Nummer 6 2004
Lördagen den 13 mars
Välkommen till nummer 6 av Tolkiens Arda -- Frågespalten!
Denna publikation ges ut varje lördag, nästa nummer utkommer den 20 mars. Ansvarig utgivare är Gustav Dahlander. Förstasidan finns på adressen http://tolkiensarda.se


Missade du förra numret? Glöm inte att du kan hitta äldre spalter under Publikationer.


REDAKTÖREN HAR ORDET


et blir onekligen lite tjatigt att ägna krönika efter krönika åt ursäktanden för förseningar. Därför undviker jag ämnet den här gången och nöjer mig med att konstatera att vi går mot bättre tider: den ordinarie redaktören Johan
återvänder ju från tjänstledigheten den 1 april.
Gamla pilträdsgubben.

Det har tidigare utlovats att detta ska bli något så glamouröst som ett trippelnummer, vilket nu tyvärr inte infrias. Vi har ett helt fång frågor att bjuda på, men knappast så många att en dylik etikett meriteras. Istället så låter vi nu frågorna som inte fick plats denna vecka spilla över på nummer 7, som alltså kommer redan på lördag.

Det märks att vi så smått börjar närma oss nyöversättningen; denna vecka har vi tre frågor under kategorin (med beröringar öven på annat håll), medan till exempel Filmerna bara har två. Detta är också ett tydligt besked till de fåvitska som antagit att Tolkienvågen är över för den här gången: "the Ring Goes Ever on"! Veckans kanske mest läsvärda insändare hittar vi också under Översättningar, där signaturen Mårten i fråga 4 orerar mot namnet "Fylke". Han menar att denna översättning enbart ger norska associationer, och därför är helt olämpligt som översättning av "the Shire". Om namnet verkligen för de allra flesta i första hand känns norskt så är jag beredd att hålla med honom, men är känslan inte snarare nordisk? För egen del så tycker jag att det på ett ganska passande sätt förflyttar perspektivet från det engelska till det svenska. Vad tycker ni andra läsare?

Tills vi ses igen får vi -- som de sanna fantasymänniskor vi är -- hålla tummarna för att Sarek tar sig till final i Melodifestivalen! Och kom ihåg: om en hob böjer sig efter en sten
-- ta skydd!

Trevlig läsning!
Gustav Dahlander
Redaktör



Kommentera numret!
Skriv vad du tycker om detta nummer av Frågespalten och redaktörens ledare här.
Kommentera (8)



Vilka är vi som svarar på frågorna?
Läs mer om Tolkiens Ardas experter under Om Tolkiens Arda och på frågesidan.



Snabb-faq

Vad betyder "Arda"? Arda är det alviska ordet för "världen", platsen för Tolkiens sagor.
Om alviska språk: Se Språk-faq:en och tidigare publikationers språkavdelningar.
Om Tolkiens liv och de böcker han skrev: Se fråga 1, 2 och 3 i faq:en, eller kolla in en biografi eller en bibliografi.
Vad betyder SOR, LOTR, HOME och alla andra förkortningar? Se avdelningen Förkortningar under Om Tolkiens Arda.



REGISTER

För att det lättare ska gå att hitta sitt favoritämne är insändarna indelade i kategorier, baserade på vilket ämne de tydligast behandlar. Du kan lätt navigera bland materialet med hjälp av registret nedan.

Kommentarer
Översättningar
Filmerna
Böcker och produkter
Folk
Personer
Geografi och platser
Maktens ringar
Ondskans makter
Personen Tolkien
Övrigt
Smått & gott
Kompletterande svar


-------------------------------------------------- Kommentarer --------------------------------------------------
Här finns de insändare som kommenterar snarare än ställer frågor, i synnerhet de som inte passar in under någon annan kategori.


1. Fråga:
Hej!
Detta är ingen fråga direkt om Tolkien utan mer om Tolkiens Arda. För ett tag sen (rätt länge sen faktiskt - nummer 9 2003) hade ni med en bild på en svart drake med utbredda vingar. Jag tycker att han liknar Smaug men är inte helt säker. Skulle gärna vilja ha svar på detta.

Karin

Svar:
Hej Karin! Vi är hedrade av uppmärksamheten ... Den fantastiska Taurrohir är vår flitigaste illustratör, och hon har skapat en del drakbilder i sina dagar. Ett antal föreställer faktiskt Smaug, men få av dessa har publicerats än. Den bild du talar om föreställer vad jag vet en icke namngiven drake -- dess titel är kort och gott "Draksilhuett 4" ...

Taurrohir kan kanske själv ge närmare besked.

Gustav Dahlander


Tillbaka till insändarregistret

------------------------------------------------ 
Översättningar -------------------------------------------------
Denna kategori behandlar frågor kring de olika översättningar som gjorts av Tolkiens verk. Tonvikten ligger givetvis oftast på Erik Anderssons nyöversättning av Härskarringen. Tolkiens Arda-expert inom detta område är Daniel Möller.


2. Fråga:
Hej!
Varför ska de översätta namnen i nyutgåvan över huvud taget? Säcker eller Påsener låter väldigt dumt! Baggins ska det vara, och Rivendell också! Jag tycker att egennamnen bör vara på originalspråket, medan smeknamn, t.ex. "Den Grå Pilgrimen", kan översättas!

Har jag medhåll från någon?

Dino

Svar:
Hej Dino! Läs gärna mina svar i frågespalten nr 2 och 3 från tidigare i år. Där förklarar jag varför jag (och även Tolkien) anser att namnen bör översättas.

Daniel Möller



3. Fråga:
Kommer tilläggen också att nyöversättas, eller får man nöja sig med den översättning som finns i Ringens värld?

Nenya

Svar:
Hej Nenya! Jo, tilläggen kommer att nyöversättas, och inte nog med det: de kommer även att ingå i den tredje volymen ("Konungens återkomst")! Inte en dag för tidigt ...

Daniel Möller



4. Fråga:
Hej!
Vet ni om den nya översättningen av "the Shire" har spikats?

Mera allmänt: Finns det några Ohlmarks-namn som betraktas som tabu/så invanda hos anhängare av Ohlmarks version att en nyöversättning måste hålla sig till dem, även då de är usla? (D. v. s. kommer man att nöja sig med en omtolkning av Tolkien+Ohlmarks?) Eller blir detta en verkligt genuin översättning av Tolkien och ingen annan?

