erkenbrand var herre till Västfold och kommendant i Helms klyfta.

B. Inte? Vilka uppslagsverk är han inte med i? Jag har själv inga referensverk till hands för närvarande, men jag har svårt att tänka mig att han skulle vara utelämnad ur till exempel Foster och Tyler.

C. Erkenbrand of Westfold.

Martin Andersson

22. Fråga:
Vad heter Legolas respektive Arwen i efternamn?

Nyneve

Svar: Alverna hade inga efternamn. Gandalf kallar honom på ett ställe för Legolas Grönblad. Men Grönblad är vad Legolas betyder, och inget efternamn. Arwen kallades ibland för Unómiel eller Aftonstjärna. Läs mer om alvernas namn i Sagor från Midgård.

Emil Johansson


Tillbaka till insändarregistret

--------------------------------------------- Geografi & platser ---------------------------------------------
Frågor som sätter ämnen som geografi och platser i första rummet hamnar under denna rubrik.


23. Fråga:
Hej!
A. Vet ni vad som hände med Skuggöarna efter det att Aman lyfts bort från Arda? Och vad hände med de noldor som försökt nå Aman under första åldern men somnat på öarna? Det står i Silmarillion att de som landsteg på öarna skulle falla i en djup sömn och sova ända till Världens förändring. Vad hände sedan med dem?

B. Sedan har jag en till fråga; var är troligast att Nen Lalaith som rann förbi Húrin och Morwens boning i östra Dor-Lómin hade sitt utlopp?

Nostarion

Svar: A. Den anförda utsagan i The Silmarillion gäller "the Enchanted Isles", som enligt denna text (slutet av "Of the Sun and Moon and the Hiding of Valinor") placerades i "the Shadowy Seas" som en skärm mot öster för Eressea och Aman.

I den tidigaste konceptionen låg ögruppen, eller ökedjan, med det namnet (först kallades den dock "Magic Isles") utanför det skugghöljda havet, medan öarna i detsamma hette "the Twilit Isles". Dessa räknades då till samma "världsdel" som Eruman (= Araman) och Aman (där detta säges används beteckningen "the Outer Lands": en term att bruka försiktigt, då den på vissa ställen används i rakt motsatt betydelse, om länderna utanför Västern). Härom, och om den östligare kedjan av "Harbourless Isles", kan man läsa i The Book of Lost Tales. På en av kartorna som återges i The Shaping of Middle-earth (HOME 4) visas norr om de Förtrollade öarna också de eljest okända "Shadowy Isles".

Men en senare konception låter alltså de Förtrollade öarna till sitt läge sammanfalla med de tidigare Skymningsöarna (varvid kan noteras att även de sistnämnda redan från början hade ett sömntema förknippat med sig, i gestalt av den mysteriösa Sovaren i Pärletornet). Det är väl rimligt att de från Skymningsöarna då också ärvt samhörigheten med Aman, och man kunde mot den bakgrunden tänka sig att de också skulle följa med då Aman avlägsnades från världens cirklar. Men i så fall borde de som fångats av öarnas förtrollning kunnat sova vidare. När det heter att deras sömn varade till världens förändring är den enklaste tolkningen att öarna då utplånades och sömnen avbröts av döden.

B. Ingen avrinning från Dor-Lómin ses på kartorna. Men en ström försvinner i Annon-in-Gelydh, och enligt texten kunde den så genom en underjordisk kanal falla ut i Drengist-fjorden. Det förefaller mig därför troligt att Dor-Lómins berggrund var sådan att den uppslukade strömmarna från de omgivande bergen. Vattnet kan i så fall ha kommit i dagen igen utanför Dor-Lómin (Fonstad spekulerar vad gäller Mithrim i möjligheten att vattenförande berglager ledde till källor på Ered Wethrins öst- och sydsida i sin The Atlas of Tolkien's Middle-earth), men Nen Lalaith kan också helt enkelt ha runnit ner i grundvattnet för att inte visa sig mer.

Merry Yuletide!

Anders Stenström, Beregond
Tolkiensällskapet Forodrim
Gästexpert



24. Fråga:
I er faq svarar ni mycket tvärsäkert på frågan om vilka två torn boktiteln hänvisar till. Jag har själv funderat över detta i flera år. De flesta jag har pratat med har antingen antagit teorin om att titeln syftar på Minas Ithil och Minas Morgul, eller Orthanc och Barad-dûr.

Er variant har jag dock aldrig hört, och jag är nyfiken på vilken grund ni har för den.

