I DETTA NUMMER
INNEHÅLL | ANGÅENDE TOLKIEN | NYHETER | KVINNORNA HÖR HEMMA VID SPISEN!
ARWEN ÄR EN MÖBEL!
| TOLKIEN -- FANTASYGENRENS SKAPARE? | OMRÖSTNINGEN

DEBATT:

Arwen är en möbel!


Var med i jämställdhetsdebatten -- vad tycker du? Kommentera (44)


Av: Josefin Brosché
Bild: Taurrohir

Sven Bergersjö skriver i "Kvinnorna hör hemma vid spisen!" att kvinnornas tillbakadragna roll i Härskarringen är realistisk. Må så vara, men problemet är att själva kvinnorna inte är realistiska ...
Éowyn kämpar för sin realism.

Det finns ett lätt konstaterat faktum: det är ont om kvinnor i Härskarringen. Med detta dock inte sagt, att det finns ont om kvinnor i Midgård. I Härskarringen framträder mycket få fruntimmer, de kan väl ungefär räknas på fingrarna. Arwen, Éowyn, Rosa, Galadriel, Honmonstret och några till. Och visst handlar det om underhållning! Det finns gott om hjältar i böckerna, alla med ett undantag manliga, och visst beundrar vi dem. Visst önskar vi kvinnor att männen i vår värld var mer
som Aragorn, som säkert tvättar själv. Men kan vi identifiera oss med dem? Det är, vad feminister än hävdat, skillnad på flickor och pojkar. Själv var jag lycksalig när jag, efter två böcker fyllda av ogenomtränglig manlig gemenskap, fann Éowyn, som tagit sitt öde i egna händer, och sett till att äventyra lite. Nog för att Arwen är egensinnig, men hon är framförallt skön, vis och god. Få kvinnor står någon längre tid ut med en medsyster som är skön, vis och god. Pudelns kärna. Uppoffrande kvinnor, sköna kvinnor, trofasta och lojala kvinnor. Realistiskt, inte sant? Nej, men förnuftsvidrigt. Kvinnor att dyrka? Vi vill ha kvinnor som gör mer än bara beundras.

Midgård är skapad med pincett och nagelsax, detaljrikt och noggrant. Själva Härskarringen innehåller så mycket småsaker som vid närmare undersökning visar sig ha en historia - en tanke bakom. Allt är så realistiskt att människor inspireras så till den grad att Tolkienföreningar skjuter upp som svampar. Men denna realism sträcker sig inte till kvinnfolket. Få kvinnor, och de kan skatta sig lyckliga, hittar någon av det fagra könet i Härskarringen som de kan identifiera sig med, som de kan känna med och som lika gärna skulle kunna vara verklig. Nog för att vi gör allt för att vara just det fagra könet, men uppriktigt sagt så är vi sällan både goda, sköna, uppoffrande, kloka, och modiga. Tolkien har givit generation efter generation med småpojkar mansideal att sträva efter: Aragorn, karlakarln framför dem alla, Frodo, som gör vad han måste trots att han inte vågar, Merry och Pippin som blir både lockigare och klokare. Men vad skall spinnsidan se upp till? Låt se nu. Den irriterande goda och kloka Arwen? Éowyn, först kall som en fisk och sedan kamekazekrigare? Honmonstret, mörkskygg och sedan länge vasall till Sauron?

Männen i Härskarringen har begåvats med den själsliga och mänskliga färgen grå -- de är varken nattsvart onda eller skinande vitt goda. Lika vankelmodiga som i verkligheten.
   Men kvinnorna. På varsin sida om ett sylvasst streck står de. Goda, onda. Arwen, Honmonstret. Inga av de kvinnliga karaktärerna tillåts ha några av de där små felen, som gör oss mänskliga. Om Härskarringen är ett ode till kvinnan, så är det inte till henne såsom hon står att finna. Det är kvinnan som mannen önskar att hon var. Kvinnan förvandlad till ett objekt. Drottning Arwen som en fåtölj i ett hörn av den återvände konungens palats.

Hunsa eller åtrå dem, för all del, men må de vara subjekt!

---------------

Var med i jämställdhetsdebatten -- vad tycker du? Kommentera (44)

---------------



Visste du att delar av dagens avancerade datorteknik inte skulle existerat utan Tolkien? Böckerna har nämligen på flera olika sätt inspirerat datorkunniga fantaster till att driva på utvecklingen. Man hävdar till exempel på fullt allvar att några av de första datorskrivarna konstruerades för att man ville hantera alviska tecken, tengwar.

Upp
Tillbaka till Innehåll

© Tolkiens Arda
Publikationer | Nyheter | Forum | Alster | Faq | Prenumerera | Fråga | Länkar | Om TA