Den gamla översättningen -- "Fylke" -- har alltid varit ett alldeles särskilt hatobjekt för mig. Hur många tänker inte på Norge när de läser "Fylke"? (Nåja, en del svenska Tolkien/Ohlmarks-fanatiker finns det nog som vid det här laget lyckats betinga sig att ersätta norrmän med hobbitar.) Om "the Shire" hade fått engelsmän att tänka på Frankrike eller Tyskland, så hade jag förstås inte haft några invändningar (jag hoppas ingen uppfattat att jag har något emot Norge), men så är det ju inte alls. Tvärtom.

Tre förslag som alla (enligt min mening) är oändligt mycket bättre än det främmande, vilseledande och obeskrivligt störande "Fylke": (1) "Land", (2) "Häradet",(3) "Shire".

1) Land. (Tänk Värmland, Uppland etc. och plocka bort allt utom sista stavelsen: Land!) Detta gissar jag rent betydelsemässigt är den bästa översättningen av ett anglosaxiskt shire. Landen (senare kallade landskapen) i Sverige (och i Danmark) var också vad som i Norge motsvarades av fylken då det begav sig. Liksom "shire" är den vanligaste ändelsen i engelska county-namn, så är "land" vanligaste ändelse i svenska landskapsnamn. Den uppenbara nackdelen är att ordet land också har mera generell användning än shire, och namnet "Land" kan därför kännas för intetsägande.

2) Häradet. Rätta gammeldags-klangen. Ett härad var mindre än ett land, och egentligen nog också mindre än ett anglosaxiskt shire, men hobernas "the Shire" verkar på något vis inte vara så väldigt stort. Detta är också vad "the Shire" blivit på danska (dansk stavning: "Herredet"). Om Herredet var bättre än Fylke i den danska översättningen, då bör rimligen Häradet vara bättre än Fylke även i den svenska, eller hur?

3) "Shire". Enkelt uttryckt: Om man nu nödvändigtvis måste använda ett vilt främmande, inte det minsta svenskt, ord som namn för hobernas land i den "svenska" översättningen, varför i fridens namn ett norskt? Varför inte då behålla det engelska "Shire"?

Det finns utan minsta tvekan ytterligare alternativ bättre än "Fylke" (nästan varje någorlunda svenskklingande ord med hyfsat rätt betydelse skulle jag säga), men detta är åtminstone tre.

För "fylke" är ju ett främmande ord, det är väl ingen som ifrågasätter detta? Inlånat endast för att beskriva ett utländskt begrepp: Den norska motsvarigheten till ett svenskt land(skap) i äldre tid -- eller ett län i modern tid. Alternativt, och mindre vanligt, en skara vikingakrigare på Island (50 st. tror jag Snorre sagt någonstans), eller i Norge, eller möjligen den bygd de bebodde. Vi har andra krigiska ord inlånade från isländskan (Snorre) -- "fylking" (= slagordning) och "fylka" (= samla till strid) -- och kanhända svarar dessa även mot ett svunnet fornsvenskt språk. Men "fylke" (= land?) kan väl ändå ingen ärligen tycka känns svenskt?

Undantaget är att det under en period (runt 1700- och 1800-talen får jag för mig) verkar ha blivit populärt bland svenska historiker att låna norska "fylke" som generell beteckning för självständiga lokala områden över hela världen -- alltså inte bara fylkena i Norge och landen i Sverige och i Danmark utan också motsvarande utanför Skandinavien. Gissningsvis som uttryck för vikingaromantik/nationalism och/eller skandinavism, fast till saken hör väl också att ordet "fylke" var så att säga ledigt, inte använt i Norge efter medeltiden. Fylke togs åter i bruk i Norge 1919, nu för motsvarigheten till svenska "län", varefter ordets tidigare popularitet bland svenska historiker tycks ha gått i graven. (Så jag gissar att Ohlmarks kan ha tittat i någon historiebok från 1800-talet.)

På kul prövade jag förresten nu att söka "fylke" på nätet och se hur många träffar jag fick som handlade om Sverige ... Inte för att jag är någon historiker själv, så visst kan jag mycket väl ha fel på någon punkt. (Korrigera mig gärna.) Ändå skulle jag bli mycket förvånad om jag missuppfattat huvuddragen och slutsatserna. Jag inser förstås också att många huvuden, och säkert klokare än mitt, måste ha funderat över detta. Vore dock oändligt tacksam för ett lugnande besked. Detta blir väl den enda chansen vi får, kan jag tro. Och får "Fylke" stå kvar blir jag mer förtvivlad och bedrövad än jag kan uttrycka.

(Oj, detta blev långt. Men om ni känner för att publicera det får ni väl korta ned det.)

Mårten

Svar:
Hej Mårten, och tack för ditt mycket intressanta och välformulerade inlägg. Att kalla det för en "fråga" är ju nästan att förringa innehållet, men jag ska försöka svara så gott jag kan på det du faktiskt frågar!

Angående den mer generella frågan: nej, vad jag förstår så är inga ohlmarksnamn "heliga", vilket i teorin innebär att vi kan komma att få nya översättningar av varenda term. Så blir det förstås inte. De helt givna översättningarna (t. ex. "Misty Mountains" = "Dimmiga bergen", "Old Forest" = "Gamla skogen") finns det förstås ingen anledning att ändra på, bara för sakens skull. Men sedan så tror jag att Erik Andersson kommer att behålla en del ohlmarksnamn utöver dessa, bara för att han tycker att de är bra. Vi behöver inte hålla med, men Andersson är ju den som i slutändan bestämmer.

Vad gäller Fylke, så ska jag först bekänna att jag ända sedan jag första gången läste boken (vid åtta-nio års ålder) tyckt om namnet, och aldrig associerat till Norge på något sätt, så jag skulle inte gråta floder om Andersson behöll namnet.