Jin

Svar: Vilken grund vi har för svaret är väl ganska tydligt eftersom källorna finns angivna. Själv är jag inte lika övertygad som den som skrivit svaret. Jag skulle, om jag fick, gärna modifiera och förtydliga svaret i faq:en en aning, eftersom jag inte anser att sanningen är riktigt så enkel. Det hela beror helt enkelt på vilken version man väljer att tro på.

Första ledtråden är denna -- Tolkien skrev i ett brev till sin förläggare i augusti 1953 följande:

"The Two Towers gets as near as possible to finding a title to cover the widely divergent Books 3 and 4; and can be left ambiguous -- it might refer to Isengard and Barad-dûr, or to Minas Tirith and B[arad-dûr]; or Isengard and Cirith Ungol."

Ledtråd nummer två -- i ett annat brev till sin förläggare, från januari följande år skrev Tolkien:

"I am not at all happy about the title 'the Two Towers'. It must if there is any real reference in it to Vol II refer to Orthanc and the Tower of Cirith Ungol. But since there is so much made of the basic oppostition of the Dark Tower and Minas Tirith, that seems very misleading".

Ett helt annat budskap, med andra ord.

Ledtråd nummer tre -- på Tolkiens egenhändigt tecknade omslag till The Two Towers är de två tornen otvivelaktigt Orthanc och Minas Morgul, något som också sägs i den lilla "trailern" för kommande böcker, som finns i slutet av den första. Ännu ett nytt budskap, alltså, och det är alltså detta som Arda-skribenten har tagit fasta på.

Mitt tips (eftersom Tolkien säger att det hela är "ambiguous"): välj själv vilka två torn du vill att det ska handla om, och tänk ut ett par bra argument för detta förslag.

Daniel Möller

Det är jag som har skrivit svaret i faq:en. Det är sant att Tolkien till en början velade en aning om vilka torn som boktiteln skulle hänvisa till, men i slutändan så tycks han definitivt ha bestämt sig. Hans egenhändigt målade originalomslag (som fortfarande finns på flera utgåvor av boken) avbildar precis som Daniel säger tydligt Orthanc och Minas Morgul, och i sluttexten till The Fellowship of the Ring anger han också detta. Tidigare har jag skrivit att denna text bara fanns med i den första utgåvan, men det stämmer inte. I den svenska översättningen lyder texten såsom följer:

"Andra delen kallas Sagan om de två tornen, då händelserna här domineras av Orthane [sic], som är Sarumans borg, och av fästningen Minas Morgul som bevakar den hemliga porten till Mordor."

I och med att Tolkien själv skriver detta i primärkällan LOTR så kan jag inte se någon anledning till att ändra det tvärsäkra uttalandet i faq:en. Letters kan inte sägas ha högre kanonisk auktoritet än LOTR, och i synnerhet inte om uppgiften i LOTR är Tolkiens färskaste. Så mycket mer tvärsäker går det inte att bli i Tolkienland. Att argumentera mot detta är som att säga att "Strider" egentligen borde heta "Trotter" (se HOME 6). Kom gärna med mothugg om ni trots allt tycker att faq:en ska ändras.

Gustav Dahlander


Tillbaka till insändarregistret

---------------------------------------------------------- Föremål -------------------------------------------------------
Här avhandlas funderingar kring de föremål som figurerar i Tolkiens berättelser.


25. Fråga:
Först vill jag tacka för en oerhört bra Tolkiensida. Good job!

Nu till min fråga: Finns det några klockor i Tolkiens värld? Vad jag vet finns det inte några meningar eller beskrivningar där ordet "klocka" är med, utom kanske vid "Vad är klockan?" ("What is the time?", "It's seven o'clock"). Avläser de solens läge eller solur, eller liknande? Eller finns det faktiskt klockor i Midgård?

Anton Nilsson

Svar: Jag kan inte minnas att det omnämns några klockor i Tolkiens böcker. Och jag finner det högst osannolikt att det skulle finnas några. Så hur vet de vad klockan är då? Ja, din gissning på solur, och avläsning på solens läge är inte så dum! Inga solur omnämns heller som jag kan minnas.

Solur är hursomhelst ingen omöjlighet, men jag vet faktiskt inte säkert. Att ordet "clock" finns med i dialogen, beror antagligen bara på att Tolkien gjort en "översättning" av Röda boken, och anpassat språket till nutid. Förmodligen stod det "Vad är tiden?" (eller något i den stilen), och inte "Vad är klockan?".

Emil Johansson

Kul att du tycker om Tolkiens Arda! Vad klockorna beträffar, så tycker jag att det är ett intressant ämne. Det refereras ideligen till klockslag i LOTR, och "the clocks in the Shire" nämns av Sam i Ithilien. I The Hobbit finns det en klocka med. I Gondor säger man dock att "the time" är "past the second hour" (LOTR, sidan 788, "The Siege of Gondor"). Det verkar inte vara möjligt att utröna om det är solur eller moderna klockor som används, men att man mäter tiden ordentligt visar om inte Sams citat så åtminstone de på minuten exakta kalendrarna som kan studeras i "The Appendices".

Gustav Dahlander



26. Fråga:
Vad heter Arwens halsband?

[Anonym]

Svar: Arwens halsband är ett påhitt av Peter Jackson, smycket i det heter Aftonstjärnan.

Luthien Wood


Tillbaka till insändarregistret

--------------------------------------------- Ondskans makter ----------------------------------------------
Ondskan är något som fascinerar många. Därför har alla ondingar en egen avdelning, där de kan få svar på sina frågor.


27. Fråga:
A. Var Saurons makt vid tiden för Ringens krig så stor att han härskade över och kunde kontrollera alla varelser i Midgård som betraktades som onda?

B. Stod balrogen i Moria under Saurons kontroll eller opererade den självständigt? Om Smaug hade levat vid tidpunkten för Ringens krig, hade då Sauron haft kraft nog att kunna kontrollera honom?

C. Tror ni att Ringens krig hade kunnat sluta på ett annat sätt om Sauron haft tillgång till både Morias balrog och Smaug i de olika striderna? Dessa båda monster måste väl varit mäktigare och farligare än några andra av de tjänare Sauron kunde mönstra under slutet av den tredje åldern?

Tacksam för svar!

Bill Lumbergh

Svar: A. Sauron härskade inte över alla varelser som var onda vid Ringens krig. Honmonstret till exempel hade ju ingen annan herre än sig själv. Balrogen stod inte under Saurons kontroll. Jag är inte så säker på att Sauron kände till den ens en gång.

B. Om Smaug hade levat under Ringens krig har jag inga tvivel om att Sauron skulle kunnat kontrollera honom. Detsamma hade nog gällt balrogen ifall Sauron hade fått kontakt med den. I Sagor från Midgård säger Gandalf att Saurons ursprungliga plan troligen var att med Smaugs hjälp överfalla Vattnadal, och sedan Lórien, som var två av de starkaste fästena som den goda sidan hade. Men Gandalf lyckades ju förstöra den planen genom att sända iväg tretton dvärgar och en välkänd hob, för att besegra Smaug.

C. Om såväl Smaug som balrogen hade varit med i Ringens krig hade det hela säkerligen slutat annorlunda. Men det är näst intill omöjligt att säga hur det då skulle ha gått. Dessa två skulle nog mycket riktigt ha varit de två starkaste av Saurons tjänare ifall de funnits med då. Men jag tror dock att alla ringvålnaderna tillsammans var lika starka, om inte starkare än balrogen och Smaug. Gandalf besegrade ju balrogen (dock till priset av sitt eget liv). Men vid Väderklint slogs han en hel natt mot nazgûlerna, och flydde sedan. Ett par månader senare, hade nazgûlerna blivit ännu starkare, och hade kanske besegrat Gandalf om de alla hade mött honom (som grå).

Emil Johansson


Tillbaka till insändarregistret

----------------------------------------------------------- Språk -----------------------------------------------------------
Här besvaras frågor som framför andra ämnen berör språk, i första hand Tolkiens fiktiva sådana. Tolkiens Ardas experter inom detta område är Magnus Åberg (dvärgarnas tungomål) och Björn Fromén (övriga språk). Missa heller inte Språk-faq:en.


28. Fråga:
Jag har en teori om Cirith Ungol. Ungoliants sista avkomma bor där, därav Ungol. Cirith har jag ingen aning om vad det betyder. Vad betyder det?

Dino Norrman

Svar: Cirith Ungol är sindarin, cirith betyder "pass" och ungol "spindel". "Spindelns pass" således. Platsen lär ha fått namnet på grund av att det bor en spindel där, kopplingen till Ungoliant tycks långsökt.

Gustav Dahlander



29. Fråga:
Hej!
När man ska sätta ut bestämd artikel i så har man ju ett mellanrum mellan i och substantivet; exempelvis i chên ("barnet"), men i en mening i den första filmen så har David Salo satt ut ett bindestreck; a si i- Dhúath ("skuggan") -- är det bara för att det är en vokalkrock mellan si och i?