Men samtidigt kan jag hålla med om att "Fylke" inte är en idealisk översättning av "The Shire", av främst två anledningar:

1) "Shire" är, som du påpekar, ett mycket vanligt ord i engelska områdesnamn, och ett mer vanligt svenskt ord vore förstås att föredra. Antingen om det blir något av dina förslag (även om jag inte gillar "Landet" särskilt mycket), eller om man kallar området "Länet", eller något annat (som väl har en liknande betydelse som "shire", om jag inte missminner mig).

2) Den engelska originaltermen "The Shire" är i bestämd form, liksom en hel del andra namn i hobernas land ("The Hill", "The Water", etc.) och en liknande bildning borde göras även i svenskan, så om Fylke får stå kvar borde det åtminstone bli "Fylket".

Vad gäller ditt förslag (som väl mest var en nödlösning) att behålla den engelska termen i den svenska översättningen, är detta naturligtvis inte särskilt bra, eftersom det skulle leda till en enorm inkonsekvens, och gå stick i stäv med Tolkiens intentioner.

Så här skriver för övrigt Tolkien angående översättningen av "The Shire":

"In Scandinavian languages (in which a related word does not exist) some other (preferably old) word for 'district' or 'province' should be used. The Swedish version uses Fylki [sic], apparently borrowing the Old Norse (especially Norwegian) fylki 'district, province'. Actually the Old Norse and modern Icelandic sýsla (Swedish syssla, Danish syssel, now obsolete in the sense amt, but ocurring in place-names) was in mind, when I said that the real untranslated name of the Shire was Súza (III 412)"

Så "Sysslan" får man väl säga är Tolkien förslag, från andra sidan graven.

Daniel Möller

Personligen så har jag aldrig haft något emot "Fylke". Vad jag har förstått så är det ett fornnordiskt ord, som även har hemortsrätt i Sverige, varför det bör kunna fungera. "Länet", "Landet" eller dylikt bör nog undvikas, då Tolkien i "Guide to the Names in The Lord of the Rings" föreskriver:

"In the story Shirriff and Shire are supposed to be special hobbit words, not generally current in the Common Speech of the time, and so derived from their former language related to that of the Rohirrim. Since the word is thus not supposed to be Common Speech, but a local word, it is not necessary to translate it, or do more than accommodate its spelling to the style of the language of translation."

Med detta i åtanke så tror jag att man bör eftersträva en fornklingande namnform. "Häradet" skulle kunna fungera, men "Fylket" känns betydligt äldre och på det sättet mer passande. Häraden slutade vi ju inte med i Sverige förrän relativt nyligen, och ordet används fortfarande. Tolkiens förslag "Sysslan" skulle nog också fungera, men det har nackdelen att ge fel associationer, och har inte "Fylket" en ganska bra klang?

Det ska betonas att inga översättningar har spikats -- detta är något som kommer ske inom de närmaste månaderna, men i nuläget så är faktagranskarnas kommentarer på namnöversättningarna (där även Daniel hjälpt till) just skickade till Erik, så mycket kommer att hända än. Som Daniel skriver så kommer denna översättning på intet sätt vara en omtolkning av Ohlmarks version; med tanke på att översättarna inte ens läst denna innan de tog sig an arbetet så lär de vara fria från hämmande influenser. Erik håller dock koll på Ohlmarks översättningar och använder dessa som förslag på hur uppgifterna kan lösas.

Gustav Dahlander


Tillbaka till insändarregistret

------------------------------------------------------- Filmerna --------------------------------------------------------- Frågorna inom denna avdelning behandlar huvudsakligen Peter Jacksons nya filmatisering av Härskarringen. Tolkiens Ardas expert inom detta område är Robert Östberg.


5. Fråga:
Aiya!
Jag undrar om man kan få tag i texterna till de underbara sånger som Peregrin Took och Elessar sjunger i Sagan om konungens återkomst?

Vill också bara göra min röst hörd och säga att ska man läsa LOTR, så ska det vara på engelska.

Éowyn, en hängiven Tolkienälskare

Svar:
Hell, sköldmö av Rohan! Självklart bör man läsa LOTR på engelska, förr eller senare (helst förr). Texterna finns med i bookleten till cd:n med filmmusiken. Gällande Aragorns alviska sång vid kröningen hittar du orden på sajten The Fellowship of the Wordsmiths:

"Et Eärello Endorenna utúlien Sinome maruvan ar Hildinyar tenn' Ambar-metta"

Detta betyder:

"Out of the Great Sea to Middle-earth I am come. In this place I will abide, and my heirs, unto the ending of the world"

Det är Elendils ord när han först ankom till Midgård efter Númenors fall. Citaten återfinner i LOTR i kapitlet "The Steward and the King".

Pippins sång är en omskrivning av versen "Upon the Hearth" från kapitlet "Three is Company" i LOTR:

"Home is behind
The world ahead
And there are many paths to tread
Through shadow,
To the edge of night
Until the stars are all alight

Mist and shadow
Cloud and shade
All shall fade
All shall fade"


Robert Östberg



6. Fråga:
Jag tycker man gjorde en stor miss när man klippte bort Saruman i sista filmen ... varför gjorde man egentligen det?

Arwen

Svar:
Hej Undómiel! Greppet att klippa bort Saruman har faktiskt Peter Jackson förklarat: han tog beslutet tillsammans med sina medarbetare för att få rätt "tempo". Att börja den nya filmen med att avsluta händelser från den tidigare skulle inte slungat in publiken i berättelsen på rätt sätt, tyckte man. Slutscenerna från Sagan om de två tornen hade redan visat Saruman besegrad, så man behövde inte hänga upp sig på honom mer. Jag misstänker också att man hade vissa problem med Sarumans dödsscen, eftersom denna på grund av borttagandet av "Fylke rensas" tvunget måste bli annorlunda än i boken. Enligt Christopher Lee, Sarumans skådespelare, så spelade man in sex olika versioner.

Gustav Dahlander


Tillbaka till insändarregistret

------------------------------------------- Böcker & produkter -------------------------------------------
Under denna rubrik återfinns de insändare som i första hand koncentrerar sig på de fysiska produkterna -- böckerna, prylarna, dramatiseringarna (ej filmer, se ovan) ...


7. Fråga:
Hej, hej på er allihopa.
Ni verkar ju klara er bra där ute trots all stress som Gustav mejlar om hela tiden. Sajten är en av de bästa man sett i alla fall.

Till min fråga då: Jag fick för ett par år sedan en inspelning med Sveriges radios dramatisering av Härskarringen och märkte genast att den var jävligt bra (har lyssnat på den nio gånger nu tro jag), men jag undrar om det kanske är någon av er experter som vet om man kan få tag i musiken från den uppsättningen eller om ni vet vilka som gjorde den?

Tack på förhand. Keep up the good work.

Matte

Svar:
Hej Matte! Musiken till den utmärkta radiodramatiseringen gjordes av gruppen Enteli som bland annat består av Lena Willemark. Musiken har inte utgivits i sin helhet på något eget album förutom på själva radiodramatiseringen, men ett par av sångerna finns på Entelis album Live från 1997.

Robert Östberg

Lite skamset så måste jag erkänna att jag själv lyssnat igenom nämnda dramatiserings 13 timmar knappa 50 gånger ... Vad musiken beträffar så är jag inte helt säker, men jag tror faktiskt att den ingår om man köper radioteatern på cd-box. Denna utgåva innehåller nämligen 14 skivor, och inte som man kunde förmoda -- då avsnitten är så många till antalet -- 13. Jag har också om jag inte minst helt fel hört någon säga att musiken ingår på en bonusskiva i boxen, men nu är jag ute på djupt vatten. Om man ska köpa boxen behöver man dock ha 1349 kronor på fickan, när det hindret är överstiget blir SF-Bokhandeln destinationen. Här är bokhandelns sida för dramatiseringen.

Gustav Dahlander



8. Fråga:
Hej!
Jo, nu vill jag veta om någon bokhandel i Sverige säljer notböcker med Howard Shores filmmusik? Jag vet att det finns att beställa från utlandet men jag har ingen möjlighet att beställa därifrån.

Tacksam för svar!

Fladnag

Svar:
Notböcker med Howard Shores filmmusik till de tre filmerna ges ut av Warner Bros publications. De är, av någon underlig anledning, inte särskilt lätta att få tag på i Sverige. Volym två, (med noterna till musiken i SODTT) finns att köpa på Bokus och på Adlibris (även om den hos de senare är tillfälligt slut). Varför inte vol I och III finns där beror i det ena fallet sannolikt bara på slarv, i det andra kan det bero på att noterna till SOKÅ inte verkar ha släppts ännu, men jag är övertygad om att du med ett enkelt mejl eller telefonsamtal till endera av de två bokjättarna kan få dem att fixa fram böckerna åt dig (även om det för tredje volymen då kanske blir i form av en förhandsbeställning). Priset bör ligga på cirka 150 kronor styck.

(Notera att svaret gäller de vanliga noterna för piano, sång och gitarr. Warner Bros säljer självfallet också noterna i arrangemang för symfoniorkestrar, storband etcetera. Men då får du räkna med att betala betydligt mer.)

En bra genomgång av notmaterialet som Warner Bros gett ut från filmatiseringen hittar du här.

Lycka till!

C. Ehrenkrona
Redaktionen


Tillbaka till insändarregistret

------------------------------------------------------------- Folk ------------------------------------------------------------- Här återfinns i första hand kunskap om Ardas olika folkslag, och allt som hör därtill.


9. Fråga:
Jag har två frågor, varav den ena tagits upp i Diskussionsforumet men som jag anser förtjänar att lyftas fram även här. Den andra frågan är från min egen hjärna.

A. Odlade alver mat? Hade de gårdar? Helt enkelt: Var deras samhälle agrart?

B. Hur levde alverna när de seglat över havet? Vilken sorts mat åt de? Fanns det ett agrarsamhälle där?

Virre

Svar:
Tja, jag kan inte se något annat alternativ än att alverna hade jordbruk. De odlade vin, och någonstans måste ju sädesslaget i lembas-bröden komma ifrån. Så jag tror säkerligen att de var åtminstone delvis agrara.

Robert Östberg

En väldigt bra fråga, dessvärre väldigt svår att ge ett riktigt svar på. Från Bilbo: en hobbits äventyr får vi reda på att skogsalverna i Mörkmården bedriver handel med människorna. Så här står det om varifrån de får sina varor:

"... though no vines grew in those parts. The wine, and other goods, were brought from far away, from their kinsfolk in the South, or from the vineyards of Men in distant lands."

Vilka menar de då med sina fränder i söder? Det enda alvland som nämns ligga söder om Mörkmården är Lothlórien. Det betyder alltså att alverna i Lothlorien odlade sin egen mat. Ett annat som talar för det är dessas fientlighet mot främlingar, vilket också torde medföra att de aktade sig för att bedriva någon större handel med andra folk. Och några andra alver bodde det ju inte i närheten. Alverna i Mörkmården bedrev däremot handel för att få mat, förutom kött som de jagade själva. Jag skulle gissa på att även Vattnadal bedrev handel för att få tag på mat. Så jag skulle alltså säga att alver både brukade jorden och jagade.

Jag skulle gissa på att vissa alver även när de seglat över havet brukade jorden.

Mattias Richter
Redaktionen




10. Fråga:
Aiya!
Jag har två frågor:
A. Fanns det några kvinnliga alver vid Helms klyfta (i Peter Jacksons filmatisering alltså)?

B. Finns det några alver med bruna ögon? Finns det överhuvudtaget någon i Härskarringen som har bruna ögon?

Namárië!

Svar:
A.
Jag har då inte sett några och har heller inte hört något om det, men rent teoretiskt är det väl fullt möjligt att där fanns ett par alviska krigarkvinnor (även om det hos Tolkien inte tycks ha tillhört vanligheterna) ...

B. Det sägs aldrig uttryckligen att det inte fanns det, så logiskt sett fanns det förmodligen några brunögda alver. Dessa var då troligen avari. Eldar (i synnerhet noldor) hade vanligen grå ögon.

Robert Östberg

Eftersom Arda ska föreställa vår egen värld i ett tidigare historiskt skede, så får man utgå ifrån att människorna från södern i regel var brunögda. Bland människorna lär situationen ha varit ungefär som idag. Notabelt är dock att dúnedain vanligen var gråögda, och rohirrim hade ofta blå ögon (men Éowyn var gråögd). Tolkien har mig veterligen aldrig omnämnt någon vare sig brunögd eller brunhårig alv, men det känns osannolikt att det inte skulle existera någon alls.