Pernilla

Svar: Hej Pernilla! Nej, jag tror inte att det är orsaken. Ett bindestreck (eller oftare en punkt i samma läge som ett bindestreck) mellan artikel och huvudord är en vanlig företeelse i Tolkiens alviska texter, även om exempel saknas i de böcker som kom ut under hans livstid. Sannolikt markeras på detta sätt i transkriptionen att den genuina tengwar-skriften ofta saknade ordmellanrum i dessa kombinationer.

Björn Fromén



30. Fråga:
Hej!
Hur sätter man bestämd artikel i quenya och sindarin?

Carmiline

Svar: Hej Carmiline! Bestämda artikeln placeras före sitt huvudord (substantiv) precis som the i engelskan. I quenya har den genomgående formen i. I sindarin heter den i i singularis, in eller i i pluralis; dessutom finns formen e(n) som kan användas när huvudordet har funktion som genitiv. Exempel från quenya: i lóme "natten", i eleni "stjärnorna", i falmalinnar "på de många böljorna"; från sindarin: i Estel "Hoppet", in Edhil, "alverna", i Pheriain "halvlingarna, hobbitarna", (Dor-)en-Ernil "Furstens (land)".

Björn Fromén



31. Fråga:
Hej!
A. Jag har ett litet diktproblem: jag har fått för mig att jag vill översätta dikten om Éowyn, "The Missing", från Två Tornen-soundtracket, men som vanligt när jag försöker översätta något till sindarin, så fastnar man redan på andra raden på grund av bristen på verb och liknande. Kan man rekonstruera t. ex. verb från quenya, telerin eller rentav noldorin till sindarin? Som David Salo gjorde med verbet boe "to need" som han hämtade från noldorinskans bui. Eller får man helt enkelt leva med att sindarinskan är så tunnsådd med verb?

B. Här är förresten första raden ur dikten som jag försökte översätta; är den helt galen?: Ú-dirn i aur orthad = "She never watched the morning rising". Inte mycket till dikt men vad gör man ...

Pernilla

Svar: Hej Pernilla! A. Ja, det får man nog göra mer eller mindre. Bristen på verb, framför allt böjda verb, är påtaglig i hela det tillgängliga alviska materialet och beror på källornas karaktär: det vi har att tillgå består ju till mycket stor del av förteckningar över namn och specialtermer med tillhörande etymologiska förklaringar.

Noldorin, sådant det framträder i etymologierna i HOME 5, är Tolkiens närmast föregående gestaltning av det språk som i LOTR har blivit sindarin. I själva verket genomförde inte Tolkien den slutliga omdaningen av noldorin till sindarin förrän LOTR var så gott som färdigskriven. Därför brukar man likställa noldorin-materialet i etymologierna med sindarin i de fall då uppgifter i senare texter inte direkt motsäger detta. Men man måste ta hänsyn till de olikheter som finns i fonologin (till exempel beträffande diftongerna ae, oe och ui och de tonlösa konsonanterna lh och rh; skillnaderna beskrivs utförligt på Ardalambion).

Ett annat beprövat sätt att komma runt lakunerna i sindarins ordförråd är nykonstruktioner baserade på quenya (eller telerin, fast just där finns sanningen att säga inte mycket att hämta). För att gå i land med detta måste man dock ha mer än ett hum om den ljudhistoriska utvecklingen i alviska, ett ämne som inte är alldeles okomplicerat (den professionelle filologen Tolkien har där verkligen visat lejonklon).

B. Den översatta raden ser snarast ut att betyda "Ej såg dagen uppgång". Jag skulle hellre skriva: Hen ú-diriant orthad i·chelain, ordagrant "she not-watched [the] rising of the days".

Den preteritumform du använder, *tirn, finns inte belagd, Etymologierna (HOME 5) anger enbart tiriant. Samma källa översätter noldorinordet aur med 'morgon', men detta är just ett av de fall där noldorin och sindarin skiljer sig åt. Enligt en not till appendix D i första upplagan av LOTR står aur för 'dag' i betydelsen hela dygnet, och det är rimligen det vi måste rätta oss efter för sindarins del. Denna not upplyser också att 'dag = dygnets ljusa del' heter calan på sindarin. (*i chelain är bestämd form pluralis av calan; jag har satt in pluralformen för att i någon mån kompensera att vi i brist på uttryck för 'aldrig' måste ersätta det med 'inte'.)

Björn Fromén



32. Fråga:
Hej!
Om jag [på sindarin] ska skriva "The green leaves [are] floating through the air", var sätter jag då ut prepositionen trî 'igenom'? Det står att prepositioner hamnar före substantivet, blir det i så fall Trî i less galen loda i 'welu? Eller ska trî stå någon annanstans?