Gustav Dahlander


Tillbaka till insändarregistret

-------------------------------------------------- Personer --------------------------------------------------
Det tongivande inom denna avdelning är material relaterat till de olika fiktiva personer som figurerar i Tolkiens berättelser.


11. Fråga:
Hej!
När jag läste igenom svaren om vad som hände Celebrían så fattade jag inte riktigt allt.
A. Seglade hon i väg till Valinor eller vart?

B. Är den Ensliga ön (har glömt namnet) och Aman samma sak?

Ulrika

Svar:
A.
Ja, hon seglade över havet, till den del av Odödliga landen där alverna bodde. Man ska alltså inte tro att alver och Valar umgicks med varandra fritt "over there".

Martin Andersson

Ohlmarks har i sin översättning felaktigt låtit henne dö i Dimmiga bergen.

Robert Östberg

B. Nej, ön är en del av Aman.

Martin Andersson

Ensliga ön, Tol Eressëa, ligger utanför kontinentens kust och hör alltså till Aman.

Robert Östberg



12. Fråga:
Aiya!
Vem är Uruviel?

Namárië!

Wilwarin

Svar:
Uruviel är en alvkvinna påhittad av Peter Jackson och kompani till filmerna. Tyvärr får man inte se henne alls, men det har släppts ett par foton på henne och möjligen är hon med i en av trailrarna till Sagan om ringen.

Robert Östberg



13. Fråga:
Blev Lúthiens och Berens barn dödliga? Hur långt fram i deras släktled kommer Elrond in? Visst är han på något sätt släkt med dem?

Karin

Svar:
Svårt att säga. De hade bara ett barm, sonen Dior, som blev sin morfar Thingols arvinge. Detta kan peka på att han ansågs mer alv än människa (och därmed var odödlig), men Robert Foster noterar i sin uppslagsbok att "Dior's race is not mentioned", så helt säker är jag inte. Jag lutar dock åt att han var odödlig. Ja, Elrond är släkt med Beren och Lúthien. Elronds mamma, Elwing, var dotter till Dior, så Beren och Lúthien är Elronds morföräldrar.

Martin Andersson

I The Silmarillion tycks det tämligen klart att problematiken med halvalverna först på allvar togs upp av Makterna i fallet med Eärendil och Elwing. Dessa fick göra ett val, men inget är sagt om Dior. Han blev heller inte med än cirka 30 år, så något val behövdes i själva verket aldrig genomföras. Men ändock så förefaller det tydligt att de som levde innan Eärendils tid aldrig försattes i en valsituation. Dior levde bland alverna under hela sitt korta liv, så dessa var utan tvekan hans folk. Varför skulle valar eller Ilúvatar behöva ge honom ett val under dessa omständigheter?

Gustav Dahlander



14. Fråga:
Kan jag få så mycket fakta om Aragorn och Arwen som möjligt!

[Anonym]

Svar:
Jag skulle rekommendera dig att gå in på The Encyclopedia of Arda, där du kan finna det mesta rörande Arda.

Mattias Richter
Redaktionen


En text i ämnet som den intresserade inte får missa är "Here Follows a Part of the Tale of Aragorn and Arwen" i LOTR:s "Appendix A", på svenska i Ringens värld.

Gustav Dahlander




15. Fråga:
Jag undrar om Legolas har några syskon? Och vad heter hans mamma?

Tacksam för svar.

Camilla

Svar:
Varken syskon eller mamma omnämns i böckerna, bara fadern Thranduil.

Mattias Richter
Redaktionen




16. Fråga:
Vem är Ilúvatar?

Tack,

Nessa

Svar:
Ilúvatar är Ardas gud, som skapade andefolket ainur från vilket valar och maiar (däribland Gandalf, Sauron och Saruman) kom. Du kan läsa mer om honom i "Ainulindalë" i början av Silmarillion eller här.

Gustav Dahlander


Tillbaka till insändarregistret

--------------------------------------------- Geografi & platser ---------------------------------------------
Frågor som sätter ämnen som geografi och platser i första rummet hamnar under denna rubrik.


17. Fråga:
[A.] Varför döptes Fylke till Fylke? [B.] Vad heter de tre byarna som tillhör Bririke???

Merenwen

Svar:
Hej! A. Det finns åtminstone två sätt att besvara frågan, den ena inom och den andra utom berättelsens ramar. Det första svaret är att hoberna döpte sitt land till Fylke, och ordet är gammalt, härstammande från folkets tidigare språk. Tolkien säger följande om saken i "Guide to the Names in The Lord of the Rings":

"In the story Shirriff and Shire are supposed to be special hobbit words, not generally current in the Common Speech of the time, and so derived from their former language related to that of the Rohirrim ..."

Ordet betyder helt enkelt "region" eller "län". Anledningen till att de inte döpte sitt land till "Landet" var att det ursprungligen var just ett län i Nordriket Arnor, som hoberna tillskänktes av kung Argeleb II år 1601 i tredje åldern. När nordriket fallit var dock detta län allt som fanns kvar. Anledningen till att hoberna inte konstruerade något mer avancerat som namn är att de inte hade något annat land, som de behövde kunna skilja det från; alltså: "Landet".

Utom berättelsens ramar så är förklaringen till namnet att den svenske översättaren Åke Ohlmarks tyckte att det var en lämplig översättning av originalets "the Shire". Hur han resonerade känner jag inte till, men jag förmodar att han ansåg att "Fylke" gav en passande nordisk anstrykning för en kulturell översättning.

B. Byarna i Bririke heter Bri (Bree), Dalby (Combe), Staddelby (Staddle) och Gamleby (Archet).

Gustav Dahlander



18. Fråga:
Jag har massa olika frågor men här kommer en: vad hette Lothlórien innan det döptes till det?

Nessa

Svar:
Lórien har många namn, här följer en uppräkning av några: Dwimordene, Gyllene skogen, Laurelindórenan, Lindórinand, Lórinand och Lothlórien. Det allra äldsta av dessa namn sägs vara "Lindórinand", som betyder "sångarnas lands dal". Alla andra namn refererar troligen till Galadriel och mallorn-träden (som Galadriel tog dit), då de innehåller ordet "guld".

Gustav Dahlander


Tillbaka till insändarregistret

------------------------------------------------ Maktens ringar -------------------------------------------------
Ringarna -- De tre, De sju, De nio och Den enda -- utgör ett centralt tema i Tolkiens berättelser. Frågor som i första hand behandlar dessa besvaras här.


19. Fråga:
Detta kanske är en underlig fråga och jag vet inte riktigt hur den ska formuleras:

När Sauron smidde Den enda gjöt han in en del av sin egen makt och vilja i den, så att den blev en del av honom själv. Den kan ju inte ha en helt egen vilja och makt, då endast Ilúvatar har förmågan att skapa riktigt liv. Är jag förvirrad?

I boken framgår att om någon annan än Sauron tog Ringen som sin egen skulle denne, om han var tillräckligt mäktig, störta Sauron och bli den nya Mörkrets herre. Detta framgår inte alls i filmen. "But the Ring has an own will." Hur kunde den ha det? Om jag har fattat det rätt nu, lydde Ringen vem som helst som var tillräckligt mäktig, men den ägde endast makten att förstöra. Det här var verkligen förvirrat och jag vet inte ens vad jag försöker säga!

Beledhel -- Den förvirrade alven

Svar:
Hej Beledhel. Ja, Sauron gjöt in sin egen makt och vilja i Ringen, så dess vilja är inte självständig. Saurons vilja finns i den och det är därför "dess" vilja är att återvända till Sauron. Det är sant att en person med tillräckligt stor viljestyrka skulle kunna använda Ringen, däremot skulle knappast någon förutom Sauron kunna kontrollera den till 100 procent, utan den skulle alltid förvrida och korrumpera sin bärare till mörkare och mörkare ondska. Och återigen: man kan inte tro på vad som sägs i filmen, tro på det som står i boken.

Robert Östberg


Tillbaka till insändarregistret

--------------------------------------------- Ondskans makter ----------------------------------------------
Ondskan är något som fascinerar många. Därför har alla ondingar en egen avdelning, där de kan få svar på sina frågor.


20. Fråga:
Hej på er.
Först så vill jag fråga varför ni inte besvarar mina frågor? Jag har skickat in samma fråga i minst fyra månader utan att ni svarat på den. Vad kan detta bero på? Ni gör mig mycket besviken. Så jag ska försöka en sista gång.

När Déagol hittar Ringen så fiskar han i sin hemtrakt med sin bror Sméagol (Gollum). Men min fråga är; hur tog sig Ringen till deras lilla flod? För som jag förstod det så blev Isildur överfallen på hemväg från Sista alliansens krig. Och på något sätt så föll Ringen i vattnet i någon flod. Anduin kanske? Då borde detta alltså äga rum någonstans mellan Domedagsklyftan och Minas Tirith, eller? Och som jag förstod det så bodde det sorts hobfolk som Sméagol och Déagol tillhörde ungefär en bit nordöst om Fylke. Och om Isildur blev av med Ringen där jag tror att han gjorde det så betyder det att Ringen ska ha färdats uppstöms och genom Dimmiga bergen för att sedan kunna finnas av Déagol. Det låter lite skumt. Kan ni kanske ge mig lite ljus över detta?

I förra numret så frågade någon vad det var som var "den nya skuggan" i Tolkiens fortsättning The New Shadow. Och ni svarade att det kanske skulle kunna vara någon Saruman-aktig. Då tänkte jag att det kanske skulle kunna vara någon av de blå trollkarlarna som blivit influerade utav de elaka östringarna som de så länge umgåtts med. Vad säger ni om den teorin?

Snälla svara på detta den här gången, annars så slutar jag nog läsa den här tidningen.

Olov Eriksson

Svar:
Hej Olov! Först och främst så måste jag säga att jag är mycket ledsen över att din fråga inte besvarats tidigare. För egen del så har jag inte sett den tidigare, och det finns ju mycket som kan gå fel med datorer, men jag försäkrar dig om att vi inte undviker att svara på insändarskribenters frågor medvetet! Jag misstänker dock att en del frågor under januari på något sätt försvann på grund av vår stressiga situation då. Den här gången så adresserade du frågan direkt till mig, vilket var bra då den genom detta fick kortare väg att färdas genom redaktionen; jag svarar också på allt som skickas till mig via insändarformuläret, så detta är ett bra alternativ för den som känner att något tidigare inskickat inte besvaras. Det ska också sägas att vi inte kan garantera att alla frågor får svar, men vi gör så gott vi kan. Undringar om var ens fråga tagit vägen kan med fördel sändas till redaktörssekreterare Anna Andersson, som har hand om besvarandet av frågor och vidareslussandet till redigeraren.

Först så ska det påpekas att Sméagol och Déagol inte var bröder utan helt enkelt vänner. De bodde vid Anduins stränder i närheten av Glitterfälten (the Gladden Fields) i mitten av tredje åldern. Isildur högg Ringen av Saurons finger i samband med att tredje åldern inleddes. Efter detta så residerade han i Minas Tirith en tid och gav sin brorson instruktioner för hur Sydriket skulle skötas. Efter detta begav han sig med en mindre trupp norrut mot Vattnadal, men han tog vägen öster om Dimmiga bergen. I närheten av Glitterfälten överfölls truppen av orcher och nedgjordes, och Isildur sköts då han simmande sökte ta sig över Anduin. Sålunda kom Ringen att vila på flodbädden i över tusen år innan Déagol fann den. Detta kan du läsa om i kapitlet "The Shadow of the Past" i LOTR. Ta en titt på kartan över nordvästra Midgård så tror jag att det kan klarna.

Din teori om "The New Shadow" tycker jag är så god som någon. Tolkien har i brev öppnat för möjligheten att Ithryn Luin, som de blå trollkarlarna också kallas, blev onda i östern.

Jag hoppas och tror att vi kan ge dig snabbare svar nästa gång!

Gustav Dahlander



21. Fråga:
Fantastisk bra sida har ni! En fråga: I vilken publikation av Tolkien kan man läsa om Angmar och hans krig med Arnor (Fornosts fall t. ex.).