Navaer,

Pernilla

Svar: Hej Pernilla! Förvisso sätts prepositioner i allmänhet före substantivet, men det substantiv som menas är då det som prepositionen hör ihop med (eller "styr" som det heter på grammatikspråk), inte det som kommer först i meningen. Trî ska alltså hamna på motsvarande ställe som "through" i den engelska satsen, det vill säga före sitt substantiv gwelu. Jag tror dessutom att vokalen i trî ska förkortas i obetonad ställning och att "luften" här har så allmän innebörd att obestämd form är att föredra (jämför parallellerna o menel "från himlen" och nef aear "hitom havet" i hymnen "A Elbereth Gilthoniel", båda utan bestämd artikel). Mitt förslag är därför: I lais gelin lodar tri 'welu

Björn Fromén



33. Fråga:
Hej.
Kan man lita på det som står på Ardalambion??? Där står det t. ex. om ett språk som heter ilkorin, som jag aldrig har hört talas om innan. Dessutom alla stora ordlistor över telerin och valarin ...

Elrond

Svar: Hej Elrond! Visst kan du lita på Ardalambions ordlistor, de är genomgående mycket gedigna arbeten.

Ilkorin förekommer inte som begrepp i LOTR och den reviderade Silmarillion, men är i äldre versioner av legendariet det samlande namnet på ett antal alviska dialekter. Du kan läsa mer om detta i HOME 5, avsnitt V ("The Lhammas").

Björn Fromén



34. Fråga:
Vad för språk talade dúnedain? Jag vet att de talade sindarin, men talade de inte något annat språk?

Isil

Svar: Aiya Isil! På Västerness talade de adunaiska. I exilen övergick de till allmänspråket väströna, adunaiskans midgårda avläggare i tredje tidsåldern.

Björn Fromén



35. Fråga:
Hej!
Nu behöver jag lite hjälp till ett skolarbete ... Hur skulle man säga, "Jag har en frukt, den är gul" på quenya? (Klaga inte, det är denna mening jag behöver ...)

Tackar och bockar,

Ting

Svar: Hej Ting! Jag klagar inte, är möjligen lite förundrad över behovet. Men så här tror jag meningen skulle lyda på quenya: *Haryan yáve, nás malina.

Björn Fromén

Tillbaka till insändarregistret

---------------------------------------- Handlingen i böckerna ----------------------------------------
Insändare som framför allt funderar kring den direkta handlingen i Tolkiens böcker, hamnar under denna rubrik. Tolkiens Ardas expert på ämnet är Martin Andersson.


36. Fråga:
Jag har under en längre tid undrat över tillförlitligheten hos hoberrnas krönikor, som ju utgör källmaterialet till LOTR. Det råder inget tvivel om att alla historieskrivare vinklar berättelserna en aning, men ibland framstår hoberrna som extrema.

Ett exempel på denna vinkling är framställandet av det brutala mordet på Gríma, son av Gálmod, som helt rättfärdigat. Man måste när man läser de stora verken undra om Tolkien även begagnade sig av andra skrifter i de avsnitt som avhandlar Ringens krig, eller om texterna faktiskt till viss del ganska enkelt är osanna. Hur är det, egentligen?

Högaktningsfullt,

Gríma, en undrande vis och klok rådgivare

Svar: Tolkien skrev att han använde andra böcker förutom Röda boken när han skrev LOTR, eftersom det fanns vissa luckor i Röda boken. Bland annat skall han ha använt sig av Konungarnas bok från Gondor. Det gör ju det hela (enligt mig) mer tillförlitligt.

Men även om så inte varit fallet, och Röda boken vore den enda källskriften, så skulle jag nog ändå våga lita på det mesta! Visst, hoberrna berättade allt på det sätt de såg på saker och ting. Hela LOTR är ju medvetet skriven från hoberrnas perspektiv. Deras syn på den Stora
skuggan var nog skild från exempelvis Gandalfs syn på Skuggan.

Men bara för att de berättar saker och ting ur sitt perspektiv, betyder det ju inte att de ljuger. Tvärtom tror jag att så gott som varje ord i Röda boken är sant, om ock vinklat en aning.

Mordet på Ormstunga till exempel, gick säkert till som det står i Röda boken/LOTR. Sedan om det var rätt eller fel, det är en annan sak. Det är där som hoberrnas vinkling kommer in!

Jag personligen litar helt och fullt på att det som står i LOTR verkligen är sant.

Emil Johansson


Tillbaka till insändarregistret

Gillar du spalten? Passa på att anmäla en prenumeration när du ändå är igång! Lämna också gärna dina synpunkter på sajten. Vad är bra? Vad kan förbättras?

Tillbaka till insändarregistret