Jörgen Hollertz

Svar:
Tack så mycket för komplimangen! Det finns inte alltför utförliga beskrivningar av Häxmästaren av Angmars leverne och göranden: det mest mångordiga som nedtecknats hittar du i "Appendix A" till LOTR, på svenska i Ringens värld. Unfinished Tales (Sagor från Midgård) ger honom också några omnämnanden, inte minst i texten "The Hunt for the Ring" ("Jakten efter ringen").

Gustav Dahlander



Tillbaka till insändarregistret

-------------------------------------------- Personen Tolkien ---------------------------------------------
Frågor som präglas av tankegångar kring personen JRR Tolkien sorteras in här.


22. Fråga:
Hejsan svejsan!
Först vill jag tacka för en superbra sida. Så har jag en liten fråga om Tolkien också: Jag har läst på några ställen att Tolkien var missnöjd med Åke Ohlmarks översättning av The Lord of the Rings, men hur kunde han vara det? Kunde Tolkien förstå svenska?

Tacksam för svar!

Soffipropp

Svar:
Hej Soffipropp och tack för berömmet!

Tolkien var ju lite av ett språkgeni, och hade som en av sina specialiteter fornnordiska tillsammans med en hel drös andra gamla germanska språk. Han kunde alltså troligen ta sig igenom en svensk text utan alltför stora problem, om än med hjälp av ett svenskt lexikon. Humphrey Carpenter skriver i sin biografi att Tolkien hade "a working knowledge of Swedish".

Tolkien är själv en smula mer blygsam, när han i ett brev till sin engelske förläggare Rayner Unwin skriver, angående ett brev och en namnlista han fått från Ohlmarks (på svenska, märk väl!), att "I hope that my inadequate knowledge of Swedish -- no better than my knowledge of Dutch, but I possess a much better Dutch dictionary! -- tends to exaggerate the impression I received".

I detta tidiga skede störde sig Tolkien framför allt på att Ohlmarks helt struntar i att rådfråga Tolkien om hjälp (trots det faktum att Ohlmarks ställer författaren mot väggen), samt de felaktiga översättningar detta ledde till. Tolkien tar själv upp "Björnavad" ("Ford of Bruinen"), "Gamleby" ("Archet"), "Månbergen" ("Mountains of Lune") och "Ljusa slätterna" ("Gladden Fields") som exempel.

I ett senare brev skriver Tolkien att "Ohlmarks is a very vain man (as I discovered in our correspondence), preferring his own fancy to facts, and very ready to pretend knowledge which he does not possess." Droppen som fick bägaren att rinna över var det förord Ohlmarks skrev till den svenska översättningen, där han påstod dels en massa saker om Tolkiens bakgrund och liv, och dels framförde en massa teorier om bokens allegoriska grundidéer. Det mesta var rent trams och Tolkien protesterade högljutt.

I sin "Guide to the names of The Lord of the Rings", en slags översättningsguide som Tolkien totade ihop efter den svenska och holländska översättningen kommit ut, tog han upp en rad exempel på felaktiga ohlmarksismer. Ett par exempel:

Ang. "Doom": "The use in the text as a word descriptive of sound (especially in I book ii chapter 5) associated with boom is nonetheless meant (and would by most English readers be felt) to recall the noun doom, with its sense of disaster. [...] The Swedish version usually has dom bom, but occasionally dum bom. This seems (as far as I can judge) unsatisfactory, since the associations of dum are quite out of place, and dumbom is a word for 'blockhead'"

Ang. "Rivendell": "The Swedish version has Vattnadal, which is incorrect and suggests that the translator thought that Riven- was related to river."

Ang. "Tighfield": "It was the site of a 'rope-walk' or rope-maker's yard. [...] Note that English 'rope-walk' seems to have been misunderstood by translators; certainly the Swedish, with en repbro över älven borta vid Slättäng. There is no mention of a river in my text (II 217; Swedish II 249). Nor is it easy to see why having a 'rope-bridge' over a river would beget an inherited knowledge in the family about the nature of ropes, and their making."

Ang. "Evermind": "A flower-name, translation of Rohan simbelmynë. The element -mind has the sense 'memory'; the name thus resembles 'forget-me-not' [...] The Swedish and Dutch versions both omit the element -mind, and so produce names equivalent of 'everlasting flower', which is not the point. Though the plant bloomed at all seasons, its flowers were not 'immortelles'."

Ang. "Lithe": "The Swedish version rewrites the passage (I 19) '... who was elected every seven years at the Free Fair on the White Downs at the Lithe, that is at Midsummer': Han valdes vart sjunde år vid midsommarvakan uppe på kritklipporna i sommarsolståndets natt. This, besides omitting the 'Free Fair' and misrendering the 'White Downs' as the 'chalk cliffs', misrepresents the passage and the customs plainly alluded to. It was not a night festival or 'wake', but a day-celebration marked by a 'Free Fair (Dutch version Vrije Markt), so called because anyone who wished could set up a booth without charge. The translator has assimilated the passage to the Scandinavian summer-solstice festival [...]. But the affair was not a Midsummer Night's Dream!"

Hoppas att du med detta fick en inblick i Tolkiens svenskakunskaper.

Daniel Möller


Tillbaka till insändarregistret

----------------------------------------------------------- Övrigt -----------------------------------------------------------
Här hamnar frågor som inte passar in under någon av de övriga kategorierna.


23. Fråga:
Hej!
Tack för en bra sida! Jag undrar hur långt en fjärdingsväg är?

Círdan

Svar:
Hejsan, och tack för uppskattandet! En fjärdingsväg är, vet Norstedts uppslagsbok att berätta, 2672 meter (en fjärdedel av en gammal svensk mil). Ohlmarks valde väl detta längdmått för att det bättre än andra svenska motsvarar en engelsk mile (1609 meter), samt för att det låter bra. Det ska dock sägas att de längdmått som Tolkien anger i regel inte är ålderdomliga, så en direkt översättning skulle helt enkelt konvertera dessa till kilometer och mil.

Gustav Dahlander



24. Fråga:
Hejsan Gustav!
En liten fråga: Tolkien blev ju influerad av både keltisk och fornnordisk mytologi och Bibeln och allt möjligt. Var går det att hitta information om de olika namnen i LOTR och varifrån de kommit?

Mvh,

Arwen

Svar:
Arwen vanimelda aiya! Tolkien använde sällan namn från mytologier eller existerande språk rakt av (undantaget är "Dvergatal" i Äldre Eddan som nästan alla dvärgnamn kommer från), i synnerhet inte i hans egenkonstruerade språk. Dessa har dock ofta likheter med existerande språk, som om de vore en forntida förlaga till dessa. Quenyan har vissa liketer med finska och sindarin med keltiska. Du kan läsa en serie ömsom vilda och ömsom skarpsynta observationer av Ardas relationer till existerande mytologier i David Days Tolkien's Ring. The Hobbit Companion av samme författare tittar en del på just namnen, och då i synnerhet de bland hoberna. Tom Shippeys tunglästa men högklassiga The Road to Middle-earth vidrör också dessa ämnen.

Gustav Dahlander


Tillbaka till insändarregistret

---------------------------------------------------- Smått & gott ----------------------------------------------------
Många insändarskribenter ställer fler frågor än en. Vid fall där frågorna spänner över ett stort antal olika kategorier hamnar insändaren här.


25. Fråga:
Hallå, ni gör verkligen ett bra jobb!
Två frågor:
A. Är det någon skillnad i tid för SOKÅ:s dvd-släpp jämfört med de två tidigare filmerna? Eller blir det augusti och november som vanligt?

B. De kallar det fär femhärarslaget, men -- vilka fem? Jag får det till vättar, alver, dvärgar och människor.

Mauhúr

Svar:
Hej Mauhúr, och tack för berömmet! A. Som vi skrivit i Senaste nytt från Arda så kommer bioversionen av SOKÅ att släppas redan den 25 maj. Som det ser ut nu så dröjer dock den förlängda versionen till november, men här är inget bestämt.

Gustav Dahlander

B. Vargarna som orcherna rider på räknas som den femte hären. Man kan visserligen hävda att man i så fall borde räkna med örnarna också, men det gör man normalt inte. Alltså: vättar, vargar, människor, alver och dvärgar.

Robert Östberg



26. Fråga:
Hej!
A. Hur lång tid dröjde det (i månader/veckor) från premiärbiosläppet tills det att respektive film (ettan och tvåan) kom ut på dvd?

B. När kommer trean ut på dvd?

C. Dum som jag är (och lite fantasyrädd får jag medge) så har jag inte läst en enda "Sagan om ringen"-bok (har däremot sett filmerna). Ska man börja med Härskarringen eller ska man kanske (känner för att gräva djupt) börja med Silmarillion och en massa andra grejer? Vilket är släppt i vilken kronologisk ordning? Vad är egentligen utgivet som Tolkien har skrivit?

Tack på förhand!

Jonatan Hammar

Svar:
A.
Tidigare år så har bioversionen av filmen släppts i augusti och den förlängda versionen i november.

B. I år så kommer man att släppa bioversionen redan den 25 maj, den förlängda versionen vet vi inget om definitivt, men det verkar luta åt november.

Gustav Dahlander

C. Tja, Silmarillion är tyngre och mer svårläst än Härskarringen, Bilbo är mycket lättare, men i vilken ordning man ska läsa dessa tre är nog helt upp till varje person, beroende på vad som passar en. För en komplett (och jag menar verkligen komplett!) lista av Tolkiens utgivna verk, kolla in denna sida.

Robert Östberg

Den lättaste vägen att gå är att börja med Bilbo, och den bör man nog i alla händelser ha läst för att få ut maximalt av Härskarringen. Silmarillion uppfattas oftast som outsägligt trög om man inte läst andra böcker först, men har man läst den så lär Härskarringen ge en än större läsupplevelse. I kronologisk ordning läses Silmarillion först, följd av Bilbo och Härskarringen. Jag skrev en liten artikel i fjol om att läsa Silmarillion som kanske kan vara av intresse, den kan läsas här.

Gustav Dahlander



Tillbaka till insändarregistret

----------------------------------------- Kompletterande svar ------------------------------------------
Ibland går det att bygga på eller rätta svar från tidigare nummer...


27. Kompletterande svar:
Tolkiens Arda -- Frågespalten nummer 4 2004, fråga 9:

Hejsan svejsan i vinterkylan!
Jag håller på att bygga en miniatyrkopia av Tolkiens Midgård. Det går tyvärr inte så bra för jag kan inte hitta en komplett karta över Midgård. Alla kartor visar bara den västra delen av landet. Jag vet att Tolkien har själv ritat ett flertal kartor över Midgård och det har även hans son, Christopher, gjort. Snälla Gustav, kan du hjälpa mig finna den kompletta kartan? Pleeease...

Med vänlig hälsning,

Pia-Marit Lahtinen

---------------

Angående fråga 9 i nummer 4 av Tolkiens Arda Frågespalten så kan jag tipsa om sidan www.tolkien-maps.com. Där finns det kartor på allt!

Namárië!

Ancalagon

Svar:
Storartat! Vi brukar vanligen tipsa om denna kartsajt, men här erbjuds ett fullgott alternativ. Vi tackar! För den ultimata kartomanen finns ju också Karen Wynn Fonstads The Atlas of Tolkien's Middle-earth.

Gustav Dahlander


Tillbaka till insändarregistret


FRÅGA OM TOLKIEN!


Nog har väl du också en fråga om Tolkien och hans värld som du gått och grubblat på?
Skicka genast in den till svar@tolkiensarda.se eller använd formuläret på frågesidan! Du är närmast garanterad att få svar och bli publicerad i Frågespalten. Glöm inte att meddela din mejladress -- då får du genom en kort notis veta när din fråga lagts upp och slipper gå in på sidan och leta. Missa heller inte att adressera insändaren till rätt expert, det leder till att du får ett bättre svar. Tolkiens Ardas olika experter hittar du här. Gillar du spalten? Passa på att anmäla en prenumeration när du ändå är igång! Lämna också gärna dina synpunkter på sajten. Vad är bra? Vad kan förbättras?

Tillbaka till insändarregistret

Bilder: Bilder: "Old Man Willow" © Ylva Styffe
"Horn of Gondor" © Taurrohir